Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 193-194 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uvertyr - U. V. S. - Uvula - Uxbridge, stad i engelska grefsk. Middlesex - Uxbridge, earl af - Uxelles, Nicolas du Blé - Uxellodunum - Uxmal - Uxor - Uytenbogaert - Uz - Uz, Johann Peter - Uzara - Uzbeker - Uzeguha - Uzen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommande operan. Eíter honom skrefs den vanligen
som en sats i fri sonatform, föregången af en kort,
långsammare introduktion, och denna form blef ock den
grundläggande för den nyare fristående uvertyren,
konsertuvertyren. Mozart fullkomnade nämnda i sig
slutna operauvertyr i sonatform, med fritt uppfunna
tema, som till kynnet svara mot resp. operas
innehåll. Efter Weber har inledningsstycket ofta
byggts på motiv ur själfva operan (hos Wagner o. a. i
form och namn af förspel), vare sig tonsättaren
där i afrundad och sammanträngd form låter operans
kontrasterande grundtankar mer eller mindre dramatiskt
utspelas mot hvarandra (t. ex. Wagners "Tannhäuser"
och "Mästersångarna") eller omedelbart förbereder
de första scenerna i operan. Detta sätt urartade till
en tredje form af den moderna uvertyren, nämligen ett
lösare, mera potpurriartadt uppradande af den följande
operans populäraste melodier (så t. ex. hos Rossini,
Donizetti, Auber och i den nyare operetten). Äfven
till rena skådespel ha skrifvits uvertyrer,
afspeglande pjäsens stämningsinnehåll eller idékrets
(t. ex. Beethovens uvertyr till "Coriolanus",
Södermans till "Orleanska jungfrun"). En uvertyr,
som kan sägas återge hela dramats (operans) innehåll
högst uttrycksfullt i förtätad form, är Beethovens
"Leonora"-uvertyr n:r 3. Jfr Förspel 2. Litt.:
Richard Wagner, "Über die ouvertüre" (Gesammelte
schriften, I), och H. Botstiber, "Geschichte der
ouvertüre und der freien orchesterformen" (1913).
A. L. (E. F—t.)

U. V. S., en förening. Se Svenska teknologföreningen.

Uvula, Tat., tungspenen (se d. o.). — Uvulart
r-ljud kallas ett r, som åstadkommes
genom tungspenens dallring, t. ex. tyskans och
franskans "skorrande" r samt det i södra Sverige,
framför allt Skåne och Blekinge, brukliga. Mot
detta dallerljud svarande frikativor äro det
tonande ljud, som i nederländskan tecknas med g i
t. ex. Groningen och det icke tonande, som i samma
språk tecknas med ch i t. ex. Scheveningen. Jfr R,
sp. 798 f., samt Ad. Noreen, "Vårt språk" I, 490 f.
Ad. N—n.

Uxbridge [a’ksbridʃ], stad i engelska
grefsk. Middlesex, nära gränsen mot Buckingham,
vid floden Colne, Grand-junctionkanalen och en
bibana till Great-Western-järnvägen. 10,375
inv. (1911). Industri samt handel med
järnvaror, tegel, skiffer och spannmål.
(H. W—k.)

Uxbridge [a’ksbridʃ], earl af. Se Paget, sp. 1236.

Uxelles [yssä’ll], Nicolas du Blé, markis d’U.,
fransk marskalk, f. 1652, d. 1730, uppgaf 1689 (han
var då generallöjtnant) Mainz åt de kejserlige, men
bibehöll sig likväl i Louvois’ och Ludvig XIV:s ynnest
och fick 1703 marskalksstafven. Efter Ludvig XIV:s död
(1715) blef han president i utrikeskonseljen.

Uxellodunum, fäste. Se Maryport.

Uxmal [oʃmāl]. Se Yucatan.

Uxor, lat., äkta maka, hustru, gemål.

Uytenbogaert [ö’jtənbåchārt], nederländsk teolog,
f. 1557, d. 1644. Se Arminianer.

Uz, hebr. ‘ûs, möter oss i G. T:s redogörelser för
forntida folkstammar. Enligt 1 Mos. 10: 23 är det
namn på Arams äldste son, enligt kap. 22: 21 på den
förste sonen till Nahor, Abrahams broder, och
enligt kap. 36: 28 på en sonson till Seir. De båda
förstnämnda ställena synas hänvisa på en folkstam
eller flera stammar i Eufrattrakterna; det sistnämnda
för oss däremot längre mot s., till Edoms land. Till
ungefär samma trakt för oss Jeremias klagovisor 4:
21, där Edom säges bo i landet U. Mest bekant för
bibelläsare är U. som Jobs hemland (Job 1: 11),
som att döma af Septuaginta och Josefos tyckes ha
förlagts till trakten af Trachonitis.
E. S—e.


Uz [ots], Johann Peter, tysk skald, f. 1720 i Ansbach,
d. 1796 där som geheime justitieråd och chef för
landgericht, knöt under studietiden vänskap med Gleim
och Goetz, öfversatte (i förening med den sistnämnde)
Anakreon, 1746, och hängaf sig till en början i
sin egen diktning åt den lekande anakreontiska
riktningen. I Sieg des liebesgottes (4 sånger på
alexandriner, 1753), en imitation efter Pope, gjorde
han satiriska utfall mot Klopstocks efterhärmare. Hans
in-gifvelse tog småningom en allvarlig riktning;
han diktade välklingande och värdiga oden, som ega
verklig lyftning samt företrädesvis besjunga försynen,
friheten och fosterlandet. I dikten Theodicee (1755),
en framställning af Leibniz’ världsåskådning, lyckas
han flytta det rent didaktiska ämnet öfver i känslans
och fantasiens rymd. Detta gäller däremot mindre om
hans epikureiska lärodikt Versuch über die kunst
stets fröhlich zu seyn (1760). Med de gamle till
mönster eftersträfvade U. klarhet och kärnfullhet
i diktionen. Till följd af hopade ämbetsgöromål
tog han afsked af sin lyra, sedan han utgett sina
samlade Poetische werke (1768). En modern upplaga af
U:s Sämtliche poetiske werke är utgifven af A. Sauer
1890; biografi af E. Petzet 1896.
(R—n B.)

Uzara, farm. med., är ett infödingsnamn på roten af en
hittills okänd växt, som tillhör fam. Asclepiadaceæ
och förekommer i trakterna kring de stora
afrikanska insjöarna. Drogen används mot rödsot
och menstruationsrubbningar. Den uppges innehålla
flera verksamma ämnen, däribland tre kristalliniska
glykosider. Ett på drogen beredt extrakt, innehållande
dessa ämnen, retar centrala nervsystemet, verkar på
hjärtat likt digitalis och sammandrar blodkärlen som
adrenalin, men långsammare och mer ihållande — detta
genom retning af nervus sympaticus; på samma sätt
bringas äfven tarm och lifmoder i verksamhet. Uzara
har användts med framgång vid akuta och kroniska
diarréer.
C. G. S.

Uzbeker, folk. Se Ösbeger.

Uzeguha. Se Useguha.

Uzen [osen], två floder i sydöstra Ryssland. Stora
U. upprinner på Obsjtjij syrt i guv. Samara, flyter
mot s. och s. ö. förbi staden Novousemsk och är 320
km. lång. Lilla U. har sina källor på södra sidan
af Obsjtjij syrt, omkr. 50 km. s. v. om den förras,
och har ett med dennas nästan parallellt lopp 30—50
km. längre mot v. samt slutar liksom denna i sjöarna
Kamytj-Samarskija i guv. Astrahan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>