(den äldsta delen en rektangulär stenkyrka) samt enligt traditionen den kyrka, där Erik den helige 1160 skulle ha bevistat mässan omedelbart före halshuggningen. Sedermera blef stenkyrkan försedd med gafvelrösten af tegel, och därefter uppfördes midtskepp af tegel inuti gråstenskyrkan; de tre sålunda uppkomna skeppen täcktes med krysshvalf, sakristian uppfördes på södra sidan och nedre delen af det nuv. tornet, som är stumt byggdt intill själfva kyrkan, på kyrkans västra sida, slutligen nya till- och påbyggnader under medeltiden; tornspiran kom sannolikt till i Johan III:s tid, men brann 1702, då själfva kyrkan skadades äfven till sitt inre. 1904--05 undergick kyrkan både till sitt yttre och inre en synnerligen pietetsfull restauration (ledd af Agi Lindegren), då äfven en del medeltida målningar blottades och restaurerades. Vid Odinslund ligger äfven ärkebiskopshuset (fig. 8), som till sin äldsta mot universitetshuset belägna del innehåller partier af det medeltida domprosthuset, som låg intill ärkebiskopsborgens södra torn och uppfördes af domprost Björn på 1330-talet. Det reducerades till kronan och inrymde en tid akademiens boktryckeri, skänktes 1638 till ärkebiskop Paulinus och egdes sedan af ärkebiskop J. Baazius, som 1691 sålde huset till biskopssäte. Byggnaden till- och påbyggdes ett par gånger samt restaurerades i barockstil på 1890-talet. Den äldre biskopsgården bestod af två delar, den ena, den stora biskopsborgen med två torn, var belägen på den plats, där universitetshuset nu står, förstördes till en del vid belägringen af Gustaf Vasas trupper 1521, men blef senare raserad, då på dess plats uppfördes den s. k. stallgården; den andra, den s. k. lilla biskopsgården, var belägen på Gustavianums plats. I den krans af byggnader, som omge domkyrkan, märkes förutom det af Hårleman 1755 uppförda konsistoriehuset, nu geologiska institutionens byggnad, främst det s. k. domtrapphuset (jfr fig. 2 o. 7), hvari en trappa leder upp från Fyristorg till domkyrkoplanen. Det kallades under medeltiden "tornet öfver trappan" och uppfördes till försvarsändamål tydligen redan på 1300-talet samt var bl. a. 1470 föremål för belägring, då det stormades och intogs af Sten Sture d. ä:s trupper, emedan det innehades af Kristian I:s folk. Byggnader uppfördes efter hand invid tornet, men alltsammans reducerades af Gustaf I till kronan, hvarefter konungen 1548 upplät norra huset till Per Brahe d. ä., som skänkte det till hospitalet (det kom i domkyrkans ego 1766); det södra huset, som uppfördes 1630, var domkyrkans, hvadan hela domtrapphuset numera tillhör domkyrkan. Intill trapphuset ligger domkapitelhuset (consistorium ecclesiasticum), uppfördt på 1740-talet till katedralskola, hvarefter det 1837 blef domkapitelhus. Intill geologiska institutionens hus ligger det 1681 uppförda gamla domkapitelshuset, som sedan blef teol. lärosal och nu inrymmer pastorsexpedition. Vid S:t Eriks torg ligger Vetenskapssocietetens 1860 uppförda hus, som äfven inrymmer akademiska läsesällskapets lokal. Vid S:t Eriks torg ligger S:t Eriks källa med sin (bl. a. genom Wennerbergs "Gluntarna") bekanta pump (fig. 9). Traditionen vill förlägga Erik den heliges död dit, men flera omständigheter och en äldre tradition göra sannolikt, att den verkliga källan låg på nuv. Riddartorget, där fordom ett S:t Eriks kapell fanns, förstördt vid 1702 års brand. Ofvanför Riddartorget är det förra folkskollärarseminariet, som kallades Christierninska huset, emedan det var uppfördt af professor P. N. Christiernin (d. 1799), men inköptes 1834 af Karl XIV Johan till katedralskola, som förblef där till 1869, då nuv. läroverkshuset invigdes. Sedermera var folkskollärarseminariet där, tills den nyligen uppförda seminariebyggnaden n. v. om staden blef färdig. Vid Fyristorg (förr Vedtorget) ligger Gillet (fig. 11), numera hotell och restaurang, men förut ofta anlitad lokal för konserter, "Allmänna sången", O. D. och studentkårens fester, en tid studentkårens lokal. Från 1702 var byggnaden hospital, tills detta 1811 flyttades till gamla kronobränneriet (nuv. äldre hospitalets plats). På 1870-talet tillbyggdes det gamla huset och moderniserades. -- De flesta nationshusen (se flera afbildningar af nationshus å pl. I till art. Uppsala universitet) äro belägna i Fjärdingen: Västgöta nations (äldst, fr. 1666, nationshus fr. 1832, tillbyggdt 1900) vid Västra Ågatan, Norrlands vid samma gata (färdigt 1889), Göteborgs (färdigt 1887) vid Drottninggatan, Stockholms (byggdt 1848, sedan tillbyggdt) vid samma gata, Östgöta (uppfördt 1885) och Gästrike-Hälsinge (uppfördt 1880) vid Trädgårdsgatan, Värmlands (se fig. 7; urspr. Bengt Oxenstiernas hus, 1708--1867 akademiens sjukhus, nationshus från 1884) vid Riddartorget, Södermanlands-Närkes (uppfördt 1897) och Smålands (färdigt 1826, sedan tillbyggdt) vid Järnbrogatan, Upplands (inköpt 1825, restaureradt 1902) och Västmanlands-Dala (uppfördt 1829--31, ombyggdt 1871 och 1914--15) vid S:t Larsgatan och Kalmar (inköpt 1913, professor K. Wahlunds f. d. gård "Bortom bullret") vid Johannesgatan. Gottlands nationshus är beläget ö. om ån, vid Östra Ågatan (en del af det forna franciskanklostret, repareradt af Bourdonniere på 1780-talet, sedan 1883 i nationens ego). Studentkåren har sin lokal i öfre våningen af Östgöta nations hus. På östra sidan om ån ligger vid Stora torget rådhuset (fig. 10; uppfördt i början af 1700-talet, rådhus sedan 1713, ombyggdt delvis på 1700-talet, på- och tillbyggdt 1885), vid hörnet af Bangårds- och Kungsängsgatorna Riksbankens hus och snedt emot Telegrafverkets nya hus, i hörnet af Stora torget och Vaksalagatan är Upplandsbankens nya hus (fig. 10) och därbredvid i hörnet af Kungsängsgatan apoteket "Lejonet", bekant genom kemisten K. V. Scheele, som där (då kalladt "Upplands vapen") gjorde en del af sina upptäckter. Vid Vaksalagatan ligger teaterhuset (uppfördt 1840--41, invigdt af P. J. Delands sällskap 8 dec. 1841). Hörn i hörn med rådhuset är Målarbankens nya hus (uppfördt 1904 på platsen för ett gammalt 1600-tals-hus, som på sin tid inrymde källarrörelse, där juvenaler och gluntar sammanträdde). Vid Strandbodgatan ligger tullhuset, där fordom fanns värdshuset "Fördärfvet". Uppsala sparbanks hus (uppfördt 1893) är beläget vid Kungsgatan, där också de största folkskolehusen äro uppförda. Vid Haglundsbro i Svart bäcken ligger "Fyrishall" (arbetarinstitut, se nedan). Vid Järnbron ligga Fjellstedtska skolans byggnader och emellan Skol- och Linnégatorna den gamla botaniska trädgården med Linnés bostadshus i hörnet