Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 1211-1212 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala. 2. (Latinis. Upsalia) Stapelstad i Uppland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Uppsalas vapen.

Taxering af fast egendom, för hvilken bevillning
erlägges, utgjorde 1918: 68,693,300 kr., af hvilken
bevillning icke erlägges: 18,806,300. Beskattningsbar
inkomst utgjorde 23,428,572 kr., af fastighet
3,233,167 kr. Utdebitering pr 100 kr. inkomst
för kommunala behof utgjorde s. å. kr. 6: 20. 1915
belöpte sig stadens bokförda utgifter till 1,902,034
kr., tillgångarna voro 7,735,346 kr. och skulderna
4,461,418. För 1919 beräknades inkomsterna till
954,387 kr. och utgifterna till 2,712,591 kr.

Ö. om ån (se den till art. hörande färglagda kartan)
ligga stadsdelarna Svartbäcken och Kungsängen, v. om
densamma Fjärdingen och Luthagen (efter Johan
Luth, som i början af 1600-talet som frälseman skref
sig till Luthagen). Sistnämnda stadsdel, som var
skatteaugment under Åby rusthåll i Vaksala socken,
började i förra hälften af 1870-talet bebyggas på ett
mer oregelbundet sätt med ett slags "egna hem", smärre
trähus med omgifvande trädgårdar. Sedan stadsdelen
blifvit förlagd under staden, har den dock blifvit
bättre och regelbundnare bebyggd. På senare tiden
ha tillkommit några nya stadsdelar, såsom Erikslund,
Eriksdal, Enhagen (n. om Enköpings järnväg) och
Kåbo (s. v. om staden) samt Norra Svartbäcken. Öfver
Fyrisån, som inom staden gör två fall, leda 7 broar,
af hvilka 5 äro körbroar: Islandsbron (färdig 1841,
ombyggd 1906) från Bäfverns gränd till slottsdammen,
Västgötaspången från Bredgränd till Slottsgränd (från
1840-talet), Nybron (den nuv. från 1899), Dombron
(byggd 1760) emellan Gamla torget och Fyristorg,
Järnbron (förut prins Karls bro, från 1847),
Haglundsbro, som förenar de på ömse sidor om ån
belägna delarna af Skolgatan, samt Luthagsspången
(förut på den förras plats på Skolgatan) vid det
förra Svartbäcksbränneriet. Staden är regelbundet
bebyggd, hvilket den blifvit genom regleringen
på 1640-talet och efter 1702 års brand. Den forna
oregelbundenheten återstår endast kring domkyrkan, där
staden fått behålla så mycket af sin stämningsfulla
ålderdomlighet. Ö. om ån skära gatorna hvarandra
under räta vinklar, och där bildar Stora torget
centrum, från hvilket utgå Svartbäcksgatan åt n.,
Kungsängsgatan åt s., Vaksalagatan åt ö. och
Drottninggatan åt v.

På västra sidan om ån
ligga domkyrkan (se pl. I, fig. 2, och Uppsala
domkyrka), universitetshuset, slottet med sitt
dominerande läge på den höga sandåsen (se Uppsala
slott) samt universitetets biblioteksbyggnad (se
Biblioteksbyggnader, sp. 300 och fig. 15; kallad
Carolina rediviva). Bakom slottet är botaniska
trädgården belägen och kring detsamma Slottsparken,
som fortsätter med en allé förbi artilleriets
kaserner ut till den s. k. kronoparken. Bakom
biblioteksbyggnaden ligger Carolinaparken (från början
en åkervret, som med K. M:ts medgifvande 1805 inrättades
till promenadplats). Bredvid sistnämnda park
är stadens vackra kyrkogård. Den var urspr.
begrafningsplats för de fattige i hospitalet,
hvartill professor O. Verelius 1671 skänkte jord mot
att själf bli där begrafven. 1794 blef den stadens
begrafningsplats, då man upphörde att begrafva
på domkyrkogården och i domkyrkan. Kyrkogården
prydes af rik grönska och minnesvårdar öfver
många af vårt lands framstående personligheter (se
S. A. Hägg, "Beskrifning öfver Uppsala kyrkogård",
1886). Från backen nedanför biblioteksbyggnaden,
Carolinabacken, till f. folkskollärarseminariet
sträcker sig Odinslund (se fig. 3), en promenadplats,
som närmast fått sitt namn efter det där fordom
belägna kvarteret Odin och en missförstådd tradition
om forntida Odinskult på platsen. Den planerades på
1760-talet af professor J. Låstbom och var stadens
äldsta egentliga promenadplats. Där restes 1832,
sedan äfven Bondkyrkogården upplåtits till park,
på Karl XIV Johans bekostnad en obelisk "Åt Gustaf
Adolf den store i svenska folkets namn af Carl XIV
Johan d. 6 nov. 1832". Odinslund med sina åldriga
träd och universitetsstämning är en traditionell
samlingsplats för studentkåren vid vissa högtidliga
tillfällen. Bland andra promenader på västra sidan
om ån intar den s. k. Flusterpromenaden, en tid
äfven kallad Strömparterren, främsta rummet. Den
följer ån från det s. k. "Flustret" (fig. 13),
ett af Sven Norberg anlagdt värdshus, till det
s. k. "Kap". Vid densamma ligger studentkårens
idrottsplats. Kyrkogårdspromenaden från Carolinaparken
till skolpromenaden är också en besökt plats. Den
forna skolparken vid läroverket har upplåtits
för allmänheten och prydligt planerats, sedan
biologiska museet förlagts dit. Söder därom ligger
observatorium (se d. o., fig. 2). Vid gräfningar 1907
vid S:t Eriks torg blottades en del af den forna
s. k. Studentholmen (jfr fig. 2). Man påträffade
där bland de äldre resterna en brygga af trä,
som man ansåg vara Aros’ hamn, men den låg
gifvet nedanför nuv. kvarnfallet. På bryggan funnos
lämningar efter fiskbodar och annat, som hörde
samman med där fordom befintliga fiskverk. 1316
skänkte domprosten Andreas And fiskverken jämte
holmen m. m. till domkyrkan för att inrätta ett
kommunitet för domskolans studerande. Grundmurarna
till detta äldsta kommunitet påträffades vid
nyssnämnda gräfningar jämte lämningar efter den
mur och en del af de byggnader, som ärkebiskop
Jakob Ulfsson efter universitetets stiftande 1477
lät uppföra på och invid holmen. Sedan kommunitet
inrättats i nuv. Gustavianum, förföllo byggnaderna på
Studentholmen, och en del industriella anläggningar
tillkom i stället vid holmen. Bland märkliga byggnader
böra f. ö. nämnas Gustavianum (se fig. 5 och Uppsala
universitet, sp. 1242–43), midt för domkyrkofasaden,
Skytteanum (se fig. 7 och Skytteanska professuren),
s. ö. om domkyrkan, Anatomiska, Fysiologiska, Fysiska,
Kemiska och Geologiska institutionernas byggnader,
alla belägna i Fjärdingen, samt Akademiska sjukhuset
(se Uppsala universitet, sp. 1243–44). I Fjärdingen
har man också Helga Trefaldighets- l. Bondkyrkan
(fig. 6) vid Odinslund. Den är Bondkyrka sockens kyrka
och till sitt ursprung säkerligen från tidigare delen
af 1100-talet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>