Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unonius, Gustaf Elias - Un paysage c’est un état d’âme - Un poco - Unruh, von, släkt - Unruh, 1. Modeste von - Unruh, 2. Hans Viktor von - Uns - Unsja - Un sot trouve toujours un plus sot, qui l’admire - Unst - Unstrut - Unsuri - Unter-Aargletscherna - Unterberger - Unter-Döbling - Untere Hauenstein - Unter-Elsass - Unter-Franken - Untergrundbahn - Unterharz - Unterinnthal - Unterland - Unternährer, Anton - Unter-Pfalz - Untersatz - Untersberg - Unterschächen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1143
Un paysage c’est un état d’äme-Unterschächen
1144
en sjuttonårig vistelse i nordvestra Amerika (2 bd,
1861-62) med lifliga och intressanta skildringar af
hans upplefvanden i den dåtida "vilda västern" och af
samhälleliga och kyrkliga förhållanden i Amerika. Ett
Bihang därtill (1896) är riktadt mot kritik från
Augustanasynodens sida. Han utgaf äfven en teckning
af Mormonismen, dess upprinnelse, utveckling och
bekännelse (1883). K.B.W-n.
Un paysage c’est un état d’äme [ö peisaj säto etä
däm], fr., ett landskap är ett själstillstånd (aforism
af Amiel, se denne).
Un poco [ön på’kå], it., mus., något litet (se Poco).
Unruh, von [fann o’nro], tysk släkt. 1. Modeste
von U., f. 29 april 1781, d. på 1850-talet, dotter
till preussiske generallöjtnanten Karl Philipp
von U., förmäldes 1803 med grefve Wilhelm Ernst
af Lippe-Biesterfeld. Detta äktenskap spelade
på 1890-talet en afgörande roll i den Lippeska
tronföljdsstriden, i det att linjen Schaum-burg-Lippe
därmed sökte frånkänna linjen Lippe-Biesterfeld
dess tronföljdsrätt. Genom skiljedomsutslag af 1897
och 1905 (se L i p p e, sp. 741) förklarades det
emellertid "jämbördigt", enär hvarken kejsar Frans
II eller ättens hufvudman vid dess ingående gjort
invändningar.
2. Hans Viktor von U., politiker, f. 28 mars 1806
i Tilsit, d. 4 febr. 1884 i Dessau, egnade sig åt
väg- och vattenbyggnadsverksamhet först i preussiska
statens tjänst, men sedan 1844 för enskildas räkning
samt byggde 1844-47 Berlin- Potsdam-Magdeburg- och
1846-51 Magdeburg- Wittenberg-järnvägarna. Under
Marsoroligheterna 1848 fick han plats i preussiska
nationalförsamlingen, där han slöt sig till
centern och i okt. s. å. valdes till president. Då
församlingen flyttades till Brandenburg, manade
U. sina anhängare till "passivt motstånd" (genom att
ej infinna sig där). 1849 led. af Andra kammaren,
trädde han i opposition mot regeringen, sedan denna
olagligen förklarat Berlin i belägringstillstånd;
konflikten medförde kammarens upplösning
(april s. å.). U. drog sig nu från politiken
efter att i en broschyr, Erfahrungen aus den
drei letzten jahren (1851), skarpt ha klandrat
mellanpartiernas politik. Han egnade sig nu åt
industriella företag, bl. a. som ledare 1857-74 af
en stor järnvägsvagnsfabrik i Berlin. 1863-81 var
han representant i Preussens deputeradekammare och
1867-79 i nordtyska riksdagen och tyska riksdagen samt
tillhörde först fortschrittspartiet, i hvars bildande
han tagit del, sedermera nationalliberala partiet,
alltid en mycket betydande medlem af sitt parti,
på sistone försonad med Bismarcks förut af honom
häftigt bekämpade politik. Jfr Erinnerungen aus dem
leben H. V. v. V. (utg. af H. v. Poschinger, 1895).
1-2. V.S-K.
Uns (af lat. u’ncia, se d. o.), äldre svensk guld- och
silfvervikt, = 1/8 lödig mark = 2 lod = 27,9 gr.;
en 1862 afskaffad medicinalvikt, = 1/12 libra
l. skålpund = 8 drachmer = 29,69 gram. – Det engelska
unset (ounce, förk. oz.) gäller i handelsvikten
l. avoirdupois (se d. o.) = 1/16 pound = 16 drachms,
i troy-vikten (se d. o.) = 1/12 pound. Jfr Onza.
Unsjla, biflod från vänster till Volga, 511 km. lång,
upprinner i guv. Vologda, genomflyter guv.
Kostroma och faller ut midt emot Jurjevez Povolskij
(se d. o.).
Un sot trouve toujours un plus sot, qui l’admire [ö
så trov toʃo’r ö’ ply så ki ladmīr], fr., "en dumsnut
finner alltid en ännu dummare, som beundrar honom";
citat från Boileau.
Unst [a’nst], en 116 kvkm. stor ö. Se Shetlandsöarna.
Unstrut [Vnstrot], biflod fr. v. till Saale, rinner
upp på Eichsfeld, nära Dingelstädt, i västra delen af
prov. Sachsen, flyter i östlig hufvudriktning förbi
städerna Miihlhausen, Sömmerda och Frei-burg samt
förenar sig med Saale nedanför Naum-burg. Floden
har en längd af 181 km. och har nedanför Antern
genom slussar gjorts farbar (72 km.) för mindre
fartyg. Bifloder: fr. h. Grera, fr. v. Wipper och
Helme.
UnsurJ, skald. Se Persiska litteraturen, sp. 569.
Unter-Aargletscherna [o’nter-är-]. Se A a r g l
e t-schema,
Unterberger [o’nter-], tyrolsk målarsläkt. -
1. Michel Angelo U., f. 1695 i Cavalese, d. 1758
i Wien, studerade för Piazzetta m. fl., målade
Hagars bortjagande (1738) och många altartaflor,
samt blef direktör för akademien i Wien. Jfr
Zim-meter, "Michelangelo und FranzSebaldU." (1902). -
2. ChristophU., f. 1732 i Cavalese, d. 1798 i Kom,
målade altartaflor och stora historiska bilder,
kopierade Kafaels loggier för Katarina II och
dekorerade vatikanska biblioteket och Villa
Borghese. - 3. IgnazU., den föregåendes broder,
f. 1748 i Cavalese, d. 1797, målade kyrkobilder och
var äfven kopparstickare. l-3. G-s N.
Unter-DöbHng [o’nter-], by. Se D ö b l i n g.
Untere Häu’enstein jVntere -st a j n], pass. Se
Hauenstein.
Unter-Elsass [Vnter-]. Se Elsass.
Unter-Franken [o’nter-; officiellt U.-F. und
Aschaffenburg], reg.-omr. i republiken Bajern,
omfattar nordvästra delen af landet, eller det
forna stiftet Würzburg med den forna riksstaden
Schweinfurt, furstendömet Aschaffenburg
m. m. Areal 8,401 kvkm. 682,532 inv. (1895),
däraf 546,962 katoliker och 12,835 judar, resten
protestanter. Hufvudstad är Würzburg.
Untergrundbahn [o’ntergrond-], ty. Se Hoch-bahn,
sp. 881.
Unterharz [o’nterharts]. Se H a r z, sp. 37.
Unterirnnthal [onter-]. Se I n n.
Unterland [Vnterlant], nedre delen af Helgoland
(se d. o.).
Unternährer, Anton. Se Antonianer.
Unter-Pfalz (Vnter-]. Se Pfalz, sp. 741.
Untersatz [Vnter-], ty., mus. Se Subbas.
Untersberg [Vnters-], bergstock s. v. om
staden Salzburg, på gränsen mellan Salzburg och
Ober-baiern, med tre toppar: Geiereck (1,807 m.) samt
Salzburger Hochthron (1,853 m.) och Berchtes-gadener
Hochthron (1,973 m.). U. är berömdt för marmor- och
kalkstensbrott, rik flora, vidsträckt utsikt samt
många grottor, af hvilka den märkligaste är den 1845
upptäckta 180 m. långa, 40 m. breda och 34 m. höga
Kolowratshöhle med grotteska isbildningar.
Unterschächen [Väter-], by. Se Schächen-thal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
