Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 1097-1098 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Velociped (cykel) - Velocipedist - Velocipedkedjor - Velocipedkran - Velocipedtrupper (Hjulryttartrupper) - Velodrom - Velo-faukala språkljud - Velos - Velours - Velouté - Velpeau, Alfred Armand Louis Marie - Wels - Welsbach, 1. A. von - Welsbach, 2. Karl Auer von - Welschinger, Henri - Velschow, Hans Matthias - Velsen - Welser, släkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

precision i arbetet. Specialmaskiner för ändamålet
finns det godt om, och t. ex. förfärdigandet
af en god velociped innefattar ett 600-tal
olika operationer. Tillverkningen har blifvit en
världsindustri af framstående betydelse i synnerhet
för länder som England, Amerika, Frankrike o. s. v. I
Sverige uppgick 1918 tillverkningen af velocipeder
och motorcyklar (samt delar däraf) till ett belopp af
18,5 mill. kr. De största fabrikerna af denna art äro
här A.-b. A. Wiklunds maskin- och velocipedfabrik
och Aug. Lindblads velocipedfabrik i Stockholm,
Nymans verkstäder i Uppsala, Huskvarna vapenfabrik
och A.-b. maskinfabriken Rex, Halmstad. — Litt.:
Baudry de Saunier, "Le cyclisme théorique et pratique"
(1892), Schiefferdecker, "Das radfahren und seine
hygiene" (1900), och Koelisch, "Handbuch des gesamten
radfahrwesens" (1901).

Velocipedist, velocipedryttare.

Velocipedkedjor. Se Kätting, sp. 601.

Velocipedkran. Se Kran, sp. 1207.

Velocipedtrupper (Hjulryttartrupper),
krigsv., sådana truppafdelningar, vid hvilka
personalen fortskaffas på velociped. I norska
armén har hvarje division, utom den nordligaste, ett
hjulryttarkompani, och sådana finnas i flera andra
arméer (i den förra tyska vid jägarbataljonerna).
Tillfälligt bildade velocipedkompanier och -bataljoner
ha rikligt kommit till användning under Världskriget.
I Sverige finnas endast ordonnansafdelningar
(velocipedordonnanser) på velociped.
C. O. N.

Velodrom [-dråm; af vélo, so d. o., och
grek. dromos, lopp], täflingsbana för velocipedåkare.

Velo-faukala språkljud (af lat. velum, segel). Se
Faukala.

Velos, slav. myt. Se Mytologi, sp. 181.

Velours [vəlōr], fr., sammet. — Velouterad,
veluterad, sammets- (schagg- eller plysch-)liknande
(om tyger, tapeter o. d.).

Velouté [vəlotē], fr., "sammetslen", kokk., ljus sås
(se Sås, sp. 50).


Velpeau [vəlpå], Alfred Armand Louis Marie, fransk
kirurg, f. 1795 i Brèche (dep. Indre-et-Loire),
d. 1867 i Paris, blef 1823 med. doktor i Paris och
utgaf 1825—26 Traité d’anatomie chirurgicale (2
bd), hvilken rönte mycket stor framgång. Samtidigt
offentliggjorde han Mémoire sur l’inflammation aiguë
des membranes synoviales tendineuses et articulaires
(1826). Hans Traité de l’art des accouchements (2
bd, 1829) och i synnerhet dess 2:a upplaga (1835)
skattas mycket högt. Tre år senare var han färdig
med en ny förträfflig handbok, Nouveaux éléments
de médecine opératoire (3 bd, 1832). 1834 blef han
professor i kirurgi i Paris och innehade denna plats
till sin död, oförtrutet arbetande på sin vetenskaps
utveckling. Bland de många arbeten, som han under
denna tid utgaf, märkas Sur les maladies du système lymphatique
(1835—36), Leçons de clinique chirurgicale
faites à l’hôpital de la Charité (3 bd, 1840—41),
Clinique chirurgicale (1866) samt Traité des
maladies du sein et de la region mammaire (1853), en
på 2,000 fall grundad monografi, hvilken anses vara
hans anmärkningsvärdaste och originellaste verk. —
"V:s bästa arbeten äro de, i hvilka han redogör för
resultaten af sina egna iakttagelser. Ehuru V:s namn
icke är förbundet med någon betydande uppfinning eller
upptäckt, har han likväl, åtminstone i Frankrike,
utöfvat ett afgjordt inflytande på kirurgiens
framsteg. Som lärare var han utmärkt genom en enkel
och klar metod; nästan hela den yngre generationen
af franska kirurger tillhör hans lärjungar. Som
praktiker framstod han genom säkerheten i sitt
omdöme och genom sin försiktighet som operator. Hos
honom voro förenade många egenskaper, som bildade
den fulländade och verkligt store kirurgen."
R. T—dt.

Wels, stad i Öfre Österrike vid Donaus biflod Traun,
26 km. s. v. om Linz. 15,427 inv. (1920). Naturskönt
läge. Bland byggnaderna må framhållas den
evangeliska Kristuskyrkan, uppförd 1849—50 på
bekostnad af Gustaf Adolfs-föreningen, rådhuset
och borgen, sannolikt urspr. ett romerskt kastell
i den af Marcus Aurelius omkr. 170 e. Kr. anlagda
kolonien Orilaba. Pappersbruk, maskintillverkning.
A. N—d.

Welsbach. 1. A., Ritter von W. Se Auer, A. —
2. Karl Auer, friherre von W. Se Auer, Suppl.

Welschinger [välʃä̃ʃä’r], Henri, fransk författare, f. 2
febr. 1846 i Müttersholz i Elsass, d. 3 nov. 1919
i Viroflay, var 1876—1918 "chef du service des
procès-verbaux" i senaten och sedan 1907 medlem af
Franska institutet. W. författade vittra arbeten
samt historiska, bl. a. Le théâtre de la révolution
1789—1799 (1880, prisbelönt af Franska akad.), Le
duc d’Enghien (1888; 2:a reviderade uppl. 1913), Le
roi de Rome (1897), Bismarck (1900; 2:a uppl. 1912),
Le pape et l’empereur (1905), Les causes et les
responsabilités de la guerre de 1870 (1910) och
L’empereur Frédéric III (1917).

Velschow [felskov], Hans Matthias, dansk historiker,
f. 1796, d. 1862, teol. kandidat 1822 och magister
1831 (afh. på latin, om Danmarks härväsen
under Valdemar Seier). Han blef professor vid
universitetet 1833. V. var mycket lärd, men föga
produktiv. Hans viktigaste arbete är fullbordandet
af P. E. Müllers "Saxo" (1839—58), men dessutom
skref han flera värdefulla afh., hufvudsakligen
om Danmarks inre förhållanden under medeltiden.
E. Ebg.

Velsen [fe’l-]. Se Velzen.

Welser, berömd tysk köpmanssläkt i Augsburg, där
den omtalas redan under 1200-talet. På 1400-talet
dref släkten W. en omfattande Levanthandel och
hade filialkontor i Italien, Antwerpen, London och
Lissabon. Under Karl V nådde handelshuset W. kulmen
af sitt välstånd och var jämte huset Fugger kejsarens
största fordringsegare. Bartholomeus
W. (f. 1488, d. 1561), fick värdighet af kejserligt
geheimeråd och utrustade jämte sin broder Anton
W. en eskader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>