1137 University college-Unjamvesi 1138 af den ofvan omnämnda centralbyrån. Genom den förra anordnades 1919 på olika platser tillsammans 6 kurser, omfattande hvardera 10-32 föreläsningar. En viktig andel i det från universiteten utgående folkbildningsarbetet har tagits af studentföreningarna. Sålunda ha bl. a. Heimdal (se d. o.), Yer-dandi (se d. o.) och Laboremus (se d. o.) i Uppsala samt D. Y. G. ("de yngre gubbarna", så kallad, därför att den vill betraktas som en fortsättning af 1880-talets radikala studentförening D. U. G. = "de unga gubbarna"), och Lunds studenters folkbildningsförening i Lund gjort värdefulla insatser på detta område bl. a. med utgifning af populärvetenskapliga småskrifter och tidningsartiklar samt förmedling af bokinköp, föreläsningar och kurser. På senare tid ha de från universitetshåll anordnade kurserna kommit att nära anknytas till det nyvaknade intresset för hembygdsforskning. Detta gäller särskildt om de kurser, som anordnats af nationsföreningarna, framför allt i Uppsala. Inom Norrlands och Gästrike-Hälsinge nationer bildades 1905 på initiativ af kandidat Th. Hellman Norrländska studenters folkbildningsförening, som utgett småskrifter såväl i norrländsk hembygdsforskning som i ämnen af allmännare natur samt anordnat hemby gdskurser (den första i Härnösand 1907). Den sida af föreningens verksamhet, som rörde hembygdsstudiet, har sedermera upptagits och fullföljts af Föreningen för norrländsk hembygdsforsk-ning. Andra nationsföreningar ha följt exemplet, såsom Södermanlands-Närkes, Östgöta, Yästman-lands och Smålands (den sistnämnda vid hembygds-kurserna i Yäxjö 1919 i samverkan med motsvarande studentförening i Lund). Planmässigast har detta arbete bedrifvits af Södermanlands-Närkes nation, som ända sedan 1907 årligen anordnat sommar- eller vinterkurser i sin hembygd, omväxlande i Södermanland och i Närke. Kurserna, som på samma gång haft karaktär af hembygdsfester, ha i regel varat en vecka och omfattat omkr. 20 föreläsningar. Flera dylika hembygdskurser ha äfven anordnats af Centralbyrån i Lund, den första i Simrishamn 1909 med 300 kursdeltagare. Äfven en hel del folkhögskolor har anordnat sommarkurser, afsedda för en större allmänhet. Det första försöket att på svensk mark omplantera detta slag af folkbildningsarbete skedde vid Hvilans folkhögskola i Malmöhus län 1893, några veckor före de första sommarkurserna i Uppsala. Kurserna på Hvilan leddes af skolans föreståndare L. Holmström under medverkan af bl. a. universitetslärare från Lund. Under de följande åren har exemplet följts af flera andra folkhögskolor. På senaste tiden ha dessa kurser visat tendens mot stark specialisering. Så har på Hvilans folkhögskola hållits en kurs för landtbyggmästare (1915), på Brunnsviks i Kopparbergs län en kurs för utbildning af folkbildningsledare (1907) och en för studiecirkel-bibliotekarier (1919) samt på Åsa folkhögskola i Södermanlands län en kurs för föreståndare för kooperativa föreningar (1919). Äfven utan direkt initiativ från universitets- eller folkhögskolehåll ha sommarkurser hållits i landsorten, första gången i Yisby, där folkskolläraren P. J. Gerdén och lektor N. Höjer med understöd af Gottlands läns landsting anordnade sommar- kurser 1898, och sedermera på många andra ställen. Kurserna utanför universitetsstäderna ha i flera län på senare tid fått administrativa medelpunkter i föreningar för flyttande folkhögskolekurser, de första bildade på initiativ af I. O. G. T. Äldst är Blekinge godtemplares folkhögskoleförening, som bildades 1910 och årligen anordnat 3 a 4 sexveckors kurser. Yärmlands, Yästergötlands och Upplands distriktsorganisationer af I. 0. G. T. ha följt detta exempel, och 1918 och 1919 har liknande arbete upptagits inom Yästmanlands och Kopparbergs län af sammanslutning af olika folkbildningsföretag. (Se äfven Feriekurser.) F. n. (1920) synes man stå inför en ny fas i universitetsutvidgningsarbetet: skapandet af själfständiga institutioner, folkuniversitet, som de ibland kallas, hvilka skola ha endast och allenast till uppgift att meddela vetenskaplig undervisning åt personer, som ej ha de examensförutsättningar, som kräfvas för studier vid de rent vetenskapliga universiteten och högskolorna (se Universitet, sp. 1121). Litt.: H. Hjärne, "Universitetens folkbildningsarbete i England" (i "Svenska spörsmål" 4, 1893), "The W. E. A. education year book" (1918), L. E. Eeber, "University extension in the United states" (1914; refererad af F. Lindvall i "Tidskr. f. det svenska folkbildningsarbetet", 1915), G. Fritz, "Yolksbildungswesen" (i "Aus natur und geisteswelt", 266, 1920), S. Ribbing, "Academia Carolina och folkbildningsarbetet" (i "Under Lundagårds kronor", 1918), strödda uppsatser och meddelanden i "Yerdandi", "Social tidskr." och i "Tidskr. f. det svenska folkbildningsarbetet" (i den senare märkes särskildt i arg. 1914: E. G. C. Brandt, "Folkbildningsarbetet i Tyskland"). Ad. N-n. F. Hj-t. University college [jöniv§rsiti kå'lidj], eng. Se College, sp. 529. University courts [jönivä'siti k5/ts], eng., universitetsdomstolar vid universiteten i Oxford och Cambridge med delvis från medeltiden stammande, numera rätt begränsad domsrätt i en del mål, där den ena af parterna är medlem af universitetet. De dömde fordom efter särskild kanonisk och civil rätt, men tillämpa numera undantagslöst landets vanliga allmänna lag. V. S-g. University extension [jönivä'siti ikste'nj9n], eng., universitetsutvidgning (se d. o. samt Feriekurser och Sommarkurser). University press [jöniv^siti]. Se Clarendon press. Universum, lat., det hela; allt skapadt, världen, världsalltet (se d. o.), världsbyggnaden. Jfr Kosmos. Unjamvesi (Unyamwezi), land i det forna Tyska Öst-Afrika, s. om Yictoria Njansa och ö. om Tanganjika, mellan 3° och 6° s. br., utgör ej någon politisk enhet, utan betecknar en mängd af hvarandra mer eller mindre oberoende områden: Usukuma i norra delen, Unjanjembe och U g u n d a i södra, m. fl. U. är ett vackert land och bildar en vågig, i v. mot Tanganjika och i n. mot Yictoria Njansa sluttande platå, 1,000-2,000 m. ö. h., hvars af stympade, isolerade bergkäglor äro bildade af granit och betäckta med underligt