1143 Un paysage c'est un état d'äme-Unterschächen 1144 en sjuttonårig vistelse i nordvestra Amerika (2 bd, 1861-62) med lifliga och intressanta skildringar af hans upplefvanden i den dåtida "vilda västern" och af samhälleliga och kyrkliga förhållanden i Amerika. Ett Bihang därtill (1896) är riktadt mot kritik från Augustanasynodens sida. Han utgaf äfven en teckning af Mormonismen, dess upprinnelse, utveckling och bekännelse (1883). K.B.W-n. Un paysage c'est un état d'äme [ö peisaj säto etä däm], fr., ett landskap är ett själstillstånd (aforism af Amiel, se denne). Un poco [ön på'kå], it., mus., något litet (se Poco). Unruh, von [fann o'nro], tysk släkt. 1. Modeste von U., f. 29 april 1781, d. på 1850-talet, dotter till preussiske generallöjtnanten Karl Philipp von U., förmäldes 1803 med grefve Wilhelm Ernst af Lippe-Biesterfeld. Detta äktenskap spelade på 1890-talet en afgörande roll i den Lippeska tronföljdsstriden, i det att linjen Schaum-burg-Lippe därmed sökte frånkänna linjen Lippe-Biesterfeld dess tronföljdsrätt. Genom skiljedomsutslag af 1897 och 1905 (se L i p p e, sp. 741) förklarades det emellertid "jämbördigt", enär hvarken kejsar Frans II eller ättens hufvudman vid dess ingående gjort invändningar. 2. Hans Viktor von U., politiker, f. 28 mars 1806 i Tilsit, d. 4 febr. 1884 i Dessau, egnade sig åt väg- och vattenbyggnadsverksamhet först i preussiska statens tjänst, men sedan 1844 för enskildas räkning samt byggde 1844-47 Berlin- Potsdam-Magdeburg- och 1846-51 Magdeburg- Wittenberg-järnvägarna. Under Marsoroligheterna 1848 fick han plats i preussiska nationalförsamlingen, där han slöt sig till centern och i okt. s. å. valdes till president. Då församlingen flyttades till Brandenburg, manade U. sina anhängare till "passivt motstånd" (genom att ej infinna sig där). 1849 led. af Andra kammaren, trädde han i opposition mot regeringen, sedan denna olagligen förklarat Berlin i belägringstillstånd; konflikten medförde kammarens upplösning (april s. å.). U. drog sig nu från politiken efter att i en broschyr, Erfahrungen aus den drei letzten jahren (1851), skarpt ha klandrat mellanpartiernas politik. Han egnade sig nu åt industriella företag, bl. a. som ledare 1857-74 af en stor järnvägsvagnsfabrik i Berlin. 1863-81 var han representant i Preussens deputeradekammare och 1867-79 i nordtyska riksdagen och tyska riksdagen samt tillhörde först fortschrittspartiet, i hvars bildande han tagit del, sedermera nationalliberala partiet, alltid en mycket betydande medlem af sitt parti, på sistone försonad med Bismarcks förut af honom häftigt bekämpade politik. Jfr Erinnerungen aus dem leben H. V. v. V. (utg. af H. v. Poschinger, 1895). 1-2. V.S-K. Uns (af lat. u'ncia, se d. o.), äldre svensk guld- och silfvervikt, = 1/8 lödig mark = 2 lod = 27,9 gr.; en 1862 afskaffad medicinalvikt, = 1/12 libra l. skålpund = 8 drachmer = 29,69 gram. -- Det engelska unset (ounce, förk. oz.) gäller i handelsvikten l. avoirdupois (se d. o.) = 1/16 pound = 16 drachms, i troy-vikten (se d. o.) = 1/12 pound. Jfr Onza. Unsjla, biflod från vänster till Volga, 511 km. lång, upprinner i guv. Vologda, genomflyter guv. Kostroma och faller ut midt emot Jurjevez Povolskij (se d. o.). Un sot trouve toujours un plus sot, qui l'admire [ö så trov toʃo'r ö' ply så ki ladmīr], fr., "en dumsnut finner alltid en ännu dummare, som beundrar honom"; citat från Boileau. Unst [a'nst], en 116 kvkm. stor ö. Se Shetlandsöarna. Unstrut [Vnstrot], biflod fr. v. till Saale, rinner upp på Eichsfeld, nära Dingelstädt, i västra delen af prov. Sachsen, flyter i östlig hufvudriktning förbi städerna Miihlhausen, Sömmerda och Frei-burg samt förenar sig med Saale nedanför Naum-burg. Floden har en längd af 181 km. och har nedanför Antern genom slussar gjorts farbar (72 km.) för mindre fartyg. Bifloder: fr. h. Grera, fr. v. Wipper och Helme. UnsurJ, skald. Se Persiska litteraturen, sp. 569. Unter-Aargletscherna [o'nter-är-]. Se A a r g l e t-schema, Unterberger [o'nter-], tyrolsk målarsläkt. - 1. Michel Angelo U., f. 1695 i Cavalese, d. 1758 i Wien, studerade för Piazzetta m. fl., målade Hagars bortjagande (1738) och många altartaflor, samt blef direktör för akademien i Wien. Jfr Zim-meter, "Michelangelo und FranzSebaldU." (1902). - 2. ChristophU., f. 1732 i Cavalese, d. 1798 i Kom, målade altartaflor och stora historiska bilder, kopierade Kafaels loggier för Katarina II och dekorerade vatikanska biblioteket och Villa Borghese. - 3. IgnazU., den föregåendes broder, f. 1748 i Cavalese, d. 1797, målade kyrkobilder och var äfven kopparstickare. l-3. G-s N. Unter-DöbHng [o'nter-], by. Se D ö b l i n g. Untere Häu'enstein jVntere -st a j n], pass. Se Hauenstein. Unter-Elsass [Vnter-]. Se Elsass. Unter-Franken [o'nter-; officiellt U.-F. und Aschaffenburg], reg.-omr. i republiken Bajern, omfattar nordvästra delen af landet, eller det forna stiftet Würzburg med den forna riksstaden Schweinfurt, furstendömet Aschaffenburg m. m. Areal 8,401 kvkm. 682,532 inv. (1895), däraf 546,962 katoliker och 12,835 judar, resten protestanter. Hufvudstad är Würzburg. Untergrundbahn [o'ntergrond-], ty. Se Hoch-bahn, sp. 881. Unterharz [o'nterharts]. Se H a r z, sp. 37. Unterirnnthal [onter-]. Se I n n. Unterland [Vnterlant], nedre delen af Helgoland (se d. o.). Unternährer, Anton. Se Antonianer. Unter-Pfalz (Vnter-]. Se Pfalz, sp. 741. Untersatz [Vnter-], ty., mus. Se Subbas. Untersberg [Vnters-], bergstock s. v. om staden Salzburg, på gränsen mellan Salzburg och Ober-baiern, med tre toppar: Geiereck (1,807 m.) samt Salzburger Hochthron (1,853 m.) och Berchtes-gadener Hochthron (1,973 m.). U. är berömdt för marmor- och kalkstensbrott, rik flora, vidsträckt utsikt samt många grottor, af hvilka den märkligaste är den 1845 upptäckta 180 m. långa, 40 m. breda och 34 m. höga Kolowratshöhle med grotteska isbildningar. Unterschächen [Väter-], by. Se Schächen-thal.