- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1103-1104

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universell tid - Universitas - Université, l', fr. - Universitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1103 Universitas-Universitet (Antiken) 1104 Land Rumänien .. Ryssland ... Salvador .... Schweiz .... Serbien ..... Sverige ..... Tasmanien . Turkiet .... Tyskland .. Ungern ..... Uruguay ... Venezuela . Victoria .... Österrike ... Meridian Greenwich Pulkova San Salvador Greenwich Q m O * Montevideo Caracas Greienwich Universitas, lat., helhet, det hela; hela världen; samfund, skrå, korporation, i mlat. särskildt en sådan korporation af lärape och studenter, som sedan i de moderna språken bibehållit namnet universitet (se d. o.). - Universitas rerum, sammanfattningen af all verklighet, vare sig sinnlig eller osinnlig, personlig eller opersonlig. Université, l' [lyniversite], fr., är i Frankrike hela systemet af undervisningsanstalter. Ministern för offentliga undervisningen och sköna konsterna bär i sin egenskap af högste chef för hela det franska undervisningsväsendet äfven titeln grand maitre de Vuniversité. Jfr Universitet, sp. 1116. Universitet (af lat. unive'rsitas, i bet. korporation, gille, skrå), vetenskaplig högskola; offentlig läroanstalt, som har till uppgift att genom offentliga föreläsningar och lämpliga öfningar systematiskt inviga den mognare ungdomen (studenter) i vetenskaperna, bereda den för vissa lefnadskall och utdela lärdomsgrader samt därjämte sätta lärarna i tillfälle att genom själfständig forskning utvidga och fördjupa det mänskliga vetandets område. I det senare afseendet fylla universiteten samma värf som de vetenskapliga akademierna (hvarför de ofta äfven betecknas med ordet "akademi"), men de skilja sig från dessa genom sin karaktär af läroanstalter och, å andra sidan, från öfriga högskolor (tekniska o. d.) därigenom, att undervisning vid universiteten meddelas icke blott i enskilda fack, utan i alla eller närmelsevis alla vetenskaper. Därigenom öppnar universitetet för lärjungen tillfälle att inhämta kunskap i hjälpvetenskaperna till hans specialstudium och ger honom begrepp om det inre band, som förenar vetandets olika grenar. Det fruktbärande sammanhanget mellan fackbildning och allmän vetenskaplig bildning vidmakthål-les företrädesvis där. En åsyftad frukt af universitetsvistelsen är jämväl den gynnsamma inverkan denna kan utöfva på de ungas karaktärsutveckling genom beröringen med framstående lärarpersonlig-heter, genom det uppfostrande i kamratlifvet och själfva hängifvenheten åt högre studier. - Uppkomsten af universitet var en allmän-europeisk företeelse, som inträffade under senare delen af medeltiden och tog sin början uti Italien, på 1100-talet. Ett slags universitet i betydligt inskränkt mening hade emellertid funnits under antikens sista tid, näml. de högskolor, som af romerska kejsare under 2:a-4:e årh. upprättades i Aten, Konstantinopel, Tidsskillnad 2* 2 5 l l l 10 2 l l 3 4 10 l l 56 O O O O o o o 44 27 O O 19 32 O O O O O o o 51 44 O O järnv. tid legal » » » järnv. » legal » » » järnv. » legal » järnv. » Legul » järnv. » åtskilliga städer i Mindre Asien samt Rom och flera städer i Västern. De förste professorerna med aflö-ning af offentliga medel tillsattes i Rom af kejsar Vespasianus, och ett "ateneum" (se d. o.) stiftades där omkr. 135 af Hadrianus. Högskolestatut med sträng kontroll öfver lärare och lärjungar utfärdades af Valentinianus L Mest berömd vardt högskolan i Aten, där den helleniska kulturens åter-glans klarast dröjde kvar. Marcus Aurelius upprättade där på 170-talet fasta och rikt doterade lärostolar, bl. a. 8 i filosofi, och ännu under hela 400-talet drog Atens högskola till sig ynglingar i tusental, i synnerhet från Rom, Grekland, Egypten och östern. Utom filosofi lärdes där nitiskt retorik (talarkonst) samt något astronomi, geometri och aritmetik. Lärarna voro sentida sofister, och det var en frasrik, formell och ganska innehållstom bildning, som där inhämtades, i enlighet med tidens anda. Rätten att tillsätta de eftersökta lärarplatserna tillkom rådet i Aten och prokonsuln öfver Grekland; utnämningarna skulle underställas kejsaren fr. o. m. Julianus, som själf hade studerat i Aten. Hetsiga fejder om utnämningarna plägade hålla hela staden i spänning. I flera afseenden kan högskolan i Aten sägas uppvisa urbilden till medeltidens och större delen af nyare tiders universi-tetslif. De studerande voro delade i olika landsmanskap, s. k. "körer" (choroi), hvarje sådan under en professor, hvilken medlemmarna förbundit sig att höra, lyda och försvara. Mellan sådana "studentnationer" utkämpades ofta svåra slagsmål till följd af tvister om hvarderas professorers förträfflighet. Man utsände åt alla stråkvägar stu-dentinfångare för att åt sin grupp värfva nykomlingar, och hvarje novitie utsattes för närgången drift och måste undergå förödmjukande ceremonier, innan han förklarades vara likaberättigad kamrat (det hela påminnande om nyare tiders deposition, se d. o. 2). Lärokursen var i regel minst femårig. - Högskolan i Konstantinopel utvidgades år 400 med en juridisk fakultet. Den långt tidigare, i 3:e årh. f. Kr., grundlagda anstalten Mu-seion 1. Alexandrinska museet i Alexandria (se Museum, sp. 1428-29) var egentligen en akademi 1. stiftelse för lärda män, om än vissa af dessa äfven meddelade undervisning. Under efterhelle-nismen funnos i Alexandria en skola för latin och romersk rätt samt en berömd kristen kateketskola, och i antikens sista tid stod Alexandria öfver Aten särskildt genom att främja medicinskt vetande. Samtliga antika högskolor saknade dock den för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free