och norra kuster under forntiden blefvo ett i viss mån enhetligt kulturområde, berodde väsentligen på universalmonarkiska försök. Början till sådana gjordes där af de stora österländska monarkierna, med största framgång af Perserriket. Sedan det persiska försöket strandat på grekernas motstånd, återupptogs världsväldestanken i ännu större skala af Alexander den store och realiserades af honom i ett rike, som omfattade större delen af det nämnda området och fick en enhetlig kultur: den hellenistiska. Efter dess snara sönderspringande uppstod världshistoriens märkligaste universalmonarkiska skapelse -- Romerska riket, imperium romanum, efter hvilket ännu universalmonarkiska sträfvanden kallas imperialism (se d. o.). Det omfattade alla Medelhafsländerna, d. v. s. hela den antika kulturvärlden, och förskaffade denna under nära fyra århundraden ett dittills icke åtnjutet fredstillstånd. Men icke heller denna universalmonarki blef bestående. Under inverkan af olikheten mellan hellenistisk och romersk antik kultur delades det i Öst-Rom och Väst-Rom, och då den germanska folkvandringen öfverväldigade det senare, som i Västerlandet var bäraren af den universalmonarkiska idén, uppstod där en mängd själfständiga germanska och romanska statsbildningar. Universalmonarkiska idéer fortlefde dock, anknytande sig dels till traditioner från romerska kejsarmakten, dels till den efter Romerska rikets kristnande uppkomna och särskildt af kyrkofadern Augustinus (se d. o., sp. 412) främjade föreställningen, att kristenheten borde utgöra en statlig enhet. Följden blef det af Karl den store (se d. o., sp. 1027--28) grundade nya "heliga romerska riket" med å ena sidan kejserliga, å andra sidan påfliga universalmonarkiska anspråk. Dessas fullständiga förverkligande inom Västerlandet hindrades genom rivaliteten dem emellan, och vid medeltidens slut förlorade de all betydelse genom nationalstaternas utveckling och genom reformationen, som sprängde den kyrkliga enheten. Medeltidens universalmonarkiska ansatser hade emellertid åstadkommit en, om också ofullständig, internationell rättsordning, och när de dukade under, inträdde en mellanfolklig anarki. De försök att få öfvervälde inom det europeiska statssystemet, som därefter gjordes af det habsburgska Spanien och af Ludvig XIV:s Frankrike, saknade all ideell grund. De framkallade också ett motstånd, som mot universalmonarkiska sträfvanden häfdade ett system af politisk jämvikt. När äfven detta urartat till egoistiskt maktspel, upprefs det genom franska revolutionens stormar, och ur förstörelsen framgick då Napoleon I:s universalmonarkiska välde. Våldförandet af folkens nationalkänsla medförde emellertid dess fall. Under den följande tiden ha inom det amerikanska statssystemet Nord-Amerikas förenta stater under monroedoktrinens (se d. o.) täckmantel drifvit universalmonarkisk politik, och af Europas stormakter ha flera samtidigt med hvarandra sträfvat efter världsvälde, först förbundna (se Heliga alliansen, sp. 315) och sedan under en inbördes rivalitet, som slutligen ledde till 1914--19 års Världskrig. -- Hvad som skulle kunna ge ett berättigande åt universalmonarkiska sträfvanden vore, att de komme krigen att upphöra. Inom forntidens Romerska rike -- ehuru själft ett våldets verk -- åstadkoms verkligen till en tid detta, och under medeltiden var påfvens öfverstatliga auktoritet i någon mån fredsfrämjande, men oftast framsprungna ur ett brutalt eröfringsbegär och medförande kränkning af folkens nationella egenart och berättigade själfbestämningsrätt, ha de universalmonarkiska försöken i allmänhet långt ifrån att skapa frid på jorden tvärtom gett anledning till krig. Efter 1914--19 års Världskrig har emellertid ett försök gjorts att förverkliga universalmonarkiens fredsidé genom ett på frihet och rättvisa grundadt "folkens förbund" (se d. o. Suppl.), men om eller i hvad mån detta kan lyckas, är ännu ovisst. -- Jfr J. Bryce, "The holy roman empire" (1864; många uppl.). S. B. Universal postal union [jōnivə̄'sl påu'stl jō'niən], eng., Världspostföreningen. Se Postförening, sp. 16. Universal rule [jönivä^sl rö'l], eng., skpsb. Se Mätningsregel, sp. 297. Universälrättshistoria. Se Rättshistoria. Universälskrift. Se P a s i g r a f i. Universälskrufstäd, tekn. Se S k ru f st ad, sp. 1219. Universälspråk. Se Världsspråk. Universälsuccessiön, jur., enligt romersk rätt ett inträde i en annan persons samtliga förmögenhetsrättsliga förhållanden såsom en helhet af rättigheter och förbindelser. Af detta slag var särskildt det fång, som skedde medelst arf eller testamente, och sådan natur ha dessa äfven i åtskilliga moderna rättssystem. En återverkan på svensk rätt visar sig däri, att under vissa förutsättningar afliden persons stärbhusdelegare - d. v. s. arf vingar och efterlefvande make, samt testamentstagare, hvilken fått hela kvarlåtenskapen, viss dess kvotdel eller återstoden efter särskilda förordnandens fullgörande - kunna iråka personligt ansvar för den aflidnes gäld, fattad i mening af samtliga sådana hans förmögenhetsrättsliga förbindelser, som ej äro af den personliga natur, att de med dödsfallet utan vidare upphöra. Eljest har begreppet universalsuccession med förut angifna innehåll förblifvit främmande för den svenska rätten. Detta hindrar dock icke, att på annat sätt det därstädes har sin gifna plats och användning. I allmänhet är ju nämligen så händelsen, att i olika omfång förvärf i god tro kan till den vunna egendomen och dess afkastning bereda större rättsskydd, än som skulle ha förefunnits för fångesmannen. Detta gäller dock (i regel) allenast singular- och icke universalsuccession. Från denna synpunkt sedt, finnas i svensk rätt åtskilliga universalfång: arf, testamente i allmänhet, giftorätt, morgongåfva, fördel af bo oskifto och skifte af samfällighet. Jfr Succession, Testamente, Urarfv a. A. W. Universältangentbord. Se S k r i f m a s k i n, sp. 1203. Universaltröskverk, landtbr. Se Tröskning, sp. 201. Universalvalsverk (Universalverk). Se Va l s n i n g. Universälvinkel, mek. Se Måttverktyg, sp. 228. Universell, i sammansättningar universal-(lat. universalis], som har afseende på det hela eller alla; allmän; allmänlig; alltomfattande; allt genomträngande; som sträcker sig till alla; allsidig; skicklig till allt; som hjälper mot allting;