Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ventilator - Ventilbasun - Ventilera - Ventilhorn - Ventilhäfvert - Ventilregering - Ventiltrumpet - Ventimiglia - Ventlinge - Ventnor - Ventôse - Ventotene - Ventral - Ventre à terre - Ventriculi Morgagnii - Ventrikel - Ventrikelkräfta - Ventrilokvist - Vent-tsung - Ventura di Raulica, Gioachino - Venturi, Adolfo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vingarnas ställning, form och däraf betingadt sätt
att fungera. Om ventilatorer inom bergshandteringen
se Blåsmaskin, sp. 808. — Beräkning och
konstruktion af fläktar kräfva synnerligen omfattande
specialkunskaper, såväl teoretiska som praktiska,
och i marknaden finnes ett stort antal fläktar, som
icke motsvara utlofvad luftmängd eller utlofvadt
tryck hos luften. — 2. Skpsb., en plåttrumma för
luftväxling af underliggande rum. Ventilatorn, som
ofta har betydliga dimensioner, gjordes urspr. i
två delar, en undre, cylindrisk, fast trumma
och en på toppen af denna påkrängd huf med vid,
trumpetformad mynning, hvilken huf var vridbar för
att kunna inställas i den för luftväxlingen bästa
riktningen. Numera byggas ofta ventilatorer af
4-kantig genomskärning med stora, utskurna öppningar
i öfre delen. Genom jalusispjäll af plåt kunna
dessa öppningar regleras för olika lufttillopp eller
luftaflopp. — För tillfällig ventilering begagnas
stundom i st. f. plåt ventilatorer s. k. vädersegel
(se d. o.). 1. K. S—n. 2. C. K. S.
Ventilbasun, mus. Se Basun 1.
Ventilera (lat. ventilare, fläkta, lufta, af ventus,
vind, drag), vädra, lufta, åstadkomma luftväxling;
allsidigt skärskåda, öfverlägga om, dryfta, diskutera,
debattera (en fråga); offentligen försvara (en
akademisk af handling). Subst. ventilation och
ventilering. — Ventilerad termometer, meteor. Se
Lufttemperatur, sp. 1317.
Ventilhorn, mus. Se Horn 2, sp. 1110, och
Lewy-Hoffmann, J. R.
Ventilhäfvert, fys., är en häfvert (se d. o.) så
inrättad, att man ej behöfver suga för att fylla
densamma och få vätskan att rinna. Dess kortare
ben är försedt med en ventil, som öppnar sig inåt
benet, och därigenom, att man gång på gång kraftigt
stöter häfverten mot vätskan, fylles den småningom.
A. Bi—n.*
Ventilregering, mus. Se Orgel, sp. 865.
Ventiltrumpet, mus. Se Trumpet, fig. 2.
Ventimiglia [-mi’lja], en med flera fort befäst
stad i italienska prov. Porto Maurizio, belägen vid
floden Rojas mynning i Liguriska viken, 6 km. ö. om
franska gränsen. 11,450 inv. (1901). Biskopssäte. Från
V. leder en järnväg, som haft att öfvervinna svåra
naturhinder, genom en 14 km. lång tunnel under Col
di Tenda till Cuneo.
A. N—d.
Ventlinge, socken på Öland, Kalmar län, Gräsgårds
härad. 2,109 har. 469 inv. (1919). Annex till Ås,
Växjö stift, Ölands södra kontrakt.
Ventnor [ve’ntnə], stad och badort på sydöstra kusten
af ön Wight, vackert belägen på en rad terrasser,
som slutta ned mot hafvet. På grund af skyddadt
läge, jämn temperatur och jämförelsevis torr luft
betraktas V. som en af de bästa kurorterna i England
för lungsiktiga. I midten af 1800-talet var det endast
en liten fiskarby; nu har det en utsträckning längs
stranden af mer än 3 km. och inemot 6,000 inv. (1911).
A. N—d.
Ventôse [vãtås], fr. (af lat. ventus, vind),
"stormmånad", 6:e månaden och 3:e vintermånaden i
den franska republikanska kalendern (se Kalender 1),
hade 30 dagar och räknades fr. o. m. 19
febr. t. o. m. 20 mars af åren 1793—95 och 1797—99,
20 febr.—21 mars af åren 1800—03 och 1805, 20 febr.—20
mars af året 1796 samt 21 febr.—21 mars af året 1804.
Ventotene [-tåtē-], ö. Se Pandataria och
Ponzaöarna.
Ventral (af lat. venter, buk). Se Dorsal.
Ventre à terre [vã’tr a tä’r], fr., "magen på marken",
ridk., benämning på hästens snabbaste lopp: "karriär",
"sporrsträck", "fyrsprång" (se Galopp). Före
ögonblicksfotografiens tillkomst uppfattades och
afbildades hästen i full fart vanligen
med så att säga magen på marken (se fig. 1).
En nutida fotografi af slutkampen på
täflingsbanan, då hästen presterar sitt snabbaste lopp,
lämnar en helt annan bild (se fig. 2.).
B. C—m.
 |
| Fig. 1. |
|
| Fig. 2. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
