1129 Universitetsbibliotek-Universitetskansler 1130 akadsmikamreraren förvalta, med biträde af öfriga till räntekammaren hörande tjänstemän och enligt särskilda instruktioner, drätselverket under närmaste tillsyn af rektor och drätselnämnden. Aka-demikamrerarens hufvudsakliga uppgift är att uppgöra universitetets räkenskaper. I Uppsala finnes ock en akademifogde; han skall vara en i landt-bruket erfaren man, som å drätselnämndens vägnar öfvar närmaste tillsynen öfver universitetets utarrenderade jordegendom, verkställer uppskattningar och förrättar syner och besiktningar därå samt handhar uppbörden från universitetets ärren-datorer m. m. Känslig or omålen besörjas af akademisekreteraren med biträde af öfriga vid kansliet anställda tjänstemän. Om universitetsbiblioteken se Bibliotek, sp. 284 ff. och Suppl., och Biblioteksbyggnader, sp. 300 ff. och Suppl. Författningar och reglementen m. m. ang. universiteten och deras särskilda institutioner och inrättningar äro samlade och utgifna af 0. Croneborg i "Universitetsstatuter och andra stadganden rörande [under kanslerns för rikets universitet styrelse eller öfverinseende stående] akademiska högskolor m. m." (2 dlr, 1916). A.An. Litt.: S. Dahlgren, "Högskolan i Athen under fjerde århundradet e. Kr." (i Skara h. allm. läroverks årsberättelse 1883), Centerwall, "Julianus avfällingen" (2:a uppl. 1919), Ricci, "I primordi d. studio di Bologna" (1888), v. Savigny, "Ge-schichte des römischen rechts im mittelalter" (3:e bandet, 2:a up'pl., 1834; för medeltidsuniversitetens tidigare historia och organisation), H. De-nifle. "Die universitäten des mittelalters bis 1400" (1885; har särskildt gett viktiga forskningsresultat ang. Parisuniversitetet), densamme jämte E. Cha-telain, "Chartularium universitatis Parisiensis" (4 bd, 1889-97) samt "Auctarium" därtill (1894 -97), H. Schiick, "Svenska pariserstudier under medeltiden" (i "Kyrkohistorisk årsskrift" 1900 och 1902), J. Doinel, "Liste des étudiants scandinaves ä 1'université d'0rléans" (i Bull. de la soc. arch. et hist. de l'0rléanais", VIII, 1883), Ellen Jörgen-sen, "Nordiske studierejser i middelalderen. Nord-boerne ved universitetet i Paris" (i dansk "Historisk tidsskr." 1915), Zarncke, "Die deutschen universitäten im mittelalter" (1857), Kaufmann, "G-e-schichte der deutschen universitäten" (2 bd, 1888 -96; likaledes om de medeltida), Hastings Rash-dall, "Universities of Europé in the middle ages" (2 bd, 1895), Fr. Paulsen, "Geschichte des gelehr-ten unterrichts auf den deutschen schulen und universitäten vom ausgang des mittelalters bis zur ge-genwart" (2:a uppl. 1895-96) och "Die deutschen universitäten und das universitätsstudium" (1902), E. Wrangel, "Sveriges litterära förbindelser med Holland" (1897) och "Ett blad ur historien om Sveriges litterära förbindelser med Frankrike" (i "Samlaren", 1898), L. L:sen Daae, "Matrikler över nordiske studerende ved fremmede universi-teter" (1885), Leinberg, "Finska studerande vid utrikes universiteter före 1640" (i "Skr. ut g. af Sv. litt. sällsk. i Finland. Förhandl. och uppsatser", X), Liar d, "L'enseignement supérieur en France 1789-1893" (2 bd, 1888-94), Fournier, "Statuts et priviléges des universités francaises" (1890 ff.), "Les universités et les écoles fran9aises" (1914), Lexis, "Die neuen französischen universitäten" (1901) och "Die deutschen universitäten" (2 bd, 1893), H. v. Sybel, "Die deutschen universitäten" (2:a uppl. 1874), W. Erman och Ewald Horn, "Bibliographie der deutschen universitäten" (3 bd, 1904-05), Dolch, "Geschichte des deutschen studententums" (1858), litt. under art. om Cambridges, Oxfords, Uppsala, Lunds, Köpenhamns och Helsingfors' universitet samt den i Strassburg (fr. o. m. 1920 i Berlin) utg. årsboken och handboken "Minerva" (se d. o.), 1901 ff., och som ett franskt konkurrensmotstycke till denna en af R. de Mon-tessus de Ballore redigerad "Universitatum et emi-nentium scholarum index generalis" (Annuaire general des universités; 1919), hvari dock centralmakterna och deras bundsförvanter under Världskriget äro uteslutna samt Polen, Ryssland, Rumänien och Tjecho-Slovakien ej hunnit komma med. E. F-t. Universitetsbibliotek. Se Bibliotek. Universitetskansler, titel på högste styresmannen för universiteten i Sverige och i Finland. Uppsala universitet har stått under öfverstyrelse af en kansler sedan 1622, Lunds alltifrån sin tillkomst 1666. Kanslersval omtalas emellertid vid Uppsala universitet redan i 1595 års privilegier. Under detta universitets allra första år var ärkebiskopen själfskrifven kansler. Karolinska mediko-kirurgiska institutet ställdes 1861 under öfverstyrelse af Uppsala universitets kansler. Först genom k. kung. 17 juni 1893 blef universitetskanslersämbetet gemensamt för de båda universiteten och Karolinska institutet. Men äfven dessförinnan, nämligen sedan 1824, utsågs faktiskt samma person till kansler för båda universiteten. Universitetskanslersämbetena ha tidtals beklädts af kungliga personer: för Uppsala 1747--51, 1764--71, 1785--99, 1810--24, och för Lund en kort tid 1810 (kronprins Karl August); för Uppsala och Lunds gemensamt af kronprins Oskar 1824--44 och kronprins Karl 1844--59 (i Lund till i jan. 1857). <table> <td 2 c>Universitetskanslerer <td 2 c>Uppsala: <td>J. Skytte <td>1622--45 <td>A. Oxenstierna <td>1646--54 <td>M. G. De la Gardie <td>1654--86 <td>B. Oxenstierna <td>1686--1702 <td>K. Piper <td>1702--16 <td>A. Horn (vald 1716, men fick vokationsbref först 1719) <td>21 febr.--9 april 1719 <td>G. Cronhielm <td>1719--37 <td>O. Törnflycht <td>27 juli--22 sept. 1737 <td>G. Bonde <td>1737--39 <td>K. Gyllenborg <td>1739--46 <td>Arfprins Adolf Fredrik <td>1747--51 <td>K. Ehrenpreus <td>1751--60 <td>A. J. von Höpken <td>1760--64 <td>Kronprins Gustaf <td>1764--71 <td>K. Rudenschöld <td>1771--83 <td>G. F. Creutz <td>1783--85 <td>Kronprins Gustaf Adolf <td>1785--92 <td>Hertig Karl <td>1792--96 <td>Gustaf IV Adolf <td>1796--99 <td>A. von Fersen <td>1799--1810 <td>Kronprins Karl Johan <td>1810--18 <td>Kronprins Oskar <td>1818--44 <td>Kronprins Karl <td>1844--69 <td 2 c>Lund: <td>G. O. Stenbock <td>1666--84 <td>Kl. Fleming <td>1684--85 <td>G. Lilliecrona <td>1686--87 <td>E. Lindschöld <td>1687--90 <td>N. Gyldenstolpe <td>1690--1709 <td>M. Stenbock (valet ej stadfäst af Karl XII) <td>1711--12 <td>G. Cronhielm (valet ej stadfäst af Karl XII) <td>1713--14 <td>N. Tessin <td>1714--28 <td>K. Gyllenborg <td>1728--39 <td>O. Nordenstråle <td>1739--42 <td>J. Gyllenborg <td>1742--52 <td>N. Palmstierna <td>1752--61 <td>K. G. Löwenhielm <td>1762--68 <td>G. A. Hiärne <td>1768--72 <td>M. Falkenberg <td>1772--89 <td>K. A. Trolle-Wachtmeister <td>1789--18 </table>