Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universell tid - Universitas - Université, l', fr. - Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Universitas-Universitet (Antiken)
1104
Land
Rumänien .. Ryssland ... Salvador .... Schweiz ....
Serbien .....
Sverige .....
Tasmanien . Turkiet .... Tyskland ..
Ungern .....
Uruguay ... Venezuela . Victoria .... Österrike ...
Meridian
Greenwich Pulkova San Salvador Greenwich
Q m O *
Montevideo
Caracas Greienwich
Universitas, lat., helhet, det hela; hela världen;
samfund, skrå, korporation, i mlat. särskildt en
sådan korporation af lärape och studenter, som sedan
i de moderna språken bibehållit namnet universitet
(se d. o.). - Universitas rerum, sammanfattningen
af all verklighet, vare sig sinnlig eller osinnlig,
personlig eller opersonlig.
Université, l’ [lyniversite], fr., är i Frankrike
hela systemet af undervisningsanstalter. Ministern
för offentliga undervisningen och sköna konsterna bär
i sin egenskap af högste chef för hela det franska
undervisningsväsendet äfven titeln grand maitre de
Vuniversité. Jfr Universitet, sp. 1116.
Universitet (af lat. unive’rsitas, i bet. korporation,
gille, skrå), vetenskaplig högskola; offentlig
läroanstalt, som har till uppgift att genom
offentliga föreläsningar och lämpliga öfningar
systematiskt inviga den mognare ungdomen (studenter)
i vetenskaperna, bereda den för vissa lefnadskall och
utdela lärdomsgrader samt därjämte sätta lärarna i
tillfälle att genom själfständig forskning utvidga
och fördjupa det mänskliga vetandets område. I det
senare afseendet fylla universiteten samma värf
som de vetenskapliga akademierna (hvarför de ofta
äfven betecknas med ordet "akademi"), men de skilja
sig från dessa genom sin karaktär af läroanstalter
och, å andra sidan, från öfriga högskolor (tekniska
o. d.) därigenom, att undervisning vid universiteten
meddelas icke blott i enskilda fack, utan i alla
eller närmelsevis alla vetenskaper. Därigenom öppnar
universitetet för lärjungen tillfälle att inhämta
kunskap i hjälpvetenskaperna till hans specialstudium
och ger honom begrepp om det inre band, som förenar
vetandets olika grenar. Det fruktbärande sammanhanget
mellan fackbildning och allmän vetenskaplig bildning
vidmakthål-les företrädesvis där. En åsyftad frukt af
universitetsvistelsen är jämväl den gynnsamma inverkan
denna kan utöfva på de ungas karaktärsutveckling genom
beröringen med framstående lärarpersonlig-heter,
genom det uppfostrande i kamratlifvet och själfva
hängifvenheten åt högre studier. - Uppkomsten af
universitet var en allmän-europeisk företeelse, som
inträffade under senare delen af medeltiden och tog
sin början uti Italien, på 1100-talet.
Ett slags universitet i betydligt inskränkt mening
hade emellertid funnits under antikens sista tid,
näml. de högskolor, som af romerska kejsare under
2:a-4:e årh. upprättades i Aten, Konstantinopel,
Tidsskillnad 2*
2
5
l
l
l 10
2
l
l
3
4 10
l
l
56 O O O
O
o o o
44
27 O O
19 32 O O O O O
o o
51 44 O O
järnv. tid
legal »
» »
järnv. »
legal »
» »
järnv. »
legal »
järnv. »
Legul »
järnv. »
åtskilliga städer i Mindre Asien samt
Rom och flera städer i Västern. De förste
professorerna med aflö-ning af offentliga medel
tillsattes i Rom af kejsar Vespasianus, och ett
"ateneum" (se d. o.) stiftades där omkr. 135 af
Hadrianus. Högskolestatut med sträng kontroll öfver
lärare och lärjungar utfärdades af Valentinianus L
Mest berömd vardt högskolan i Aten, där den helleniska
kulturens åter-glans klarast dröjde kvar. Marcus
Aurelius upprättade där på 170-talet fasta och
rikt doterade lärostolar, bl. a. 8 i filosofi,
och ännu under hela 400-talet drog Atens högskola
till sig ynglingar i tusental, i synnerhet från
Rom, Grekland, Egypten och östern. Utom filosofi
lärdes där nitiskt retorik (talarkonst) samt något
astronomi, geometri och aritmetik. Lärarna voro
sentida sofister, och det var en frasrik, formell och
ganska innehållstom bildning, som där inhämtades,
i enlighet med tidens anda. Rätten att tillsätta
de eftersökta lärarplatserna tillkom rådet i Aten
och prokonsuln öfver Grekland; utnämningarna skulle
underställas kejsaren fr. o. m. Julianus, som själf
hade studerat i Aten. Hetsiga fejder om utnämningarna
plägade hålla hela staden i spänning. I flera
afseenden kan högskolan i Aten sägas uppvisa urbilden
till medeltidens och större delen af nyare tiders
universi-tetslif. De studerande voro delade i olika
landsmanskap, s. k. "körer" (choroi), hvarje sådan
under en professor, hvilken medlemmarna förbundit
sig att höra, lyda och försvara. Mellan sådana
"studentnationer" utkämpades ofta svåra slagsmål
till följd af tvister om hvarderas professorers
förträfflighet. Man utsände åt alla stråkvägar
stu-dentinfångare för att åt sin grupp värfva
nykomlingar, och hvarje novitie utsattes för närgången
drift och måste undergå förödmjukande ceremonier,
innan han förklarades vara likaberättigad kamrat
(det hela påminnande om nyare tiders deposition, se
d. o. 2). Lärokursen var i regel minst femårig. -
Högskolan i Konstantinopel utvidgades år 400
med en juridisk fakultet. Den långt tidigare,
i 3:e årh. f. Kr., grundlagda anstalten Mu-seion
1. Alexandrinska museet i Alexandria (se Museum,
sp. 1428-29) var egentligen en akademi 1. stiftelse
för lärda män, om än vissa af dessa äfven meddelade
undervisning. Under efterhelle-nismen funnos i
Alexandria en skola för latin och romersk rätt samt
en berömd kristen kateketskola, och i antikens sista
tid stod Alexandria öfver Aten särskildt genom att
främja medicinskt vetande. Samtliga antika högskolor
saknade dock den för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
