- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1177-1178

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Venturi, Adolfo - Venturia - Wentworth, släkt - Wentworth, 1. Thomas - Wentworth, 2. Peter - Wentworth, 3. Sir Thomas, Cleveland - Wentworth, 4. Thomas, Strafford

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nationalgalleriet (samlingarna i palazzo Corsini)
i Rom — en befattning, som han innehade till
1904 — och 1899 professor i konsthistoria vid
Roms universitet. 1898 blef han redaktör för
facktidskriften "Arte". — Som författare har han
samlat sig uteslutande på sitt eget lands konst. Han
har utgett arbeten om galleriet i Modena (1882), om
madonnabilden (1900, öfv. till fr., ty., eng.), vidare
det omfattande verket Gallerie nazionali italiane (5
dlr, 1894—1902) och — hans hufvudverk — Storia dell’arte
italiana
(hittills 7 dlr, 1901—14; skildrar konsten i
Italien från kristna tidens början t. o. m. måleriet
under 1400-talet). Det är ett grundläggande arbete,
ett alster af gedigen och inträngande kunskap och
öfverrikt på sakuppgifter, men utmärkes mindre
för konstnärlighet i framställningssättet. V. har
dessutom lämnat detaljstudier i den kritiska
upplagan af Vasaris "Vite" 1896 o. f. och i
facktidskrifter. Hans sista arbete är Raffaello (1920).
G—g N.

Venturia, bot., svampsläkte. Se Fruktskorf och
Fusicladium.

Wentworth [ωe’ntωəth], en i Englands parlamentariska
historia ryktbar godsegarsläkt från Yorkshire,
omtalad där redan på 1300-talet och delad i två
grenar, som uppkallades efter stamgodsen W. Woodhouse
och North Elmshall. Jfr W. L. Rutton, "Three branches
of the family of W." (1891).

1. Thomas W., 2:e baron W., militär, f. 1525,
d. 1584, tillhörde den yngre släktgrenen och var son
till hofmannen Thomas W. (f. 1501, d. 1551), som var
kusin till drottning Jane Seymour och lordkammarherre
hos hennes son Edvard VI samt 1529 upphöjts
till baron W. of Nettlestead. W. ärfde
1551 faderns plats i öfverhuset, förklarade sig
1553 i god tid för Maria Tudors tronrätt och
belönades s. å. med guvernörsposten i Calais,
hvars siste innehafvare han var. Sedan han 7 jan. 1558
nödgats uppge Calais till fransmännen, anklagades
han för förräderi, men frikändes 1559.

2. Peter W., politiker, f. omkr. 1530, d. 1596,
tillhörde jämväl den yngre släktgrenen, var 1571—93
led. af parlamentet och förfäktade där, ofta i hetsig
ton, de puritanska synpunkterna. Särskildt ifrade
han för parlamentets fri- och rättigheter
emot konungamakten och hölls för frispråkighet
i detta ämne 1576 och 1587 kortare tider fängslad
i Tower. W. fängslades 1593 ånyo, för en petition i
tronföljdsfrågan, och afled i Tower. Han skref under
fängelsetiden den ryktbara afh. A pithie
exhortation to her majesty for establishing
her successor to the crown
(postumt utg. 1598).
W. var svåger till statssekreteraren Walsingham. —
Såväl W:s broder Paul W., f. 1533, d. 1593, som hans
son Thomas W., f. omkr. 1568, d. 1623, utmärkte
sig som parlamentsledamöter för frimodig kritik af
det kungliga prerogativet. Den sistnämndes son, sir
Peter W., f. 1592, d. 1675, var från 1641 led. af
Långa parlamentet, och det var under en ordväxling
där mellan honom och Cromwell 20 april 1653,
som denne förklarade Långa parlamentet upplöst.
Sina gods testamenterade sir Peter W. till en
släkting, tillhörande familjen Dilke, hvilken
därefter i flera generationer bar namnet W.

3. Sir Thomas W., 1:e earl af Cleveland,
sonson till W. 1, militär, f. 1591, d. 25 juli
1667, ärfde 1593 titeln baron W. och blef 1626 genom
gunst hos Buckingham upphöjd till earl af Cleveland.
Han utmärkte sig under inbördeskriget för öfverdådig
tapperhet som rytterianförare på den kungliga sidan,
togs 1645 till fånga vid Newbury, blef fri 1648,
räddade 1651 vid Worcester Karl II från fångenskap,
men blef då själf fången och satt i Tower till 1656.
Hans son sir Thomas W., f. 1613, d. 1665, sedan
1640 baron W., var under Karl II:s landsflyktstid
dennes ledsagare och besökte med ett diplomatiskt
uppdrag från Karl Danmark 1658. Denne sir Thomas W:s
dotter, Henrietta Maria W., baronessa W., f.
omkr. 1657, d. 1686, var älskarinna till Karls son
hertigen af Monmouth och pantsatte sina gods för att
skaffa medel till dennes upprorsförsök 1685.

illustration placeholder

4. Thomas W., 1:e earl af Strafford, statsman,
f. 13 april 1593 i London, afrättad där 12 maj 1641,
tillhörde den äldre släktgrenen, studerade i
Cambridge, erhöll 1611 knightvärdighet och blef 1614 led. af
underhuset. I förgrunden framträdde han 1621, då han
med fasthet och moderation häfdade parlamentets rätt
mot konungamakten. 1624 bekämpade han Buckinghams mot
Spanien riktade krigspolitik och blef därför 1625
utsedd till sheriff i Yorkshire för att på så sätt
hållas aflägsnad från parlamentet. Han hölls 1627 en
tid fängslad för vägran att lämna bidrag till ett utan
parlamentets hörande påbjudet tvångslån. W. var 1628
ånyo led. af underhuset och tog då ledande andel i
dess opposition mot konungamaktens öfvergrepp. Hans
försök att åstadkomma en uppgörelse strandade på
konungens envishet, och denne fick i stället kort
därefter acceptera den vida längre gående "Petition
of right" (juni s. å.). W. hade understödt denna,
men fjärmade sig nu alltmer från oppositionen, hvars
puritanska ifver han aldrig delat och hvars önskan
att åt parlamentet bereda bestämmande inflytande på
regeringsmakten han ogillade. W. var sålunda ingen
affälling från sina äldre grundsatser, då han nu blef
konungens man. Han upphöjdes till baron W. (juli)
och viscount W. (dec.), utsågs 25 dec. 1628 till
ståthållare i norra England (president of the
council of the north
) samt fick nov. 1629 säte
i Privy council. Han utnämndes jan. 1632 till
ståthållare (lord deputy) på Irland och öfvertog
juli 1633 i Dublin Irlands styrelse. På den allmänna
riksstyrelsen hade han, ehuru rådsmedlem, ingalunda
det stora inflytande, som äldre historieskrifvare
antagit. På Irland lyckades W. betydligt upphjälpa
landets materiella välmåga; han införde hampodling
och uppmuntrade industriens utveckling, återställde
disciplinen inom armén och undertryckte sjöröfveriet i
Irländska kanalen. Hans stora misstag var emellertid,
att han konsekvent ville göra irländarna till
engelsmän och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free