Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vasenius, 4. Gustaf Valfrid - Wasenius, 5. Karl Fredrik - Vasento - Wasgau - Vas Gereben - Wash - Wash. - Washburne, Mount - Washburne, Elihu Benjamin - Washington (stat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
T. Carpelan, 1915). V. har utgett "Valda skrifter af
Fabian Collan" (1872) jämte lefnadsteckning. Runebergs
diktning har han belyst i Om Johan Ludvig Runeberg,
Tvenne föredrag (1877) och J. L. Runeberg som konstnär
(l. Versbyggnaden, 1897). Efter Z. Topelius’ död utgaf
V., därtill utsedd af skalden själf, 1899—1905 hans
samlade skrifter i 25 bd. Därjämte utgaf han Zacharias
Topelius, hans liv och skaldegärning (hittills 3
bd, sedan 1912). V. har utgett läroböcker i svensk
språkundervisning och flygskrifter i politiska ämnen
(valrätt och proportionella val) samt publicerat
uppsatser i tidningar och tidskrifter. Därjämte
har han varit en flitig medarbetare i in- och
utländska biografiska och bibliografiska arbeten
(t. ex. Nordisk familjeboks 1:a uppl. och Svenska
akad:s ordbok). — 5. Karl Fredrik W., son till W. 2,
musikkritiker, f. 7 okt. 1850, d. 10 okt. 1920, gjorde
sig under flera årtionden bemärkt som musikkritiker i
"Hufvudstadsbladet" under märket Bis. Han uppträdde
äfven som skriftställare på det musikhistoriska
området.
1—3, 5. T. C. 4. M. G. S.
Vasento [-tå], flod. Se Basento.
Wasgau, bergland. Se Vogeserna.
Vas Gereben, pseudonym. Se Ungerska litteraturen,
sp. 1059.
Wash [ωå’ʃ], grund hafsvik på Englands östra
kust, mellan grefsk. Lincoln och Norfolk, 35
km. på längden och omkr. 25 km. på bredden. W. är
den sista återstoden af en fordom betydligt mera
omfattande vik, som under århundradens trägna arbete
allt sedan romartiden blifvit torrlagd. Dessa
sträckor bära nu namnet Fens, trakten närmast
W. i s. v. kallas typiskt nog Holland. De förnämsta
torrläggningsarbetena utfördes under 1700-
och 1800-talen. Nederbördsvattnet inom området
måste liksom i Holland förmedelst vind- eller
ångkvarnar uppfordras till de i W. utmynnande
flodernas nivå. Dessa floder, Witham, Welland,
Nen och Ouse, föra mycket slam ut i viken, så att
tillandningsprocessen alltjämt fortgår. W. är fullt
af sandbankar, som vid lågvatten ligga torra och
äro åtskilda genom kanaler, som sträcka sig in mot
flodmynningarna. Djupare farvatten med ankargrund
för fartyg erbjuda de båda rännorna Lynn deeps vid
Norfolks och Boston deeps vid Lincolns kust. Största
djupet är 20 m.
A. N—d.
Wash., amerikansk förk. för Washington.
Washburne [ωå’ʃbən], Mount, ett för sin praktfulla
utsikt berömdt berg i Yellowstone national park
(se d. o.) omedelbart v. om Yellowstone river. 3,153
m. ö. h.
A. N—d.
Washburne [ωå’ʃbən], Elihu Benjamin, nordamerikansk
politiker och diplomat, f. 23 sept. 1816 i
Livermore, Maine, d. 22 okt. 1887 i Chicago, var
1852—69 kongressledamot och tillhörde som sådan
först whigpartiet och sedan republikanska partiet,
utsågs 1869 af Grant till utrikesminister, men
afgick efter några få dagar af hälsoskäl. Han
blef då stället amerikansk minister i Paris, var
den ende beskickningschef, som 1871 kvarstannade på
sin post under kommunen och visade sig då energiskt
verksam för att skydda utlänningar för öfvervåld. Han
drog sig 1877 tillbaka till privatlifvet. W. skref
Recollections of a minister to France (2 bd, 1887).
V. S—g.
Washington [ωå’ʃiȵtən], förk. Wash., en af
Nord-Amerikas förenta stater, uppkallad efter
unionens förste president, George W., mellan
45° 32’—49° n. br. och 114° 57’—124° 48’ v. lgd,
begränsas af Stilla oceanen i v., Brittiska Columbia
i n. samt af staterna Idaho i ö. och Oregon i s. (Se
kartan till Nord-Amerikas förenta stater.) 179,170
kvkm. Genom västra delen af staten gå Kaskadbergen
(se d. o.) l. Cascade range, en nordlig fortsättning
af Sierra Nevada. Högsta punkten är vulkanen
M:t Rainier l. Tacoma (4,707 m.), som i följd af
det fuktiga klimatet eger rik glaciärbetäckning
(12 glaciärer glida utför sidorna, åt n. ända ned
till 1,000 m. ö. h.). Till följd af det nordliga
läget inom västvindarnas bälte ha bergen ymnigare
nederbörd än de längre i s. belägna delarna af
Kordillersystemet; sluttningarna äro därför också
bevuxna med präktiga barrskogar, som gett upphof
till storartad sågverksindustri, särskildt vid
Puget sound. I detta hänseende står W. främst bland
unionens stater med ett produktionsvärde af 49,6
mill. doll. (1909). 76 proc. af totalarealen är skog,
hvaraf dock 21 proc. buskskog. Genom Kaskadbergen
delas W. i två olikstora delar med olika klimat och
naturbeskaffenhet. Den västra, mindre delen, har
mildt, fuktigt kustklimat, den östra delen har torra,
varma somrar och korta, men stränga vintrar. Detta
senare område är till naturen ett prärieland
och utgör en del af den s. k. Columbia-platån,
ett lavatäcke, som nu ger en vittringsjord af
utomordentlig bördighet. Uppodlingen skrider här
raskt framåt, och f. n. äro omkr. 8 proc. af W:s
areal lagda till åkerjord. En svårighet utgör den
ofta otillräckliga nederbörden, omkr. 72,000 har
ega konstgjord bevattning. Hufvudfloden är Columbia
(se d. o. 1), som i en djup cañon strömmar genom
staten ö. om Kaskadbergen, hvarunder den upptar
från h. Okinakane och Yakima, från v. Spokane,
Snake river och Walla walla. Efter den sistnämndas
förening med hufvudfloden antar denna västlig
riktning och bildar gräns mellan W. och Oregon. I
statens nordvästra del intränger Puget sound öfver
130 km. djupt in i landet med många sidoflikar,
som äro under sen geologisk tid under hafsytan
sänkta dalgångar af Kordillersystemet och bilda
en praktfull komplex med en areal af öfver 5,000
kvkm. och en strandlinje af omkr. 2,600 km. Såväl
Columbiafloden som Puget sound och de båda vikarna på
Stilla oceanens kust, Gray’s harbour och Shoalwater
bay, äro mycket rika på lax. Näringar. Jordbruket
är högt utveckladt tack vare ett vidlyftigt system
för konstgjord bevattning. 1910 funnos 56.192
farmer med en areal af 4,7 mill. har, hvaraf 2,6
mill. har odlad jord. Värdet af jordegendom beräknades
s. å. till 637,5 mill. doll. Spannmålsskörden är
betydande (hvete 9,6, hafre 3,09, korn 0,96 och
majs 0,59 mill. hl. 1918). Äfven boskapsskötseln
är betydande. 1919 funnos i W. 303.000 hästar, 20,000
mulåsnor. 216,000 kor, 307,000 st. annan nötboskap,
780,000 får och 317,000 svin. Fårklippning
inbragte 2.262 ton (2,26 mill. kg.) ull 1917. Af
bergverksprodukter brytas i W. framför allt kol till
ett värde af 5,3 mill. doll. (1915). Af andra mineral
utvinnas bly, zink, antimon och platina, äfven något
guld (0,39 mill. doll.), silfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
