rådhusrätt. Länet har (sedan 1 jan. 1920) 1 köping, Tierp, och 1 municipalsamhälle, Grillby. Landskommunerna (utom Tierps köping) äro 85. -- I ecklesiastikt hänseende hör länet till Uppsala stift, i hvilket det ingår med 8 hela och delar af 3 kontrakt. Pastoraten äro 61, hvaraf 2 med annex i annat län. Församlingarna äro 89, hvaraf 1 utgör annex till moderförsamling i annat län. Af församlingarna äro 2 stadsförsamlingar, 1 garnisonsförsamling och 1 kapellförsamling. -- Länet tillhör Femte arméfördelningsområdet. Upplands infanteriregemente, Upplands artilleriregemente och ett detachement af Skånska husarregementet äro förlagda inom länet (i Uppsala). -- Vidare tillhör länet Mellersta postdistriktet, Femte telegraftrafikdistriktet, Första järnvägsdistriktet, Mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Östra bergmästardistriktet och, beträffande skogsväsendet, Stockholms-Gäfle distrikt (2 hela och del af 1 revir) samt bildar 1 justeringsdistrikt och 2 landtmäteridistrikt. -- För hälso- och sjukvården är länet deladt i 3 provinsialläkardistrikt, hvartill komma 3 extra provinsialläkardistrikt. Det universitetet tillhöriga Akademiska sjukhuset i Uppsala tjänstgör som länslasarett för länet, därjämte finnas sjukstugor i Enköping och Löfsta. Hospital och asyl för sinnessjuka finnas nära Uppsala. Länet omfattar 1 länsveterinär- och 5 distriktsveterinärdistrikt. -- Af undervisningsanstalter märkas Uppsala universitet, högre allmänt läroverk i Uppsala, realskola i Enköping, folkskollärarseminarium i Uppsala, folkhögskola i Gryttjom, Ultuna landtbruksinstitut och landtbruksskola samt landtmannaskola i Tierp. -- I riksdagens Första kammare har länet 3 och i dess Andra kammare 5 representanter. -- Jordbruk och boskapsskötsel äro hufvudnäringar på länets landsbygd med undantag af Örbyhus och delvis Olands härad, där industri med bergsbruk intar denna plats. Af hela landarealen, 512,087 har, redovisades 1917 som trädgård 1,282, åker och annan odlad jord 154,663, naturlig äng 23,148, skogs- och hagmark 288,828 och öfrig mark 44,166 har. 1919 utgjorde åkerarealen, frånsedt brukningsdelar om högst 0,25 har, 154,342 har, hvaraf användes för hvete 7,681, råg 12,054, korn 8,198, hafre 11,568, blandsäd 25,434, baljväxter 6,314, säd till grönfoder 3,270, potatis 4,313, andra rotfrukter 1,905, slätter- och betesvallar 51,694, andra odlingar 370, ren träda och obrukad åkerjord 21,541 har. I medeltal skördades årligen 1913--17 af spannmål 107,844, potatis 33,072, foderrotfrukter 43,139 och hö från odlad jord 172,289 ton. Antalet husdjur (föl, kalfvar o. s. v. inräknade) utgjorde 1 juni 1919: hästar 27,405, kor 49,957, andra nötkreatur 25,741, får 33,675, getter 395 och svin 21,115. Antalet höns (kycklingar ej inräknade) utgjorde samtidigt 129,704 och antalet bisamhällen 2,821. -- Skogshushållningen är af betydelse i norra delen af länet, där omkr. 2/3 af landarealen utgöres af skogs- och hagmark. -- Fisket är vid norra kusten en ej oviktig binäring. -- Inom länet äro belägna det berömda Dannemora järnmalmsfält, äfven bearbetadt på zinkmalm och svafvelkis, samt en del mindre järnmalmsfyndigheter. 1918 utgjorde produktionen af järnmalm i länet 71,123 ton. Samtidigt utgjorde tillverkningen af tackjärn 29,231 ton och funnos i gång 7 verk för framställning af smidbart järn och stål (de största voro Söderfors, Löfsta och Österby) med 28 smälthärdar och 7 ugnar för göt. Af andra industriella anläggningar böra nämnas Skutskärs sågverk, ett af de största i världen, samt de stora kraftstationerna vid Dalälfven (Älfkarleby och Untraverken). För samtliga 233 industriella arbetsställen inom länet (bergverk inräknade) utgjorde 1917 antalet arbetare 7,846 och salutillverkningarnas värde 94,374,916 kr. Af hela arbetarantalet kommo på mekaniska verkstäder 1,380, verk för framställning af järn och stål 1,348 samt sågverk och hyflerier 1,071. -- Handelsflottan omfattade 1917 endast 11 fartyg om minst 20 nettoton, deras nettotonnage var 673. -- Länet är rikt försedt med järnvägar: vid slutet af 1918 327 km., hvaraf statens 43, enskilda normalspåriga 234 och enskilda smalspåriga 50. Af statens järnvägar kommer på länet en del af Norra stambanan. De enskilda järnvägarna äro: Uppsala--Gäfle (till största delen) samt delar af Stockholm--Västerås--Bergslagens järnväg, Dannemora--Hargs järnväg och Stockholm--Roslagens järnväg. -- Taxeringsvärdet var 1919 för bevillningsskyldig jordbruksfastighet på landsbygden 135,374,500 och i städerna 1,872,200, för bevillningsskyldig annan fastighet på landsbygden 49,164,100 och i städerna 77,515,000 samt för bevillningsfri fastighet på landsbygden 37,918,200 och i städerna 19,680,400 kr. Inhemska aktiebolag innehade 1918 jordbruksfastighet om 17,413,700 kr. taxeringsvärde. Bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete utgjorde s. å. på landsbygden 46,836,150 kr. och i städerna 44,840,621 kr. Fideikommissegendomar innehades 1910 af 11 personer och omfattade jordbruksfastighet om 5,219,000 kr. samt annan fastighet om 634,500 kr. taxeringsvärde. -- Uppsala län var till april 1714 förenadt med nuv. Stockholms län under namn af Upplands höfdingdöme. 10 mars 1689 hade därifrån afskilts Södertörn. L. Wll. Uppsala-Länna järnväg. Se Stockholm--Roslagens järnvägar. Uppsala läns mellersta domsaga innefattar två tingslag, Lagunda härad och tingslag samt Tiunda tingslag, hvari ingå Hagunda, Ulleråkers, Bälinge, Vaksala och Rasbo härad. 142,839 har. 25,829 inv. (1919). Uppsala läns norra domsaga omfattar Norunda, Örbyhus och Olands härad, som tillsammans bilda ett tingslag. 287,236 har. 54,242 inv. (1919). Uppsala läns södra domsaga omfattar Håbo, Bro, Trögds och Åsunda härad, som tillsammans bilda ett tingslag. 98,519 har. 21,176 inv. (1919). Uppsala möte. Se Kyrkomöte, sp. 506. Uppsala nya tidning. Se Upsala nya tidning. Uppsala-Näs, socken i Uppsala län, Ulleråkers härad. 2,948 har. 435 inv. (1919). U. utgör ett pastorat i Uppsala stift, Ulleråkers kontrakt. Uppsala-psalmboken. Se Psalmbok. Uppsala simsällskap. Se Simsällskap. Uppsala slott började byggas af Gustaf Vasa på den höga sandåsen s. om staden. Historieskrifvaren Tegel uppger, att grunden lades 1549, och traditionen har upptagit detta årtal som det rätta. I själfva verket var murningsarbetet i gång redan