Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unjamvesi (Unyamwezi) - Unjanjembe - Unjoro - Unker - Unkiar-Skelesi - Unktion - Unkulunkulu - Unman, 1. Gustaf Arnold - Unman, 2. Johan August - Unn - Unna (flod) - Unna (stad) - Unna, Paul Gerson - Unnaryd - Unne (Unni)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formade stenblock. Endast mindre vattendrag finnas,
hvilka flyta dels till Victoria Njansa (Simiju),
dels till Tanganjika genom Mlagarassi eller försvinna
i stäpptrakterna österut. Klimatet med sina hastiga
ombyten af värme om dagarna och kyla-om nätterna f or
dragés ej af européerna, och äfven araberna trotsa det
ogärna. Skogarna innehålla en mängd fruktbärande träd,
och araberna, som bosatt sig i den centrala delen
af landet, ha infört flera slags sydfrukter. Kis,
batater, maniok, bomull, tobak odlas allmänt;
indigo växer i vildt tillstånd. Endast araberna
odla hvete. Den till bantunegrerna hörande inhemska
befolkningen, wa-njamvesi, det allmänna namn,
under hvilket man innefattar de olika stammarna,
står sedan lång tid tillbaka i förbindelse med
araberna och höjer sig därför i civilisation öfver
sina grannar. Dock fort-lefver den gamla seden att
tatuera sig, vanligen med raka skåror på panna och
kinder, svarta hos männen, blå hos kvinnorna. Män
och kvinnor bära kläder af beredda djurskinn eller
af tyg från kusten. Wanjamvesierna tala samma
språk, men skillnaden mellan dialekterna är mycket
stor. - U. omnämnes af portugiserna och Pigafetta på
1500-talet under namnet Monemudsji (månlandet?). På
d’Anvilles karta öfver Afrika 1749 figurerar namnet
Mano-Emugi som benämning på ett rike i närheten af
Sansibar. Därefter tycks namnet ha blifvit bortglömdt,
tills missionären Erhardt 1854 gaf det en plats
på sin karta öfver det inre Afrika. De européer,
som först besökte landet, voro Burton och Speke,
1857. Det var då deladt mellan en mängd sinsemellan
fientliga höfdingar. Yid Stanleys första besök i
U. 1871 voro araberna, som från Sansibar inkommit i
landet för att röfva slafvar, de härskande, men sedan
reste sig infödingarna och bildade under Mirambo,
som från simpel bärare svingat sig upp till höfding,
ett eget rike, hvilket dock gick under efter hans
död, 1885. 1890 kom det under Tyska Öst-Afrika,
och hufvudstaden Tabora fick tysk garnison. (E. A-t.)
Unjanjembe, land i det forna Tyska Öst-Afrika. Se Unjamvesi.
Unjoro, landskap. Se Njoro.
Unker, zool. Se Amfibier, sp. 833.
Unkiar-Skelesi (turk. Hunkiar-iskele-si, af
turk. iskele, it. scala, landningsplats),
en på Bosporens asiatiska strand belägen
ort, en af de skönaste i Konstantinopels
omgifningar. Anlöpningsplats för ångbåtarna. Vackert
slott, "Beikospalatset", i röd och hvit
marmor. Pappersbruk och tryckeri, h. o. h. af marmor,
byggdt af Selim III. I U. afslöts 8 juli 1833 ett
fördrag emellan Porten och Kyssland (se d. o., sp. 1471).
Unktion (lat. unctio), smörjelse, smörjning. Jfr Sista smörjelsen.
Unkulunkulu, gudomlighet. Se Kaffrer, sp. 546.
Unman. 1. Gustaf Arnold U., sjukgymnast, f. 22
jan. 1840 i Stockholm, d. där 1 dec. 1917, blef 1858
student i Uppsala, genomgick 1858-61 Gymnastiska
centralinstitutet, var där under tio år lärare,
praktiserade sedan som sjukgymnast i utlandet,
återkom 1887 till Stockholm och upprättade
där ett gymnastikinstitut, där en mängd elever
fick sin utbildning. 1890 fick han professors n. h. o. v.
U. utgaf Kort handledning i sjukgymnastik (1894).
– 2. Johan August U., den föregåendes broder, samlare, donator, f. 12
mars 1843 i Stockholm, d. där 31 dec. 1913, egnade sig
åt affärer och var länge bosatt i Köpenhamn. Sedan
han återkommit till Stockholm, sammanbragte han
under många år med stor flit och insikt en rikhaltig
samling af Stockholmiana (böcker, tidningsurklipp,
planscher, skriftliga uppteckningar), som han donerade
till Stockholms stads arkiv. Af sin till 800,000
kr. uppgående förmögenhet testamenterade han 250,000
kr. till Samfundet S:t Erik (se d. o.). U. författade
åtskilliga uppsatser i detta samfunds "Årsbok" samt
artiklar i huvudstadspressen rörande Stockholm.
Unn (isl. unnr, "bölja"), nord. myt., var namnet på
en af hafsguden Ägirs nio döttrar.
Th. W.*
Unna, flod i Bosnien, biflod fr. h. till Save,
uppstår på nordvästra sluttningen af Dinariska alperna
genom föreningen af flera bäckar, flyter i nordlig
riktning nära Bosniens gräns mot Kroatien-Slavo-nien,
därefter mot n. n. v. och slutligen mot n. ö. och
ö. samt bildar nedanför Novi gräns mellan Bosnien
och Kroatien-Slavonien. Längd 293 km., flodområde
11,476 kvkm.
Unna, stad i preussiska reg.-omr. Arnsberg
(Westfalen). 16,324 inv. (1905). Bergsbruk,
järnindustri. I närheten ligga Stenkolsgrufvor samt
den störa salinen Königsborn, som lämnar omkr. 1,600
ton salt årligen. U. var fordom hansestad.
Unna [orn-], Paul Gerson, tysk hudläkare, f. 8
sept. 1850, var från 1878 titulär professor,
praktiserande läkare i sin fädernestad Hamburg,
där han sedermera uteslutande egnat sig åt
hudsjukdomarna. Ehuru endast privat läkare utan
officiell ställning, har U. gjort sig känd som en
af samtidens förnämsta på sitt område. Till hans
privatklinik i Hamburg ha icke allenast patienter
från in- och utlandet strömmat, utan läkare från
hela världen för vidare utbildning, sedan U. genom
sitt lefvande intresse för vetenskapen och med stora
personliga uppoffringar gjort denna klinik till ett
betydande vetenskapligt centrum. U. har utöfvat en
oerhördt omfattande författarverksamhet inom alla
grenar af sin vetenskap, och många af hans arbeten
äro verkligt banbrytande och epokgörande. De flesta
af dem äro offentliggjorda i tidskriften "Monatshefte
fur praktische dermatologie", som han 1882 började
utge och som fortfarande under hans ledning intar
en rangställning bland hithörande facktidskrifter.
L. Mbg.
Unnaryd. Se Norra Unnaryd och Södra U n nar y d. Om
de båda socknarnas natur och folk se N. G. Djurklou,
"Unnarsboarnes seder och lif" (1874).
Unne (Unni), ärkebiskop af Hamburg-Bremen, d. i
Birka i Sverige 17 sept. 936, efterträdde omkr. 918
Keginward på ärkebiskopsstolen. Han skildras som
liten till växten, men modig och oförfärad. Då tyske
konungen Henrik I, till hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
