1123 Universitet (Svenska statsuniversitetens organisation) 1124 finner detsamma vara i laga ordning förrättadt. Yalbar är hvarje professor, som tre år innehaft professorsbefattning vid universitetet. Rektor är ordf. i Akademiska församlingen (utom vid val af kansler, då prokansler är valförrättare, vid förfall för denne rektor), i båda konsistorierna och i drätselnämnden samt utöfvar närmaste vården och tillsynen öfver allt, som rör universitetet; han eger, om han så finner för godt, hänskjuta på hans pröfning beroende ärende till Mindre konsistoriet. Eektor åtnjuter, förutom sin lön som professor, ett särskildt arfvode och är, om han så önskar, frikallad från honom som professor åliggande undervisning och examination. Akademiska församlingen utgöres af samtliga professorer vid universitetet samt, vid val af kansler, rektor och prorektor, af överbibliotekarien och räntmästaren; den har att förrätta, utom de nämnda valen, val af ledamöter i konsistorierna och drätselnämnden. Större akademiska konsistoriet utgöres af rektor och prorektor samt visst antal professorer med treåriga mandat, sammanfallande med rektors treåriga ämbetsperiod och liksom denna och det akademiska året börjande l juni, nämligen dels 2 från hvarje fakultet eller sektion efter fullmaktsålder inträdande led., dels, efter förslag af hvarje fakultet eller sektion för sig, af Akademiska församlingen valda led. till ett antal af l för hvarje fullt eller påbörjadt femtal af de till fakulteten eller sektionen hörande professurerna. I konsistoriet ega dessutom säte och stämma: i ärenden, som angå biblioteket, öfver-bibliotekarien, i ekonomiska mål akademiräntmästa-ren, i ärenden, som röra vetenskaplig institution, dennas prefekt samt i stipendieärenden vederbörande stipendieinspektor. Större konsistoriet har allmän tillsyn och vård om universitetets såväl vetenskapliga som ekonomiska angelägenheter; det har att behandla förslag till nya instruktioner, reglementen o. d. rörande universitetet, dess lärda verksamhet, institutioner, hushållning och drätsel, behandla frågor om anslag af statsmedel, upprätta förslag till befattningars tillsättning m. m.; det förvaltar och utdelar till universitetet gifna stipendier, där ej annorlunda är särskildt bestämdt. (Konsistoriets befogenhet att döma i frågor ang. fel och försummelser i ämbetet af universitetets lärare, ämbets- och tjänstemän upphörde i och med 1908 års statuter och därmed ledamots skyldighet att aflägga domared.) Mindre akademiska konsistoriet utgöres af rektor, prorektor och l från hvarje fakultet eller sektion af Akademiska församlingen efter förslag af fakulteten eller sektionen för ofvannämnda tre akademiska år vald led. samt dessutom, i förekommande fall, överbibliotekarien, räntmästaren och stipendieinspektor så som i Större konsistoriet. Mindre konsistoriet har att vaka öfver den akademiska undervisningens och examinationens vederbörliga upprätthållande samt öfver lärarnas och de studerandes förhållande i fråga om undervisningen och studierna, handha universitetets disciplinära myndighet öfver de studerande (enl. K. stadgan 18 dec. 1908), afge begärda s. k. tjänstgöringsbetyg samt begärda akademiska vittnesbörd ang. flit och uppförande för studerande, de förra efter fakultets eller sektions eller annan vederbörandes hörande, de senare efter infordrande af vitsord från vederbörande nation, äfvensom att handlägga de universitetet angående frågor, hvilka ej enligt särskildt förordnande tillhöra annan akademisk myndighet. Fakulteterna äro fyra: den teologiska, den juridiska, den medicinska och den filosofiska, den sistnämnda fr. o. m. 1876 års statuter uppdelad i två sektioner: den humanistiska och den mate-matisk-naturvetenskapliga, hvarje fakultet eller sektion bestående, såsom beslutande myndighet, af samtliga till densamma hörande professorer. Inom hvarje fakultet eller sektion ärendekanus ordf., i filos, fakulteten, då ärende handlägges af densamma i dess helhet, den efter fullmaktsåldern äldre af de båda sektionsdekanerna. Dekanatet innehas under ett akademiskt år i tur efter fullmaktsålder inom hvarje fakultet eller sektion för sig. Yid förfall för dekanus är hans närmaste företrädare hans ställföreträdare, prodekanus. Fakultet handlägger och i vissa fall afgör ärenden rörande undervisningens anordnande, examination och andra prof samt dithörande frågor; filos, fakulteten må, i den omfattning den prof var lämpligt, i de flesta fall öfverlåta hithörande åligganden åt vederbörande sektion, en rättighet, hvaraf fakulteten i stor utsträckning begagnar sig vid båda universiteten. (Om fakultets eller sektions åligganden med afseende på lärarbefattningars tillsättning och anställning af docenter se nedan.) Ej må led. af Akademiska församlingen, konsistorium, fakultet, sektion eller drätselnämnden utan anniäldt laga förfall utebli från sammanträde. Sammanträde skall hållas på sådan tid, att lärares offentliga undervisning ej därigenom hindras. Ord. lärare (utom exercitiemästare), öfverbiblio-tekarie, akademiräntmästare, förste bibliotekarie, akademisekreterare, akademikamrerare och akademifogde (i Uppsala) utnämnas af K. M:t, fogden medelst konstitutorial samt de öfriga medelst fullmakt, öfriga befattningshavare å universitetets stat utnämnas, där ej annorlunda är bestämdt, medelst fullmakt af kanslern. Docenter samt amanuenser vid sjukhusen och assistenter förordnas likaledes af kanslern, öfriga amanuenser m. fl. äfvensom vaktmästare och likställda af Mindre konsistoriet, allt på framställning af vederbörande. Infödd svensk kvinna skall, till följd af 1909 års grundlagsändring, kunna befordras till lärarbefatt-ningar vid universiteten, undantagandes de teologiska, med tillämpning af grunder, som af K. M:t och riksdagen godkänts (sådana grunder ha dock ännu 1920 icke blifvit fastställda). För befordran till akademisk lärarbefattning må ej andra grunder afses eller åberopas än graden af ådagalagd vetenskaplig skicklighet jämte ådagalagd skicklighet att meddela vetenskaplig undervisning; endast om sökande prof vas härutinnan likställda, må hänsyn tagas till tjänsteålder. Professorsbefattning tillsättes antingen genom kallelse eller efter ansökan. Kallas kan endast den, hvars skicklighet till ämbetet är uppenbar och som anses förtjänt att till detsamma nämnas framför hvarje annan svensk man, som kan komma i åtanke. Led. af vederbörande fakultet eller sektion eger att (såvida ej giltigt skäl till uppskof med befattningens tillsättande föreligger) inom 14 dagar efter inträffad ledighet väcka fråga om kallelse af viss uppgifven