- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
27-28

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wessenberg, Ignaz Heinrich Karl von - Wessex - Vessige, socken - Vessland, socken. Se Västland - Vesslarp, kronopark i Blekinge - Vessledjuren, Mustelidæ, zool. - Wessler, John Adrian - Vesslesläktet, Mustela, zool.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

27 Wessex-Vesslesläktet 28 stadfästelse, och när han efter stiftet Konstanz' upphäívande (1827) uppfördes på förslag till ärkebiskop af Freiburg, förbigicks han på högre ort. Lika litet ville Rom ingå på württembergska regeringens önskan, att W. skulle utnämnas till biskop af Kottenburg. W. drog sig nu undan till privat-lifvet, med undantag af att han till 1833 var led. af Badens Första kammare, samt lefde för sina studier och för de sköna konsterna, hvilka i honom egde en synnerligen varm vän och beskyddare. W. var af ven verksam som skriftställare. Utom en mängd smärre tillfällighetsskrifter utgaf han ett större kyrkohistoriskt arbete, Die grossen kirchen-versammlungen des 15. und 16. jahrhunderts in beziehung auf kirchenverbesserung (4 bd; 1840), äfvensom ett mera populärt filosofiskt verk: Gott wnd die welt (2 bd, 1857), samt Sämmtliche gedichte (7 bd, 1834-54). Särskildt inflytelserika voro hans tidskrifter. Af ven från katolskt håll erkännes numera, att hans reformarbete var "utgånget från höga kristliga och sedliga ideal" och att han trots sin kritik af Mariakult etc. ej hemföll åt rationalismen. - Hans äldre broder J o-hann Philipp, friherre von W.-Ampringen (f. 1773, d. 1858), beklädde under de två första årtiondena af 1800-talet åtskilliga poster af vikt inom den österrikiska diplomatien. Han var 1830 -31 envoyé i Haag samt juli-nov. 1848 konseljpresident och utrikesminister. - Se L. K. Goetz, "W.s reformgrundsätze" etc. (i "Deut-scher Merkur", 1908), och W. Schirmer, "J. H. von W., des bistum Konstanz' letzter oberhirt" (1910). J. H. B. (Hj.H-t.) Wessex [ωe'siks], äldre form Westsexe, "västsaxarnas land", ett af de sju angelsaxiska rikena i England (se d. o., sp. 603), uppges i Angelsaxiska krönikan ha grundlagts 519 af Cerdic (d. 534) och hans son Cynric (d. 560), som landstigit där redan 494 eller 495; som Cynrics efterträdare nämndes Ceawlin, hvilken fördrefs 592 och dog året därpå. Krönikans uppgifter om riket W:s grundläggning och första konungar ha emellertid gjorts till föremål för kritik, bl. a. på grund af kronologiska motsägelser dem emellan. Bland senare konungar af W. märkas Cynegils (d. 642), som förde krig mot Penda af Mercia, och Ceadwalla (685--688), som eröfrade ön Wight och lät döpa sig vid ett besök i Rom, Ina, som afsade sig tronen 725, och Cynewulf, d. 786. W:s öfvervälde öfver grannrikena vanns småningom under strider med Mercia och befästes under Egbert (se d. o.) 802--839. Han efterträddes i W. af sonen Ethelwulf, efter hvars död riket delades mellan dennes söner Ethelbald och Ethelbert. Vid Ethelbalds död (858) blef Ethelbert ensam konung; han efterträddes 865 af brodern Ethelred och denne 871 af sin broder Alfred (se d. o.), med hvars eröfringar W:s historia vidgas och ingår i Englands. På 800-talet omfattade W. de nuv. grefsk. Devon, Somerset, Dorset, Wilts, Southampton och Berks samt ön Wight. Jfr England, sp. 602--604. V. S-g. Vessige, socken i Hallands län, Arstads härad. 5,969 har. 1,129 inv. (1919). Y. bildar med Askomo ett pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Pastoratet var intill 1900 ärftligt; se därom K j er rulf 1. Vessland, socken. Se Västland. Yesslarp. kronopark i Blekinge revir af Södra distriktet, Kristianstads län, har bildats genom inköp af följande fastigheter. Enligt k. br. 17 juli 1885 köptes 13/i6 mtl Skällandstorp n:r l och Vesslarp n.r 1; enligt k. br. 24 maj 1889 delar af hemmanet Tomaboda n.r l; enl. k. br. 9 maj 1890 delar af hemmanet Kolstorp n:r l; enligt k. br. 9 maj 1890 och 20 jan. 1893 köptes hemmanen 3/s mtl Hultet n:r l, x/2 mtl Ekhult n:r l och 61/256 mtl Eönneboda n:r 1. Jämlikt k. br. 26 jan. 1894 och 19 aug. 1898 inköptes slutligen hemmanen V» mtl Nybygden n:r l och 9/256 mtl Rönneboda n:r l med 3/s mtl Kolstorp n.r 1. Därjämte ha följande f. d. militieboställen tillagts kronoparken, nämligen 5/s mtl Bosakulla n:r l 1897, 3/4 mtl Applehult n:r l 1900, 5/« mtl Hägghult n:r l 1911 och l mtl Ederna n:r l 1912. Areal 4,411 har (1915). S-r. Vessledjuren, Mustelidœ, zool., bilda en familj inom rofdjurens ordn. och däggdjurens klass. Huf-vudet är något utdraget, dock försedt med kort nos. ögonen äro små, öronen korta och breda. Hörntänderna äro icke rafflade, premolarernas antal växlande; en knöltand finnes bakom roftanden både i of ver- och vanligen af ven i underkäken. Alla fötterna ega 5 tår, med ofta spetsiga och något indragbara klor. Dithörande djur äro oftast smärta och långsträckta, med korta fötter; några ha dock kort, tjock och klumpig kropp samt trampa på en större eller mindre del af fotsulan. De flesta vessledjuren äro lifliga, snabba och rofgiriga samt lefva uteslutande af animalisk föda; somliga äro dock mera tröga och förtära äfvenledes växtämnen. De förra besitta stundom en synnerlig förmåga att klättra och ligga icke i vinterdvala; de senare göra däremot detta och äro i allmänhet skickliga gräf-vare. Do till Sveriges fauna hörande släktena äro Maries, Mustela, Gulo, Lutra och Meles. C. R. S.* Wessler, John Adrian, tandläkare, f. 16 febr. 1864 i Stockholm, aflade mogenhetsexamen 1883 och tandläkarexamen 1888 och är föreståndare för Stockholms stads tandpoliklinik sedan 1894. Han var sekreterare i Svenska tandläkaresällskapet 1889-91 och 1892-95 och utgaf på dess uppdrag Tandläkareväsendet i Sverige (1894). Han var redaktör af "Odontologisk tidskrift" 1913-17 och har dessutom utgett ett flertal uppsatser i odontologiska ämnen samt utarbetat af d. Tandläkare i "Svenskt porträttgalleri". W. har uppfunnit åtskilliga tandtekniska preparat (purpol. Sveaamalgam m. fl.) samt en allmänt känd tandborste. Haneger en större samling af odontologisk ikonografi (bilder, gravyrer o. d. med tandläkarmotiv). M. S-dt. Vesslesläktet, Mustela, zool., hör till fam. vessledjur (Mustelidœ}, ordn. rof djur inom däggdjurens klass. Kroppen är alltid långsträckt, och extremiteterna äfvensom tårna äro korta. Dithörande djur äro tågångare. Släktet omfattar en mycket naturligt begränsad djurgrupp, hvars representanter dock kunna skiljas i två undersläkten, nämligen Maries och Mustela (i trängre bemärkelse) 1. Putorius. Det förra, som omfattar de vanligen som mår d ar betecknade djuren, har följande utmärkande kännetecken. Kroppen är mindre smärt och böjlig än hos den följande gruppen, öronen äro breda, hårbeklädda på såväl in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free