med 886,000 kr. (1900: 492,000). (Om de enskilde befattningshavarnas löneförmåner se Statskalendern.) Utgifter för de olika institutionerna till materiel m. m. voro 489,000 kr. (1900: 95,000), dessutom till byggnaders underhåll 118,000 kr. (1900: 14,000). Taxeringsvärdet af universitetets jordegendom på landet uppgick 1918 till 11,464,000 kr. (1901, äldsta tillgängliga uppgift: 5,636,000), af dess stadsjord 137,000 kr. (1901: 121,000) och af dess fastigheter i Uppsala 6,881,000 kr. (1901; 2,727,000). Samtliga af universitetet förvaltade donationsfonder belöpte sig 31 dec. 1918 till 8,853,000 kr. (1900: 4,602,000); de största äro de olika Regnellska (med. fakultetens fond blef 1911 förstärkt med 100,000 kr., donerade af prof. A. Gullstrand af hans Nobelpris), uppgående till tills, öfver 700,000 kr., de Liljevalchska tills. 495,000, de Mattias Norbergska tills. 421,000 (inkl. fastigheter) och de K. G. Lennanderska tills. 370,000 kr. För nybyggnader ha 1900--18 beviljats statsanslag å tills. 3,600,000 kr. -- Stipendier och premier för studerande (vissa äfven för docenter) äro donerade till betydande belopp, öfver 800 st. (däraf inemot 60 st. ej äro fästa uteslutande vid Uppsala), utgående från omkr. 400 donationer (1918). Icke alla af dessa s. k. magnatstipendier utdelas årligen. 150 st., till stor del premier, äro på belopp under 100 kr., öfver 40 på 1,000 kr. eller däröfver, det största på 3,900 kr. (Hedmans). De under universitetets förvaltning stående (omkr. 3/4 af samtliga) stipendiedonationsfonderna belöpte sig 1918 till 4,470,000 kr. (1900: 2,865,000), lämnande en utdelad afkastning af 161,000 kr. (1900: 91,000). Vidare de s. k. "riksstatens" och "kungliga" stipendierna, bådadera utgående af allmänna medel, årligen tillhopa 6,200 kr., samt ett antal kollektstipendier för hvarje nation. Utrikes resestipendier af statsanslag "för vetenskapsidkare vid univ:t" funnos 1918 ett å 2,000 och ett å 1,500 kr. (ersättas fr. o. m. 1920 af ett å 3,000 kr. och tre å 1,500 kr. "för obefordrade vetenskapsidkare vid universitetet"), samt för ord. lärare och vissa tjänstemän ett obestämdt antal å 550 kr. (fr. o. m. 1920 å 1,100 kr.). Till ord. lärare i filos. fakulteten utgå ur fakultetens enskilda kassa årligen några utrikesresestipendier, 1918 å 600 kr., 1919 å 750 kr.; till ord. lärare i med. fakulteten ett Regnellskt, f. n. å omkr. 750 kr. Af donationer utgår för studerande och andra yngre vetenskapsidkare vid universitetet till ut- eller inrikes resor ett 40-tal stipendier, delvis med obestämda intervaller; af dessa äro de största å 4,800 (Thuns), 4,700 (Letterstedts) och 4,500 kr. (det Bysantinska); af K. F. Liljevalchs fond (donerade 200,000 kr.) ha utdelats sådana å 5,000 kr. och därunder. -- Fyra s. k. studenthem (se d. o.) bereda billig kost och bostad i förening med hemlif åt tills. 81 studerande. (Närmare om donationer till universitetet kan ses i "Samling af testamenten... om stipendier, gjorde af enskilde för studerande vid k. academien i Upsala", 1724, 4:e uppl. 1866, med Forts. 1--9, 1810--1913, samt "Urkunder... ang. donationer och fonder vid Upsala k. universitet" (1) utg. af Brandberg och v. Bahr, 2 af Th. Fries, 1902, 1917.) -- Att utgå som bidrag till tryckningskostnaderna för de ofta mycket digra akademiska afhandlingarna vid de båda statsuniversiteten och Karolinska institutet beviljade 1919 års riksdag 40,000 kr. för hvartdera af åren 1919 och 1920; för Uppsala är häraf anslaget för hvartdera året 23,000 kr. Byggnader och vetenskapliga institutioner. Under Jakob Ulfssons tid (ärkebiskop 1470--1514) ha utan tvifvel de på den s. k. Studentholmen (mellan S:t Eriks torg och ån, då betydligt större än den nuv. Kvarnholmen) uppförda byggnaderna varit använda till bostäder åt de förste studenterna. Denna holme med byggnader hade nämligen redan 1316 af domprosten Andreas And skänkts till domkyrkan till bostäder för dem, som studerade vid densamma, och då ett kommunitet (se d. o.) för 40 studenter af hertig Karl och riksrådet 1593 upprättades, heter det i stiftelsebrefvet, att det skulle hållas "opå Studenteholmen, meden förbenempde platz af ålder hafwer der til förordnet warit". Vid gräfningar, som 1907 företogos på platsen under ledning af K. Stjerna, fann man medeltida grundvalar till en byggnadskomplex, omgifven af ringmur och otvifvelaktigt tillkommen under både A. Ands och J. Ulfssons tid. 1595 tilldelades af hertigen och rådet åt de 8 professurerna domprostehuset (nuv. ärkebiskopsgården) och 7 andra uppgifna hus, däribland nuv. Skytteanum till boställshus åt rektor; "de andre och öffrige huss [omkring domkyrkan] inrymmes studenterne till wåninger". Gustaf II Adolf förklarar 1620 och ånyo 1621, att alla professorer skola ha fri bostad i kyrkohusen och den gamla biskopsgården, om de ej ha eget hus. Hvar föreläsningarna i början hållits, är icke med visshet kändt, troligen dock i något af de domkyrkan omgifvande husen. Erik XIV öfverlämnade 1566 "till lectorium eller collegiihuus" det s. om kyrkan belägna medeltida domkapitelshuset, efter Gustavianums uppbyggande kalladt Collegium vetus l. Gamla akademien, sedermera, enligt konsistoriebeslut 1704, Academia Carolina efter Karl IX, XI och XII. I detta hus, där Uppsala möte hållits, funnos två auditorier, och konsistorium höll där sina sammanträden till 1640 (ibland också i domkyrkan). Förstördt i branden 1702, sattes det åter i stånd, men råkade med tiden i förfall och refs vid slutet af 1770-talet, sedan planen att dit förlägga biblioteket uppgetts. Den nya af Karl XIV Johan grundlagda biblioteksbyggnaden erhöll namnet Carolina Rediviva (det återuppståndna Carolina). I början af 1620-talet lät Gustaf 11 Adolf på grundmurarna till lilla biskopsgården och med material från densamma uppföra den Nya akademien, som efter honom blifvit kallad Gustavianum (1633 omnämnes den som "Collegium illud Gustavianum") och inrymde konsistorium, lärosalar och kommunitet för studenterna. 1662 uppförde professor O. Rudbeck d. ä. därå ett torn med kupol för sitt bekanta ståtliga "theatrum anatomicum", och samtidigt gjorde han en omfattande nyinredning af lokalerna, allt för en kostnad af omkr. 8,500 dal. smt. 1687--91 höjdes öfvervåningen med 4 alnar för att emottaga biblioteket, troligen efter af Rudbeck uppgjorda ritningar; Karl XI anslog härtill 5,600 dal. smt af statsmedel, biblioteket bidrog af egna medel med 2,300 dal. (Gustavianum är afbildadt å pl. I till art.