<table> <td>Kronprins Karl August <td>8--28 maj 1810 <td>L. v. Engeström <td>1810--24 <td>Kronprins Oskar <td>1824--44 <td>Kronprins Karl mottog kanslersämbetet 2 maj 1844, utöfvade det <td> 1846--56 <td>G. A. V. Sparre t. f. <td>1857--59 <td 2 c>Uppsala och Lund: <td>G. A. Sparre <td>1859--71 <td>H. L. H. Hamilton <td>1872--81 <td>L. De Geer <td>1881--88 <td>P. von Ehrenheim <td>1888--98 <td>(E. G. Boström vald 1898, men afsade sig) <td>G. F. Gilljam <td>1898--1905 <td>E. G. Boström <td>1905--07 <td>Fr. Cl:son Wachtmeister <td>1907--16 <td>C. Swartz <td>1916-- </table> Universitetskansler utnämnes af konungen efter föregånget val, i hvilket deltaga prokanslererna, d. v. s. ärkebiskopen och biskopen öfver Lunds stift, samt Akademiska församlingarna i Uppsala och Lund, bestående af samtliga vid vederbörande universitet anställda professorer jämte öfverbibliotekarie och räntmästare, och vidare Karolinska institutets lärarkollegium, bestående af institutets samtliga professorer. -- Universitetskanslern har, enligt universitetsstatuterna, öfverinseende öfver universitetens alla angelägenheter; han har att med uppmärksamhet följa den akademiska undervisningen, vaka öfver, att lärarna fullgöra sina skyldigheter och att de studerande iakttaga flit, ordning och sedlighet; han har att inhämta noggrann kännedom om vården och förvaltningen af universitetens egendom och vetenskapliga inrättningar samt att på grund däraf vidtaga de åtgärder, som kunna lända till att bevara, stadga och främja universitetens rätt, välstånd och ändamål. I allt hvad som rör universiteten eller som kan främja deras väl, eger kansleren, där han så anser nödigt, föra eller låta föra deras talan. Han utfärdar instruktioner och reglementen för förvaltningen af universitetens vetenskapliga inrättningar, drätsel och egendom; han utnämner innehafvare af åtskilliga lägre akademiska befattningar och afger utlåtanden i fråga om tillsättande af de högre. Bestämmelserna om kanslerns ställning och befogenhet i fråga om universitetens angelägenheter gälla, enligt Karolinska institutets stadgar, i tillämpliga delar för hans ämbetsutöfning som Karolinska institutets styresman. Kanslern handlägger dessutom enligt särskilda bestämmelser en mångfald olikartade ärenden rörande universiteten och Karolinska institutet äfvensom det under detta instituts styrelse och förvaltning stående Tandläkarinstitutet. Härjämte har kanslern öfverinseende öfver Stockholms och Göteborgs högskolor. Hans ämbete är ej aflönadt. -- Prokanslererna ha att, när kanslersämbetet är ledigt, bestrida -- vid vederbörande universitet -- de åligganden, som tillhöra detta ämbete. Vid vakans i kanslersämbetet eller ledighet för kanslern har K. M:t plägat förordna Uppsala universitets prokansler att besörja ärenden rörande detta universitet, äfvensom Karolinska institutet samt Stockholms och Göteborgs högskolor äfvensom för högskolorna gemensamma ärenden samt Lunds universitets prokansler att förestå kanslersämbetet för sistnämnda universitet. Prokansler bör med upplysningar och råd, där han så aktar nödigt, främja vederbörande universitets väl och anseende. Han eger, när han så för godt finner, öfvervara de akademiska konsistoriernas öfverläggningar samt i dem, men ej i besluten, taga del. Han eger ock, då omständigheterna därtill föranleda, hos kanslern göra de framställningar och föreslå de åtgärder han anser för universitetet gagnande. Prokansler eger inom vissa bestämda gränser bevilja tjänstledighet åt vederbörande universitets lärare och tjänstemän samt att för dem tills vidare förordna vikarier. Lunds universitets prokansler är själfskrifven led. af Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, med hvilka Lunds universitets kliniker äro förenade. Innan 1908 års universitetsstatuter blefvo gällande, hade prokanslererna att afge ämbetsutlåtande i frågor om tillsättande af akademiska lärare vid vederbörande universitet. Till sitt biträde har kanslern en expedition, Universitetskanslersexpeditionen, under en af K. M :t utnämnd kanslerssekreterare. O. C-g. Äfven det 1640 grundlagda universitetet i Åbo hade en kansler, i regel en af rikets råd. Efter Finlands skilsmässa från Sverige (1809) innehades kanslersbefattningen vid universitetet (som 1828 flyttades till Helsingfors) 1816--94 af storfursten-tronföljaren, men sköttes i regel af ministerstatssekreteraren för Finland. Sedan 1894 har den ej haft ord. innehafvare. Kanslern, som förut utsågs af kejsaren, utnämnes enligt 1919 års R. F. af republikens president (det nya statutförslaget förutsätter föregående val från universitetets sida). Då kanslern icke vistades i universitetsstaden, utöfvades en del af hans funktioner på platsen af en vicekansler, hvilken 1821 trädde i st. f. prokanslern, hvars ämbete indragits 1817. Genom de under arbete varande nya universitetsstatuterna kommer vicekansleriatet också formellt att upphöra. -- Den 1918 grundlagda Åbo akademis högsta styrelse handhas jämväl af en kansler (akademikansler), som väljes af akademistiftelsens delegation cch biträdes af en i Åbo bosatt prokansler. T. C. Universitetsstipe!idiater kallas en klass lärare (f. n. 26) vid Kristiania universitet, hvilka ej ha fast lön, utan i stället uppbära stipendier, som årligen utdelas af det akademiska kollegiet. Sedan 1840 har för detta ändamål årligen beviljats en rund summa till fördelning, cch urspr, afsågs härmed endast att bereda yngre vetenskapsidkare tillfälle till vidare utbildning. Y. N.* Universitetsutvidtjning (eng. university exten-sion}. Närmast med anledning af de föreläsningar James Stuart, fellow vid Trinity college i Cambridge, sedan 1867 höll i norra England till en början för kvinnor, särskildt lärarinnor, sedermera för arbetare och andra, grep sig universitetet i Cambridge 1873 an med ett företag i liknande syfte. Det ville dels sprida vetenskaplig bildning äfven i kretsar, som ej haft tillfälle att förvärfva sig sådan, men ville taga igen hvad de försummat, dels stå dem till tjänst, som önskade följa med vetenskapens framsteg. För ändamålet genomgås af (vanligen yngre) universitetslärare kurser (företrädesvis i naturvetenskap, geografi, nationalekonomi, engelsk litteratur och historia) på de orter, där man önskar sådana och förklarar sig beredd att bestrida med dem förenade kostnader. Kurserna bestå ej endast i föredrag (6 eller 12