1133 Universitetsutvidgning 1134 timmar i hvarje ämne), utan omfatta äfven sam-kväm, där åhörarna ega rätt att framställa frågor till föreläsaren rörande för dem dunkla ställen och genom hans svar erhålla ökad upplysning eller sinsemellan diskutera, hvad de hört, och sålunda i ännu högra grad tillegna sig detsamma. Dessutom utdelas bland dem kortfattade framställningar (sylla-Zms, "grundlinjer") af de olika ämnena och böcker utlånas ur för ändamålet särskildt bildade ("flygande") bibliotek, hvarjämte deltagarna få skrifva uppsatser, som föreläsaren rättar och för åhörarna genomgår. Yid kursens slut anställes prof ning, och de, som det önska, få betyg. Genom den s. k. affiliation scheme (1886) förser Cambridge de städer med föreläsare, där nödiga medel och tillräckligt antal åhörare förefinnas för anställande af treåriga kurser, medger deltagarna vissa rättigheter och befriar dem från vissa pröfningar, om de sedermera egna sig åt universitetsstudier. Det af Cambridge gifna exemplet gaf stark väckelse. 1876 bildades London society for the extension of uni-versity teaching. Oxford (1878) samt andra engelska, skotska och irländska universitet slöto sig till rörelsen för universitetsutvidgningen (university extension movement). Från Chautauqua (se d. o.) hämtade Oxford (1888) och Cambridge (1890) idén att i själfva universitetsstäderna under ferierna anställa "sommarkurser", som åsyfta att fullständiga de teoretiska kunskaperna genom att låta åhörarna praktiskt öfva sig i laboratorier och andra universitetets institutioner. Köreisen fick ett eget organ i "University extension journal" och spred sig vida utöfver Englands gränser. I midten af 1890-talet hade den nått Nord-Amerikas förenta stater, de skandinaviska länderna, Belgien, Tyskland, Österrike (Wien, Prag), Schweiz (Geneve), Frankrike och Ryssland (Odessa 1895). 1894 kunde en internationell kongress af universitetsutvidgningens anhängare hållas i London. - Närbesläktad med university-extension-rörelsen är äfven verksamheten för grundande af settlement (se d. o.). - På senaste åren har university-extension-rörelsen i England utbildat en ny form af särskildt intresse, den s. k. tu-ionaZ-cZass-rörelsen. Initiativet till denna togs 1907 på ett möte i Oxford mellan representanter för universitetet och för arbetarnas bildningsförening (den 1903 stiftade Workers' educational association). I sina hufvuddrag äro den nya rörelsens arbetsmetoder gifvetvis likartade med den äldre university-extensions: föreläsningar, åtföljda af diskussioner och skriftliga öfningar. Men kurserna ha gjorts betydligt längre. Man sammankommer en gång i veckan till en timmes föreläsning och en timmes diskussion under 24 veckor af vinterhalfåret, och samma ämne skall behandlas under tre på hvarandra följande år. Detta möjliggör en grundligare behandling af det valda studieområdet, och läraren (the tutor) och kursdeltagarna, hvilkas antal ej får of verstiga 30, komma också på detta sätt i närmare personlig beröring med hvarandra. Yid flera universitet, bl. a. Oxford och Cambridge, ha under sommarferierna tillika anordnats sommarskolor för deltagarna i tutorial-class-rörelsen. Den centrala ledningen af verksamheten utöfvas för hvarje särskildt universitet af en blandad kommitté, bestående af ett lika antal arbetar- och universitetsrepresentanter, de förre utsedda af Workers' edu- cational association, de senare af vederbörande universitet. Emellertid äro deltagarna i kurserna helt s j älf bestämmande i fråga om val af ämne och till en viss grad äfven i fråga om val af lärare. Tutorial-class-rörelsen är numera spridd äfven till Australien, Canada och Syd-Afrika och åtnjuter statsunderstöd. - I N or d-Amerikas förenta stater kan American national lyceum, som 1831 började organisera föreläsningsföreningar och diskussionsklubbar m. m., betraktas som en förelöpare till university-extension-rörelsen. Ännu större betydelse fick den 1874 påbörjade Chautauqua-rörelsen (se C h a u-tauqua). Men först 1887 fingo folkbildnings-sträfvandena efter engelskt mönster direkt anknytning till universiteten, närmast i anledning af ett föredrag, som s. å. hölls på den amerikanska biblioteksföreningens årsmöts. På flera ställen gjorde man försök till universitetsutvidgning, men lämpliga lärarkrafter synas ej ha funnits i tillräckligt antal, och försöken afstannade därför i allmänhet snart. 1892 bedrefvo endast två universitet (Chicago och Wisconsins statsuniversitet) university extension. Men rörelsen fick ny fart, och 1913 hade i Förenta staterna ett femtiotal universitet och högskolor anslutit sig till densamma, som af många af dem bedrifves efter en synnerligen omfattande plan. Flera af de större universiteten ha särskilda departement eller sektioner för denna sida af sitt arbete. Som ett belysande exempel kunna anföras förhållandena vid statsuniversitetet i Wisconsin. Där fanns 1913 en särskild Extension division, bestående af 4 departement och sidoordnad med de vetenskapliga fakulteterna. Extension departementen ha om hand hvar sitt af följande områden: undervisning per korrespondens, föreläsningsverksamhet, diskussioner öfver aktuella frågor och slutligen socialt upplysnings- och reformarbete. Departementen äro i sin ordning uppdelade i under-afdelningar, och de sysselsätta ett mycket stort antal fast anställda personer. Departementet för undervisning per korrespondens är sålunda efter ämnesgrupper uppdeladt i 29 af delningar, som sysselsätta 31 lärare h. o. h. och 35 delvis. Departementet för socialt upplysnings- och reformarbete är fördeladt på 5 byråer: en kommunal upplysningsbyrå, ©n byrå för anordnande af lämpliga medborgerliga möteslokaler i kommunerna, en för undervisning i hygien, en för höjandet af musiklifvet i kommunerna och slutligen en för all slags åskådningsundervisning. - I Tyskland ha vid Jenas universitet sedan 1889 efter engelsk-amerikanskt mönster anställts årliga "sommarkurser" (i aug.), hvilka dock äro afsedda företrädesvis för lärare och lärarinnor och sålunda kunna betraktas som fortsättningskurser. Exemplet följdes vid andra tyska universitet, antingen för vissa ämnen, såsom socialvetenskap (Halle, Berlin), arkeologi (Miin-chen, Bonn), geografi (München), eller i ett flertal (Greifswald). Kurser, till sitt syfte mera motsvarande de engelska, började emellertid anordnas i midten af 1890-talet och ha sedermera hållits vid så godt som alla tyska högskolor. 1899 gjordes en sammanslutning af alla för folkbildningsarbetet intresserade högskollärare (Yerein fur volkstiim-liche kurse von hochschullehrern des Deutschen reichs), som har blifvit centrum för universitets-utvidgningsarbetet i Tyskland. Föreläsare tagas