1127 Universitet (Svenska statsuniversitetens organisation) 1128 vetenskap l timme fyra dagar i veckan, där ej kanslern på förslag af vederbörande fakultet (event. sektion, se ofvan sp. 1124) bestämmer annan fördelning eller annan däremot svarande undervisning (så har t. ex. kanslern förklarat professor berättigad att utbyta l timmes föreläsning mot 2 timmars seminarieöfning hvarannan vecka), eller där han på grund af andra professorns särdeles betungande tjänstegöromål (t. ex. examination vid termins början) medger viss lindring i undervisningsskyldigheten, samt att förrätta examination i vetenskapen. Professor är ock pliktig att, där så finnes erforderligt, på förslag af vederbörande fakultet (event. sektion) och enligt kanslerns bestämmande, mot särskild ersättning, som bestämmes af kanslern efter förslag af fakulteten (event. sektionen), meddela ytterligare undervisning i sitt läroämne. Om laborators, prcsektors och observatörs undervisningsskyldighet bestämmes af K. M:t på förslag af kanslern efter vederbörandes hörande. Docent är skyldig att mottaga vikariat i sin vetenskap samt i densamma, enligt kanslerns bestämmande på förslag af vederbörande fakultet (event. sektion), mot ersättning, som bestämmes af kanslern på nämnda sätt, meddela sådan undervisning, som prof vas erforderlig. Docent, som har docentstipendium, har enligt gällande statuter att hålla en kostnadsfri offentlig föreläsningskurs å 15 timmar under höstterminen och 20 timmar under vårterminen (i samband med den beviljade väsentliga höjningen af docentstipendierna har en utvidgning af denna föreläsningsskyldighet fr. o. m. 1920 till resp. 25 och 30 timmar fastställts) eller ock, på nämnda förslag och enligt kanslerns bestämmande, bestrida annan däremot svarande tjänstgöring. För seminarierna för praktiska vetenskapliga öfningar (se Seminarium 2 samt i Suppl.) gälla dels af K. M:t för filos, fakultetens seminarier fastställda "all-männa bestämmelser", dels af kanslern för de särskilda seminarierna fastställda stadgar. Lärare skall efter fastställdt formulär f öra dagbok of ver meddela d undervisning; dagboken granskas af dekanus och af rektor och insändes efter terminens slut till kanslern. Före hvarje termins början skall en katalog öfver föreläsningar och öfningar utges. Om examina (se Examen, äfven i Suppl.) äro särskilda stadgar för de olika fakulteterna af K. M:t utfärdade. Enligt bestämmelser i dessa stadgar skola af hvarje fakultet upprättas studieplaner, som stadfästas af kanslern, innehållande uppgift å kunskapsfordringarna i de olika examensämnena för de betyg, som fordras för examens godkännande, anvisning å för studierna lämplig litteratur samt andra anvisningar och råd ang. studiernas ändamålsenliga anordnande. Dessa studieplaner och examensstadgar m. m. skola af fakulteten utges i en "studiehandbok" (se d. o.), som har att meddela de studerande fullständig kännedom om hvad de för att få begagna undervisningen och aflägga examina inom fakulteten ha att iakttaga. Studiehandboken skall tillställas hvarje studerande vid hans inskrifning i fakulteten. Kättighet att vid universitet utge och offentligen försvara disputationsafhandling (se Disputation) tillkommer sökande till akademisk lärar-befattning eller docentur, licentiat, som vill vinna doktorsgrad, samt sökande till lektorsbefattning vid allmänt läroverk. Af handlingen skall tryckas på svenska, latin, tyska, engelska eller franska med rätt för fakulteten (event. sektionen) att medge dess utgifning på annat språk; den skall försvaras på svenska, dock med rätt för författaren att i vissa bestämda fall, eller äfven i andra fall efter med-gifvande af fakulteten (event. sektionen), försvara densamma på något af de nämnda språken. Vederbörande fakultet (event. sektion) förordnar någon af sina lärare att opponera eller anmodar, vid behof, annan skicklig person därom, hvarjämte enhvar närvarande är berättigad till opposition; författaren eger utse två opponenter. Dekanus eller, på dennes anmodan, annan professor of var inseende öfver disputationsakten. Disputationsprof för vinnande af doktorsgrad eller lektorsbefattning bedömes af fakulteten (event. sektionen) såväl till innehåll som till försvar med fastställda betyg. För att vinna doktorsgrad i någon fakultet fordras att ha aflagt licentiatexamen inom fakulteten samt att ha författat, utgett och offentligen försvarat en vetenskaplig afhandling, som till både innehåll och försvar godkänts, öfver ämne, som står i samband med de genom licentiatexamen vitsordade studierna, för teol. doktorsgrad dessutom att ha absolverat de praktisk-teol. profven samt fullgjort viss prästerlig tjänstgöring. Licentiat, som fullgjort föreskrifna prof för doktorsgrad i någon fakultet, må efter hemställan hos kanslern promoveras (se P r o m o t i o n) till doktor vid det universitet, där disputations-profvet aftagts. Teol. doktorsvärdighet kan ernås äfven genom utnämning af K. M:t. Förläning af sådan har af ålder varit K. M:t förbehållen; genom 1876 års statuter öppnades möjlighet, dock ej ovillkorlig rättighet, att förvärfva teol. doktorsgrad genom akademiska studier, men först med 1908 års statuter blef sådan rättighet fullt lagstadgad. Beträffande hedersdoktorer har K. M:t därefter i särskilda fall meddelat teol. fakulteten tillstånd att kreera sådana; åt de öfriga fakulteterna meddelas dylikt tillstånd af kanslern. Till jubeldoktorer promoveras enligt häfdvunnen sed de, som för 50 år sedan promoverats till doktorer. All universitetets egendom förvaltas under samma ansvar som annan allmän egendom enligt lag. Förvaltningen handhas af en drätselnämnd, som består af rektor, akademiräntmästaren (vid förfall för honom akademikamreraren) och 3 af Akademiska församlingen efter förslag af Mindre konsistoriet för tre akademiska år valda ord. lärare, af hvilka minst en skall tillhöra juridiska fakulteten och minst en vara led. af Större konsistoriet; kamreraren, som skall vara tillstädes vid sammanträdena, eger deltaga i öfverläggningarna, men ej i besluten. De valda led. åtnjuta särskildt arfvode. Käntmästaren bereder ärendena och föredrager dem inför nämnden. Drätselnämnden skall handlägga alla ärenden, som angå universitetets hushållning och drätsel, samt, enligt särskilda bestämmelser, antingen afgöra dem eller med sitt betänkande öfverlämna dem till vederbörande. De i universitetets stat för dess institutioner m. m. bestämda anslagen äfvensom andra dessas inkomster förvaltas och redovisas al räntekammaren; föreståndarna ega mot redovisning använda medlen enligt deras bestämmelser. Akademiräntmästaren, som är drätselverkets hufvudman, och