Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upplösande äktenskapshinder, jur. - Upplösning. 1. (Af fästning) Jur. Se Trolofning - Upplösning. 2. Kem. - Upplösning. 3. Mat. - Upplösning. 4. Mus., fortskridningen af en dissonans (se d. o.) - Upplösning. 5. Statsr. - Uppmaning till brott, straffr. - Uppmarsch, krigsv. - Upp med roret! Se Ned med roret! - Uppmjukande medel, med. Se Emollientia - Uppmjukningscystor, patol. Se Cysta - Uppmärksamhet, psyk. och pedag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Upplösning-Uppmärksamhet
1206
lagen uppställdt hinder mot ingående af äktenskap,
som verkar äfven för det fall, att äktenskapet kommit
till stånd, d. v. s. om vigsel egt rum oaktadt ett
hinder af ifrågavarande slag består, skall äktenskapet
af domstol upphäfvas eller, såsom vår lag uttrycker
sig, skall till återgång dömas. Motsatsen är icko
upplösande äktenskaps-hinder, hvilka ej ha något
inflytande på äktenskapets lagliga bestånd, därest
de först efter vigseln bringas på tal. Upplösande
äktenskapshinder äro i svensk rätt numera (jämlikt Lag
om äktenskaps ingående och upplösning 12 nov. 1915,
hvars bestämmelser fr. o. m. 1921 ingå i vår nya
Gifter-målsbalk) blott följande fyra: rätt upp- och
nedstigande skyldskap (fader -. dotter, moder - son,
se Skyldskap), skyldskapen mellan syskon (äfven half
syskon, men ej sammanbragta barn, se d. o.), rätt upp-
och nedstigande svågerlag (svärfader - sonhustru,
styfmoder - styfson o. s. v., se Svågerlag),
samt bestående äktenskap med annan. Sistnämnda
hinder verkar dock ej upplösande, om det förut
bestående äktenskapet redan upphört, då talan
om det senare äktenskapets upphäfvande väckes;
i sådant fall vinner detta senare äktenskap fullt
laglig giltighet. Förutvarande svensk rätt, som
alltjämt gäller i Finland, tillerkände upplösande
verkan jämväl åt släktskap mellan ett syskon och
det andras afkomling (farbroder - brorsdotter,
moster - systerson o. s. v., vidare åt felande
äktenskapsålder, fallandesot och gemensamt begånget
horsbrott i ena partens föregående äktenskap. Med
nuvarande svenska rätt öfverensstämmer i f örevar
ande ämne det förslag till Lov om segteskab, som 1919
förelades Danmarks riksdag (återgång kallas i detta
lagförslag "omstedelse"). Keglerna om upplösande
äktenskapshinder i den norska "Lov om indgaaelse og
oplesning av egteskap" 31 maj 1918 öfverensstämma
äfvenledes med nu gällande svenska, dock med den
olikhet, att ifrågavarande hinder i Norge föranleda
äktenskapets nullitet ("ugyldighet"). Jfr För b ju
d n a led. C. G. B.j.
Upplösning. 1. (Af fästning) Jur. So T r o l o f n
i n g. - 2. Kem. När ett ämne upptas af en vätska
på så sätt, att en kemisk reaktion mellan ämnet
och vätskan inträder, t. ex. då en metall eller
ett karbonat löses i en syra, säger man, att ämnet
upplöses. När åter ingen märkbar kemisk reaktion
mellan ämnet och vätskan uppstår, säger man, att
ämnet löses (se Lösning). Denna distinktion mellan
"lösning" och "upplösning" är numera sällan iakttagen,
så att båda uttrycken ofta användas utan åtskillnad. -
3. Mat. Ett tal eller ett algebraiskt uttryck säges
upplösas i termer, när det skrifves i form af en
summa, och upplösasifaktorer, när det skrifves i form
af en produkt. Exempel på den första upplösningen
är, om 6 skrifves under formen 2 + 4 eller 2ab
under formen ab + ab; exempel på den senare är, om
6 skrifves under formen 2 . 3 eller a2 - b2 under
formen (a + b) (a-b). - 4. Mus., fortskridningen af
en dissonans (se d. o.). - 5. Statsr. Om upplösning
af sammankomst eller förening genom offentlig
myndighets åtgärd se Förenings- och församlingsfrihet.
2. (K.A.V-g.)
Uppmaning till brott, straffr., kunde enligt 1864
års Straff l. som regel bestraffas endast enligt
reglerna för anstiftan till brott. Därför erfordrades
bl. a., att man genom densamma uppsåtligen för-ledt
annan till brottslig gärning samt att denna gärning
kommit till straffbar verkställighet. Endast i fråga
om uppmaning till vissa förräderibrott och till
uppror var uppmaningen såsom sådan straffbelagd
(i Straffl. kap. 8 §§ 3 och 8 samt kap. 10 §
11). Sedermera infördes emellertid i Straffl. kap. 10
§ 14 straff äfven för andra uppmaningar till brott:
1887 för uppmaning till våld å person eller egendom,
1889 jämväl för uppmaning till annat brott, som
i Straffl. är belagdt med straff, och slutligen
1906 för uppmaning till brottsliga gärningar
öfver hufvud. I alla nu nämnda fall fordras dock,
att uppmaningen egt en viss grad af offentlighet
("muntligen inför menighet eller folksamling
eller i skrift, den han ock spridt eller utsprida
låtit"), därvid emellertid i fråga om tryckt skrift
Tryckfrihetsförordn:s ansvarighetsregler lända till
efterrättelse. Straffet är böter eller fängelse, men
om uppmaningen afsåg brott, hvarå strängare straff än
fängelse enligt lag kan följa, eller omständigheterna
eljest voro synnerligen försvårande, kan sedan 1906
straffet höjas till straffarbete i högst 4 år. I
samband härmed borttogs det särskilda straffet
för uppmaning till uppror i § 11. Om afsikten med
uppmaningen varit att verkligen förleda till brott
eller t. ex. allenast skrämma de makthafvande, är
likgiltigt med hänsyn till dess straffbarhet. Det
är tillräckligt, att den skett uppsåtligen och
uttryckligen. Genom 1906 års lagändring uppställdes
emellertid uttryckligen samma bestraffningsregler
äfven för andra former af psykisk påverkan till
brott, därest desamma innefatta ett "försök att
förleda till brott", d. v. s. varit förbundna med
åtminstone en afsikt att förmå annan att besluta
sig för något brottsligt. - Genom lagändringen 1889
uppställdes i 10 : 14 äfven samma straff för försök
att förleda till ohörsamhet mot lag och laga myndighet
i sådana fall, då denna ohörsamhet icke innefattar
straffbar gärning. Den 1906 införda straff-skärpningen
kommer dock för dylika fall icke till användning.
N. S-g.
Uppmarsch, krigsv., kallas en truppstyrkas utveckling
för ett visst ändamål. Man skiljer mellan strategisk
uppmarsch, hvarmed förstås arméernas samling på
krigsskådeplatsen vid krigets utbrott, och taktisk
uppmarsch, som innefattar en större eller mindre
truppstyrkas utveckling till strid. Såväl i det
ena som i det andra fallet är det af stor vikt att
i rätt tid verkställa uppmarschen, så att man icke
blir förekommen af fienden. - Upp-marschering kallas
den utveckling från kolonn till linjeformering, då
täten bryter af åt ena sidan, hvarefter de följande
afdelningarna undan för undan göra detsamma, i
den mån de komma förbi framför gående afdelning.
C. O. N.
Upp med röret! Se Ned med röret!
Uppmjukande medel, med. Se E m o 11 i e n t i a.
Uppmjukningscystor, patol. Se C y s t a.
Uppmärksamhet, psyk. och pedag., är medvetandets
inriktande på ett visst föremål. Endast därigenom kan
föremålet bli medvetet uppfattadt. Vårt medvetande
är nämligen begränsadt, så att vi medvetet kunna
uppfatta något, endast om hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
