Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wagner, 6. Otto - Wagner, 1. Heinrich Leopold - Wagner, 2. Johann Ernst - Wagner, 1. Rudolf - Wagner, 2. Moritz Friedrich - Wagner, 3. Adolf Heinrich Gotthilf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde han bli bisarr, exempelvis i kyrkan i Steinhof
med en del raffinerade och retsamma detaljer. Som
sydtysk älskade han i själfva verket prakt,
"glömde dock aldrig för den gyllene prunkmanteln den
kraftigt byggda kroppen". – Han byggde sammanlagdt
ett hundratal privathus, uppförde många af dem för sin
egen räkning och naturligtvis i detalj efter sin egen
smak och sålde dem, då de stodo färdiga. Han gjorde
äfven ritningar till planmässigt bebyggande af nya
stadsdelar – "han är den moderna storbyggmästaren för
den moderna storstaden, som äfven tekniskt och till
och med finanstekniskt står på höjd med sin uppgift"
(L. Hevesi 1903) – och utarbetade storartade förslag
till monumentalbyggnader, bland dem till ombyggnad
af Kapucinkyrkan med ny kejsargraf, nybyggnader
för konstakademien, krigsministeriet och för Wiens
stadsmuseum (vid första täflan till det sistnämnda
var han afgjordt segrare, men vid förnyad täflan
föll han igenom). Hans själfständighet skrämde
vederbörande, intet af hans stora projekt väckte
myndigheternas gillande och blef utfördt. W. fick
titeln oberbaurat, var professor vid akademien i
Wien 1894–1912 och samlade omkring sig en skara
lärjungar. Sina grundsatser framlade han i ord och
skrift i broschyrerna
Moderne architektur (1896,
senare omarbetad med titel
Die baukunst unserer zeit, 4:e uppl. 1914),
Der grosstadt m. fl.
Skizzen, projekte und ausgeführte bauwerke
utgaf han 1891–1906 (3 dlr). Jfr monografier af
A. Pollak (1913) och
J. A. Lux (1915).
1–4. C. R. N.* 5–6. G–g N.
Wagner, tyska författare. 1. Heinrich Leopold W.,
dramatiker, f. 1747 i Strassburg, d. 1779 som advokat
i Frankfurt a. M., tillhörde Goethes ungdomskrets
och "sturm-und-drang"-riktningen. Hans alster röja
begåfning för satiren och det borgerliga skådespelet,
men äro betydligt råa och smaklösa. Farsen
Prometheus, Deukalion und seine recensenten (1775)
är riktad mot Goethes vedersakare. Vidare må nämnas
skräckdramat
Die kindesmörderin (1776),
i hvilket W. ej tvekade att använda det från Goethe
undansnappade motivet till afslutningen af "Fausts" 1:a del. –
2. Johann Ernst W., romanförfattare, f. 1769,
d. 1812 som kabinettssekreterare hos hertigen af
Meiningen, författade
Wilibalds ansichten des lebens (1804; 5:e uppl. 1854),
Die reisenden maler (2 bd, 1806; 3:e uppl. 1854)
m. fl. romaner, som röja påverkan af såväl Goethes
"Wilhelm Meister" som Jean Pauls känslosamma humor och
nyromantikernas fantastik. W:s
Sämmtliche schriften utgåfvos i 12 bd 1824–28
(3:e uppl. 1853–55, i 6 bd).
Wagner. 1. Rudolf W., tysk fysiolog och zoolog,
f. 30 juni 1805 i Baireuth, d. 13 maj 1864, blef
doktor i Würzburg 1826, studerade i Paris under Cuvier
och anställde sedan vid Normandies och Medelhafvets
kuster undersökningar öfver lägre djur. Han blef 1833
professor i zoologi i Erlangen samt kallades 1840
till professor i fysiologi, jämförande anatomi och
zoologi i Göttingen. W. utgaf en stor mängd arbeten
af fysiologiskt, zoologiskt och jämförande anatomiskt
innehåll. Bland dem må nämnas
Icones physiologicæ (1839; 2:a uppl. af Ecker 1851–59),
Ueber das vorhandensein bisher unbekannter eigenthümlicher tastkörperchen in den gefühlswärzchen der menschenhand (med Meissner, 1852),
Neurologische untersuchungen (1853–54) och
Vorstudien zu einer wissenschaftlichen morphologie und physiologie des menschlichen gehirns (1860–62) samt
Die naturgeschichte des menschen (1831),
Lehrbuch der vergleichenden anatomie (1834–35) och
Icones zootomicæ (1841).
Mest bekant är han genom den stora
"Handwörterbuch der physiologie", som
under hans redaktion i 5 bd utgafs 1842–53.
2. Moritz Friedrich W., den föregåendes
broder, geograf, naturforskare, f. 3 okt. 1813
i Baireuth, d. 31 maj 1887 (genom själfmord) i
München, egnade sig först åt köpmansyrket i
Marseille, men öfvergaf det och företog
forskningsresor i Algeriet, skildrade i
Reisen in der regentschaft Algier in den jahren 1836–38 (3 bd, 1841).
Därefter idkade han några år naturvetenskapliga
studier i Göttingen. Sedan 1843 genomvandrade
han flera år de asiatiska länderna kring Svarta
hafvet, gjorde där betydande naturvetenskapliga
samlingar och författade
Der Kaukasus und das land der kosaken (2 bd, 1848),
Reise nach Kolchis (1850),
Reise nach dem Ararat und dem hochlande Armeniens (s. å.) samt
Reise nach Persien und dem lande der kurden (2 bd, 1852;
"Resa till Persien och kurdernas land", 1853).
Tills. med K. von Scherzer besökte W. 1852–55
Nord- och Central-Amerika och skref i förening
med denne
Reisen in Nordamerika (1854) och
Die republik Costa Rica (1856)
samt undersökte 1858–60 Ecuadors Ander m. fl. st.
och skref
Naturwissenschaftliche reisen im tropischen Amerika (1870).
1862 utnämndes han till konservator för statens
etnografiska samlingar samt till hedersprofessor
i geografi och etnografi vid universitetet i München.
Sedan sysselsatte han sig nästan uteslutande med
bidrag till Darwins utvecklingslära och skref i
detta ämne bl. a.
Die darwinsche theorie und das migrationsgesetz der organismen (1868) och
Ueber den einfluss der geographischen isolirung und colonienbildung auf die morphologischen veränderungen der organismen (1871).
Om W:s teori, migrationsteorien,
se Descendensteori, sp. 200–201.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
