Uppsala.) Såväl före som efter bibliotekets förflyttning till Carolina Rediviva (1841) ha tid efter annan nya förändringar företagits i Gustavianum (se T. Tullbergs utförliga utredning i festskriften "Upsala universitet 1872--1897" samt Cl. Annerstedts universitetshistoria). Hela byggnaden upptogs 1886--1916 af zoologiska institutionen och inredes f. n. för vissa museer och seminarier. Konsistorium flyttade 1692 från Gustavianum till det förra, genom Karl XI:s frikostighet reparerade bibliotekshuset, den snedt emot liggande byggnad, som nu -- höjd med en våning i samband med konsistoriehusets uppförande -- utgör en fortsättning åt v. af det 1749--57 efter ritningar af Hårleman uppförda s. k. konsistoriehuset, som till 1887 inrymde lokaler för konsistorierna och fakulteterna, auditorier m. m., numera till största delen upplåtet åt den mineralogisk-geologiska institutionen. Kostnaden, som bestreds af universitetet, uppgick till öfver 41,600 dal. smt. Af 1877 års riksdag beviljades 740,000 kr. till byggande af det nya universitetshuset (se Byggnadskonst, pl. XXIV), som efter ritningar af H. T. Holmgren uppfördes på den gamla ärkebiskopsborgens plats och högtidligen invigdes 1887; universitetet tillsköt af egna medel inemot 1/2 mill. kr. Den ståtliga halfcirkelformiga aulan (se fig. 8), öfver hvars portal läses: "Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större", rymmer, utom absiden, öfver 1,800 personer, med ståplatser betydligt mer; byggnaden inrymmer vidare lokaler för universitetets olika myndigheter och organ, auditorier, det väsentliga af konstsamlingarna, myntkabinettet, universitetets gamla utomordentligt värdefulla arkiv m. m. (Se C. R. Nybloms beskrifning i den nämnda festskriften 1897.) På den vackert anordnade platsen framför byggnaden restes 1888 E. G. Geijers staty (af Börjeson). Folkskoleseminariets förra byggnad öfverläts med dispositionsrätt till universitetet 1916. Den har inredts för vissa institutioner och seminarier. Universitetsbiblioteket är universitetets största och dyrbaraste institution. Se Bibliotek, sp. 284 ff., och Biblioteksbyggnader, sp. 300 och fig. 15 (äfven i Suppl.). Akademiska sjukhuset och klinikerna. Professor O. Rudbecks förslag på 1660- och 1670-talen att få ett sjukhus inrättadt vid universitetet ledde icke till något resultat, men frågan upptogs ånyo i början af 1700-talet af professor L. Roberg, hvilken det lyckades att insamla så stora bidrag, att framl. kanslern Bengt Oxenstiernas hus (nu Värmlands nations egendom) vid Riddartorget 1708 kunde inköpas till ett Nosocomīum acadēmicum, där klinik öppnades 1717. Det fick dock snart nog förfalla, men upprättades under Robergs efterträdare N. Rosén (von Rosenstein) och undergick på 1740-talet reparation samt erhöll en betydlig tillbyggnad. Äfven under Isr. Hwasser utvidgades detsamma på 1830-talet. Länets sjukhus hade 1850 flyttats till staden i det hus, S:t Larsgatan 2, där poliklinikerna nu äro belägna; genom k. br. 1857 förenades i kliniskt hänseende detta med universitetets, och 1858 öppnades kliniker och polikliniker med med. professorn som prefekt på nosocomium och kirurgie och obstetrices professorn på länets sjukhus. Full sammanslagning af båda anstalterna, enligt mellan universitetet och landstinget upprättadt kontrakt, skedde 1868, sedan de året förut inflyttat i det nybyggda, för sin tid utmärkta Akademiska sjukhuset (fig. 9), uppfördt för en kostnad af 346,000 kr. utan anslag af statsmedel, blott med bidrag af räntefria, under vissa villkor ouppsägbara lån af staden och länet å resp. 40,000 och 42,700 kr. samt en donation å 25,000 kr. Detta blef emellertid med tiden för trångt och äfven i öfrigt otidsenligt, ett förhållande, som endast temporärt till en viss grad afhjälptes genom den 1901--04 för en kostnad af 546,000 kr. företagna om- och tillbyggnad, hvartill 1899 års riksdag anslagit 201,000 kr., länet bidragit med ett räntefritt, så länge sammanslagningen varar, ouppsägbart lån till universitetet å 200,000 kr. och återstoden hämtats från Regnellska fonden och andra universitetets egna medel. Frågan om en oafvislig väsentlig utvidgning och grundlig omgestaltning af sjukhuset har därför länge stått på dagordningen och nu ändtligen fått sin lösning, sedan landstinget 1919 för om- och tillbyggnad anslagit 3 mill. kr., Regnellska fonden bidragit med 100,000 kr. och riksdagen af beräknade ytterligare erforderliga 5 mill. kr. hittills beviljat i rundt tal 1,765,000 kr. Någon ordnad stat tyckes sjukhuset ej ha haft före 1750, då den bestämdes till 1,500 dal. smt. Utgifterna för materiel och sjukvård uppgingo 1918 till 670,000 kr. (1900: 114,000) och för aflöningar, utom de å universitetets stat utgående, till 88,000 kr. (1900: 19,000). Antalet sängar var i början mycket obetydligt; Hwasser emottog nosocomium (1831) med 10 sängar och lämnade det (1854) med 40; högsta antalet i de båda gamla förenade sjukhusen var tills. 115; f. n. är antalet 355, genom nyssnämnda utvidgning åsyftas en ökning med 120 sängar. En kirurg har nosocomium haft att tillgå från början i akademifältskären (sedan 1664 känner man sådana); 1770 tillsattes en chirurgus nosocomii (J. G. Acrel, se d. o.), hvars befattning sedermera plägade innehas af prosektorerna. Kirurgien nämnes ej uttryckligen i konstitutionerna förr än 1655, då den är förd till professuren i praktisk medicin; vid regleringen af ämnesfördelningen mellan med. professorerna 1788 fastställdes, att den skulle tillhöra den anatomiska professuren; 1837 inrättades utan bidrag af allmänna medel en särskild professur för kirurgi och obstetrik, och genom anslag af 1891 års riksdag afskildes obstetrik och gynekologi till en egen professur. Vid samma tid indrogs vid den siste innehafvarens död (1893) den 1860 inrättade adjunkturen i kirurgi och obstetrik. Särskilda lärostolar med klinisk och poliklinisk undervisning finnas numera för flera medicinska specialfack. Klinisk undervisning har i vårt land först påyrkats af O. Rudbeck d. ä.; mera regelbunden sådan har väl varit anordnad vid universitetet först från Roséns tid, hvilken ock hållit poliklinik i nosocomium. Fullt ordnad medicinsk och kirurgisk klinisk och poliklinisk undervisning inrättades 1858 (se ofvan) af O. Glas och K. B. Mesterton, obstetrisk börjades af den senare 1859. Sedan 1905 eger Uppsala stad ett nytt epidemisjukhus, hvartill änkeärkebiskopinnan Sundberg gett grundplåten genom en donation på 100,000 kr.; äfven där meddelas klinisk undervisning.