Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uzen - Uzes - Uzhorod - Užice - Uzoi - Uzsokpasset - Uzun-Ada l. Ussun-Ada - Uzvaresch - u. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Längd omkr. 270 km. De båda floderna flyta genom en
på saltträsk rik stäpp, och deras vatten, från början
sött, blir alltmer salt och bittert.
(E. A—t.)
Uzès [yṡä’ss], stad i franska dep. Gard, vid Alzon,
en biflod till Gard, 24 km. v. om Nîmes. Omkr. 5,500
inv. Staden har ett från medeltiden härstammande
slott, Duché, fordom residens för hertigarna af U.,
en f. d. katedral, med ett anmärkningsvärdt klocktorn
från 1000- och 1100-talen samt ruiner af en romersk
akvedukt, som gick öfver Gard till Nîmes. Siden-,
strump-, klädes- och pappersfabriker m. m. — Staden
kallades af romarna och under medeltiden Ucetia och
var länge hufvudort i ett grefskap (sedan 1565
hertigdöme); det hörde till guv. Languedoc till
den stora revolutionen, som 1790 äfven upphäfde
dess biskopsstift. U. omfattade under 1500-talet
protestantismen och var en af kalvinisternas förnämsta
platser, men kufvades 1629.
Uzhorod, tjechiska namnet för Ungvár (se Ung).
Užice [o’ʃitse; på tyska kartor stundom Uschitze],
stad i västra Gammal-Serbien, vid Serbiska Moravas
biflod Djetinja, i en romantisk kitteldal. Omkr. 6,000
inv. Under Världskriget besattes det af österrikarna
2 nov. 1915.
(H. W—k. L. W:son M.)
Uzoi, folk. Se Kumaner, sp. 237.
Uzsokpasset [o’ʃåk-], i nordöstra Karpaterna, mellan
Ungdalen i Ungern och Stryjdalen i Galizien, 869
m. ö. h., spelade under Världskriget en framstående
roll vid ryssarnas försök att genom Galizien inbryta
i Ungern. Redan 26 sept. 1914 lyckades de intränga i passet,
från hvilket de dock utdrefvos d. 29 och 30, men återkommo
1 okt. och höllo det sedan besatt till 25 dec., då österrikarna
efter 4 dagars strider återtogo U., men blott för
att 1 jan. 1915 nödgas uppge det igen. Ryssarna
befäste sig nu starkt i U., som dock efter 3 dagars
strider än en gång återeröfrades af österrikarna 27
i s. m. Striderna om det viktiga passet fortsattes
emellertid, och 13 april lyckades ryssarna bemäktiga
sig Czerenckahöjden v. om U., men redan följande
dag återtogs denna med storm af österrikarna,
och ryssarnas försök att öfver Hlubokenpasset
kringgå U. misslyckades. Trots upprepade rasande
anfall af ryssarna under återstoden af april och
första hälften af maj månader förblef sedan U. i
österrikarnas händer. Efter nederlaget i västra
Galizien började ryska Karpaterfronten vackla 10
maj, och 14 i s. m. utkämpades den sista och för
österrikarna framgångsrika striden i denna trakt.
L. W:son M.
Uzun-Ada l. Ussun-Ada ("lång ö"), en 10 km. lång och
omkr. 1 km. bred ö nära norra sidan af Uzun-Ada- eller
Michajlovsk-viken på Kaspiska hafvets östra kust,
på 39° 30" n. br. Äfvenledes en ort å denna plats,
med af ryssarna 1886 anlagd hamn samt järnvägsspår
förbi den gamla militärstationen Michajlovsk till
Transkaspiska järnvägens från Krasnovodsk utgående
hufvudlinje.
(H. W—k.)
Uzvaresch. Se Huzvaresch, sp. 1380.
u. å., förkortning för utan årtal (i bibliografiska
uppgifter).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
