Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 361-362 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vakuumrör - Vakuumseparator - Vakuumspektrometer - Vakuumturbin - Wak-wakland - Vakyf - Vakö - Val- - Val

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

använder sändarkoppling t. ex. enligt fig. 4. Denna
koppling är af samma typ som i fig. 3 med den
skillnad, att en mikrofon vid M öfver transformatorn
T kan föranleda lågfrekvent (med ljudets frekvens)
växelspänning hos gallret, hvilken lagras
öfver gallrets högfrekventa växelspänning (spolarna
D skydda M mot högfrekvens, och kapaciteten k
släpper högfrekvensen förbi T). Pleiotronens
generatorverkan minskas hvarje gång lågfrekvensen
sänker gallrets medelspänning. Samtidigt försvagas
däraf de högfrekventa svängningar antennen
utsänder. Mottagaren får alltså högfrekventa
svängningar växlande i styrka i takt med de
lufttrycksväxlingar, som utgöra det ljud, som
intalas i mikrofonen. Med hjälp af detektorer (se
Telegraf, sp. 749) kunna dessa styrkeväxlingar
afhöras som tal i mottagarens telefon. Vanligen
förstärkes denna talström med pleiotroner, innan
den når telefonen. Tack vare pleiotronerna ha
radiotelefoniens sändare blifvit billiga och
lättskötta samt dess mottagare vederbörligen
känsliga. — Inom den trådlösa telegrafien användas
vakuumrör som sändare för smärre och medelstora
stationer. I mottagarna förekomma de allmänt,
dels ersättande andra detektorer, dels förstärkande
mottagarens ström. Särskildt viktig är användningen
af pleiotroner som generatorer af mottagarnas
lokala högfrekvens vid den s. k. sväfningsmetoden
(jfr Telegraf, sp. 751—752) — Vissa förstärkande
vakuumrör äro försedda med två galler. — Man har
konstruerat vakuumrör, som arbeta med ljuselektrisk
ström i st. f. glödelektrisk. Dessa ha emellertid
icke fått någon praktisk betydelse. — Litt.:
Afhandlingar i "Jahrbuch der drahtlosen telegraphie"
och i "Archiv für elektrotechn." för 1919 och
1920; R. Holm, "Glödelektriska förstärkningsrör"
i bil. till Telegrafverkets cirkulär 1919 och i
"Tidskr. för elementär matematik o. s. v." 1920.
R—r H.

Fig. 4.

Vakuumseparator. Se Centrifug. Suppl.

Vakuumspektrometer, fys., en i ett lufttomt rum
innesluten spektrometer (se Spektroskopiska
apparater). Sådana spektrometrar användas
särskildt vid undersökning af ultraviolett ljus
(se d. o.), som starkt absorberas af luften. Äfven
vid undersökning af röntgenstrålar af stor
våglängd måste vakuumspektrometrar af samma
skäl användas. Se vidare Röntgenspektrum, Suppl.
T. E. A.

Vakuumturbin. Se Turbinmejeri, sp. 351.

Wak-wakland, ett hos arabiska geografer förekommande
mytiskt land i östern (i "Tusen och en natt"
ofta kalladt endast Wak), hvilket moderna forskare
velat identifiera med någon af Öst-Asiens öar eller
ögrupper, särskildt på grund af namnlikheten med
Wakoku, äldre benämning på Japan.
A. N—d.

Vakyf. Se Vakf.

Vakö, torfmossar i Kronobergs län, nära Hököns station
på Sölvesborg—Olofström—Elmhults järnväg, omfatta en
areal af omkr. 1,800 tld med 3—4 m. djup. För att
tillgodogöra sig torfven bildades 1914 A.-b. Vakö
torfpulverfabrik med ett kapital af lägst 800,000
kr., högst 2 mill. kr. Bolaget tillverkar dels torfpulver
(se d. o.) enligt Porats metod med en beräknad
årsproduktion af 25,000 ton, dels torfbriketter (se
d. o.). En ångkraftstation å 550 hkr är uppförd,
och för transport har till mossen framdragits ett
järnvägsspår af normal spårvidd från Hököns station.

Val- (jfr isl. valr), "de på slagfältet fallne". Ordet
förekommer nu endast i sammansättningar: Valborg,
valkyrja, valplats (ty. wahlstatt).

Val. 1. Psyk., handling, hvarigenom man bestämmer
sig för någondera af två eller flera möjliga
bestämningsgrunder. Valet kan ske utan öfverläggning,
godtyckligt, efter det vid tillfället starkaste
motivet; eller det kan föregås af öfverläggning och
stundom innebära val mellan olika motiv, hvarefter då
valet mellan de olika föremålen eller handlingarna
blir endast en tillämpning. I båda fallen innebär
valet ett värderande, äfven om detta i förra fallet
ej tar formen af ett bestämdt värdeomdöme. Man
väljer något som det bland de olika möjligheterna
värdefullaste. Valet kan aldrig vara blindt i den
bemärkelsen, att man vore alldeles omedveten om
de olika valbara möjligheterna; det sätt, hvarpå
man därvid bestämde sig, förtjänade icke namnet
val. Men väl kan man välja, utan att veta, hvarför
man väljer det eller det. Då man säges välja "mot
bättre vetande", innebär detta, att man bestämmer
sig efter lägre motiv, ehuru man vet, att man bort
bestämma sig efter högre. Från Sokrates’ regel, att
"den, som vet det rätta, gör det rätta", finnas därför
många undantag, ehuru kanske sällan eller aldrig hos
honom själf. Sanningen i hans påstående ligger däri,
att handlandet mot bättre vetande är möjligt, endast
då vetandet genom sin abstrakthet saknar den rätta
personliga värmen och intensiteten och därför såsom
motiv blir svagt. Se Frihet och Vilja.

2. Statsr., uppdragsinnehafvares tillsättning eller
förslags upprättande för deras tillsättning af ett
samhälles röstberättigade medlemmar (om valrättens
förhållande till rösträtt se d. o.) eller genom en
å samhällets vägnar beslutande valnämnd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>