Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 979-980 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wedel (Wedell), släkt - Vedel, 1. Peter August Frederik Stoud - Vedel, 2. Valdemar - Vedel, Emil - Vedel, Herman - Wedel-Jarlsberg, 1. Johan Caspar Herman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin sändebudstid och genom sitt giftermål (1894) med
grefvinnan Stephanie von Platen, född Hamilton (f. 10
maj 1852). Däraf blef intet, men efter revolutionen
i Tyskland 1918 flyttade W. öfver till Sverige.

Vedel. 1. Peter August Frederik Stoud V., dansk
diplomat, historiker, f. 10 dec. 1823 i Köpenhamn,
d. 10 febr. 1911, blef juris kandidat 1846,
idkade grundliga juridiska studier i Berlin,
Paris och London och biträdde 1850 danska
sändebudet i London, grefve F. Reventlow, vid
de viktiga förhandlingarna om det tronföljden i
Danmark reglerande Londonprotokollet. Han blef
1851 lektor och s. å. professor vid juridiska
fakulteten vid Köpenhamns universitet, inträdde 1858 i
utrikesministeriets tjänst som geheimelegationsråd och
chef för ministeriets "första departement", hvilket
handlade de slesvig-holsteinska frågorna. V. var ingen
obetingad anhängare af Eiderpolitiken, men stod dock
sin chef Hall relativt nära i politisk uppfattning
och var genom sin grundliga sakkunskap ovärderlig
för ministeriet vid de invecklade förhandlingarna i
slesvig-holsteinska frågan. Han blef 1864 direktör i
utrikesministeriet och sökte under Londonkonferensen
förgäfves göra sitt inflytande gällande för att
genom tillräckliga eftergifter förebygga krigets
återuppblossande. V. bibehöll äfven efter fredsslutet
1864 sin inflytelserika ställning i utrikesministeriet
och bidrog bl. a. 1870 väsentligt att afvärja
alla planer på danskt deltagande i fransk-tyska
kriget. 1897 erbjöds honom utrikesministerposten vid
tillkomsten af ministären Hörring, men han afböjde
på grund af sin höga ålder, och 1899 lämnade han
direktörssysslan i utrikesministeriet. V. blef juris
hedersdoktor 1879. Han utgaf En brevvexling mellem
grev J. H. E. Bernstorff og hertugen af Choiseul
1758—66 (1871) och Correspondance ministérielle du
comte J. H. E. Bernstorff 1751—70 (1882), hvartill
sluter sig en historisk framställning af Den ældre
grev Bernstorffs ministerium (s. å.). Till "Historisk
tidsskrift" lämnade han teckningar af två danska
diplomater i v. Ostens gesandtskaber (1870) och Grev
Lynar (1874). Dessutom utgaf han rikliga bidrag till
"Monrads levned" (i "Tilskueren", 1904—05).


2. Valdemar V., son till den föregående och
hans maka (en dotter till Vendela Hebbe), dansk
litteraturhistoriker, f. 9 nov. 1865 i Köpenhamn,
vardt student 1882, juris kandidat 1887 och fick 1888
universitetets guldmedalj för en rättsfilosofisk
afhandling, egnade sig sedan åt litteratur- och
kulturhistoria, disputerade för filos. doktorsgrad
1890 med Studier över guldalderen i dansk digtning och
vardt 1895 docent vid universitetet samt befordrades
1911 till e. o. och 1918 till ord. professor i allmän
litteraturhistoria. Utom berättelserna Stavnsbaand
(1888) och reseskildringarna
Fra Italien (1892) har V. utgett Dante (s. å.),
Svensk romantik (1894), By og borger i middelalderen
(1901), Helteliv (1903), Ridderromantikken i
fransk og tysk middelalder (1906), Holger Drachmann
(1909), Bag klostermure (1911), Barok i italiensk og
spansk aandsliv (1918) och samlingen Menneskelighed
(1920). Med djupgående lärdom förenar V. lugn kritisk
blick och betydande karakteriseringsförmåga; hans
arbeten egnas åt kulturlifvet och dess utveckling,
personers och epokers själslif, och han söker
städse att af det rika och skiftande stoff, som han
framlägger, skapa fylliga helhetsbilder. V., som 1901—07
redigerade "Tilskueren", har äfven varit lifligt
verksam som kritiker och artikelförfattare. Han
vardt 1911 led. af Vet. och vitt. samh. i Göteborg
och 1913 af Vidensk. selskabet i Köpenhamn.
1. E. Ebg. V. S—g. 2. R—n B.

Vedel, Emil, dansk fornforskare., f. 30 aug. 1824, d. 25 maj
1909, blef juris kandidat 1846 och medlem af
appellationsdomstolen i Flensborg 1854. Han var
1856—64 departementschef i ministeriet för Slesvig
och amtman på Bornholm 1866—71 och i Sorö amt
1871—1902. På Bornholm började V. 1868 planmässiga
utgräfningar, särskildt af "brandpletterne" (se Brandplet)
från äldre järnåldern, hvilka han under
en lång tid fortsatte, och gjorde därvid icke allenast
en mängd fynd af fornsaker, utan äfven nya och
viktiga rön. Dessa offentliggjordes i "Aarböger for
nordisk oldkyndighed og historie" och sammanfördes i
Bornholms oldtidsminder og oldsager (1886), hvartill
1899 fogades ett tillägg om senare forskningar, och
1905 skref han Oversigt over den danske literatur
om Nordens forhistoriske arkæologi indtil 1904.
E. Ebg.

Vedel, Herman, dansk målare, f. 1
mars 1875 i Köpenhamn, blef student och filos.
kandidat, studerade därefter konst vid Tekniska
sällskapets skola och en kort tid vid akademien,
hufvudsakligen likväl i Zahrtmanns skola
(1896—98). Hans många porträtt utmärkas för säker
hållning och skarp karakteristik. Två damporträtt
egas af konstmuseet. Bland hans öfriga verk äro Två
damer på en balkong (1905), professor S. M. Jörgensen
(1908, Frederiksborg), Två systrar (1909), H. Höffding
(universitetet, s. å.) och Henning Berger (1912).
G—g N.


Wedel-Jarlsberg. 1. Johan Caspar Herman W., grefve,
norsk statsman, f. 21 sept. 1779 i Montpellier, d. 27
aug. 1870 i Wiesbaden, tillhörde en urspr. tysk släkt
(se Wedel), som 1683 köpte norska grefsk. Tönsberg,
som 3 Jan. 1684 tillerkändes honom och hans ätt som
grefligt län under namnet Jarlsberg. Hans fader,
Fredrik Anton W. (f. 1748, d. 1809), var danskt
sändebud i Neapel, Haag, London och Wien; hans moder,
Katharina Storm, tillhörde en norsk familj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>