Westèn-Wester dat 1699, utnämndes till professor linguarum et eloquentiæ i Moskva 1707. hvilket ämbete han dock icke tillträdde, och blef kyrkoherde i Yeö i Eomsdalen 1709. Han påverkades under sin vistelse där af pietismen och slöt sig med 6 ämbetsbröder tillsammans till en för det kyrkliga lifvet i Norge högst betydelsefull förening, "Sjustjärnan". Denna insände 1715 till missionskollegiet i Köpenhamn ett förslag till ordnande af missionen bland lapparna, och W., som torde ha varit affattaren af detsamma, utnämndes 1716 till lektor i Trondhjem och vicarius ' missionis. Yid latinskolan i Trondhjem uppstod nu ett seminarium för utbildning af missionärer bland lapparna, och W. egnade därefter hela sitt af energiskt arbete och försakelser fyllda lif åt arbetet för lapparnas omvändelse, dels vid seminariet., dels på långa resor bland de norske lapparna. W:s opraktiskhet i världsliga ting och mer eller mindre medvetna sträfvanden att af lapparna bilda en kyrka i kyrkan ådrogo honom många svårigheter och slitningar med förmän och ämbetsbröder, men kunde dock icke hindra, att hans verksamhet blef af största betydelse för missionen bland de norske lapparna. Genom ett sändebref till prästerskapet i Jämtland 1723 verkade han också i hög grad väckande och pådrifvande på missionsarbetet bland lapparna i Sverige. Jfr E. Haller, "Svenska kyrkans mission i Lappmarken under frihetstiden" (1896), och E. Keuterskiöld, "Källskrifter till lapparnas mytologi" (1910). K. B. W. Westèn, Aron, präst, f. 23 nov. 1737 i Arboga, d. där 2 maj 1814, blef filos. magister i Uppsala 1761 och prästvigdes 1762. Han utnämndes 1766 till regementspastor vid Yästman-lands regemente, 1767 till e. o. och 1774 till ord. hofpredikant samt blef 1779 kyrkoherde i Kamsberg, s. å. prost och 1800 teol. doktor. Han var fullmäktig för Västerås stifts prästerskap vid riksdagarna i Gäfle (1792) och Norrköping (1800). 1801 blef han kyrkoherde i Arboga samt kontraktsprost och 1812 filos. jubeldoktor i Uppsala. W. har gjort sig mest känd genom arbetet Svenska kongl. hofclereciets historia (bd I-III, 1799 -1814), omfattande tiden fr. o. m. Gustaf I t. o. m. 1799 (forts. fr. 1800 till 1850 af K. E. Wenström, 1850). J. H. B.* Westend Oe'st ernd], "väständan", stadsdel i London (se d. o., sp. 1047). Westende, kustby i belgiska prov. Väst-Flandern, 4 km. n. ö. om Nieuwpoort. hade under Världskriget besatts af tyskarna och bombarderades 26 juli 1915 af fransmännen som repressalier för tyskarnas bombardemang af Furnes och Oostdun-kerke. Sedan bombarderades W. 1915-16 vid 10 tillfällen af de allierades stridskrafter till lands eller siöss. L. W .son M. Westenhiefm, Tobias, historisk forskare, ämbetsman, f. 4 juli 1649 inom en köpmansfamilj i Västervik, efter hvilken stad han tog sig namnet Wester. d. 3 okt. 1718. Efter studier i Uppsala 1668-76 och bildande resor i England och Frankrike under två års tid utnämndes Wester 1681 till assessor i Antikvitetskollegium och 1683 därjämte till häradshöfding i Salbergs och Väsby län (1692 fråntogs honom assessorslönen). Han sammanskref en historia om Gustaf I:s lef- nad och regering, omfattande 7 digra band (det renskrifna manuskriptet finnes nu i Kungl. biblioteket i Stockholm), hvars af Karl XII 1712 anbefallda tryckning genom k. resol. 1715 inställdes af brist på medel. W. författade af ven en skildring af en del af Erik XIV:s regering. 0. Celsius d. y. säger sig till "oförliknelig nytta" för sin historia om Gustaf I ha begagnat W:s arbete, men inför en senare tids kritik har det stått sig sämre, och man har ej aktat nödigt att befordra det till trycket. W., hvilken 1689 adlades med namnet Westenhielm. utnämndes till lagman 1713 i Västmanlands och Stora Kopparbergs läns lagsaga och 1718 i Västerås läns lagsaga. Westenholz, Regnar, dansk affärsman och politiker, f. 1815, d. 1866, var 1842-48 köpman i Hamburg och en kort tid dansk generalkonsul, flyttade till London, där han dref spannmålshandel, till dess han 1853 återvände till Danmark och köpte herresätet Mattrup vid Horsens. Han deltog i anläggningen af järnvägen Flensburg-Tönning och förde också, som representant för den store engelske järnvägsbyggaren Peto, underhandlingar med danska regeringen om anläggning af en bana upp genom mellersta Jylland. W. var mycket angelägen att knyta direkta handelsförbindelser mellan England och Jylland. Han ifrade ock för Jyllands inre framsteg och var 1865 en af stiftarna af Hedesel-skabet (se d. o.). Han hade flera gånger under korta perioder säte i íolketinget samt 1856-57 i riksrådet och var 1859-60 finansminister i Rot-witts tremånadersministär. I denna ställning gaf han uppslaget till den senare anläggningen af Jyllands järnvägsnät. - Hans son A a ge W., f. 1859, polyteknisk kandidat 1884, for till Siarn, där han i Bangkok ledde flera industriella företag och dessutom tjänstgjorde som kapten i siamesiska flottan. Varmt nitisk för Danmarks försvar, kunde han 1908 uppsätta en efter honom uppkallad frivillig skyttekår. E. Ebg. We'stenrieder [-rider], Lorenz von, tysk historisk och geografisk författare, f. l aug. 1748 i München, d. där 15 mars 1829, blef professor 1774 i poesi i Landshut och s. å. i retorik i München, 1786 domkapitelsmedlem där och adlades 1813. W. inlade stora förtjänster om förbättringen af skolundervisningen i Bajern, särskildt på historiens och geografiens område. 1854 restes hans (af Widnmann modellerade) staty i München. En del af hans skrifter utgafs 1831-38 i 10 bd. Jfr A. Kluckhohn "Aus dem handschriftlichen nachlasse L. v. W:s" (2 bd, 1882) och "über L. v. W:s leben und schriften" (1900). (V. S-g.) Vester-, i ortnamn. Se Y ä s t e r- Wester, Tobias. Se Westenhielm. Wester, svensk släkt, hvars äldste kände stamfader är bruksegaren och rådmannen i Kristinehamn Peder Andersson W. (d. 1703) och som delat sig i flera grenar. 1. Arvid Magnus Teodor Evald W., härstammande från den ofvannämnde Peder W:s äldre son, militär, f. 20 aug. 1861 på kaptensbostället Liden, Säters socken, Skaraborgs län, d. 6 april 1910 i Falun, blef underlöjtnant 1882 i Vendes artilleriregemente, 1883 i Västgöta-Dals regemente, kapten vid generalstaben 1901, major där 1904 och vid Värmlands regemente 1905,