Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westen, Thomas von - Westén, Aron - Westend, "väständan", stadsdel i London (se d. o., sp. 1047) - Westende, kustby i belgiska prov. Väst-Flandern - Westenhielm, Tobias - Westenholz, Regnar - Westenrieder, Lorenz von - Vester-, i ortnamn. Se Väster- - Wester, Tobias. Se Westenhielm - Wester, svensk släkt - Wester, 1. Arvid Magnus Teodor Evald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Westèn-Wester
dat 1699, utnämndes till professor linguarum
et eloquentiæ i Moskva 1707. hvilket ämbete han
dock icke tillträdde, och blef kyrkoherde i Yeö i
Eomsdalen 1709. Han påverkades under sin vistelse
där af pietismen och slöt sig med 6 ämbetsbröder
tillsammans till en för det kyrkliga lifvet i Norge
högst betydelsefull förening, "Sjustjärnan". Denna
insände 1715 till missionskollegiet i Köpenhamn ett
förslag till ordnande af missionen bland lapparna,
och W., som torde ha varit affattaren af detsamma,
utnämndes 1716 till lektor i Trondhjem och vicarius
’ missionis. Yid latinskolan i Trondhjem uppstod
nu ett seminarium för utbildning af missionärer
bland lapparna, och W. egnade därefter hela sitt
af energiskt arbete och försakelser fyllda lif
åt arbetet för lapparnas omvändelse, dels vid
seminariet., dels på långa resor bland de norske
lapparna. W:s opraktiskhet i världsliga ting
och mer eller mindre medvetna sträfvanden att
af lapparna bilda en kyrka i kyrkan ådrogo honom
många svårigheter och slitningar med förmän och
ämbetsbröder, men kunde dock icke hindra, att hans
verksamhet blef af största betydelse för missionen
bland de norske lapparna. Genom ett sändebref till
prästerskapet i Jämtland 1723 verkade han också i
hög grad väckande och pådrifvande på missionsarbetet
bland lapparna i Sverige. Jfr E. Haller, "Svenska
kyrkans mission i Lappmarken under frihetstiden"
(1896), och E. Keuterskiöld, "Källskrifter till
lapparnas mytologi" (1910). K. B. W.
Westèn, Aron, präst, f. 23 nov. 1737 i Arboga,
d. där 2 maj 1814, blef filos. magister i Uppsala
1761 och prästvigdes 1762. Han utnämndes 1766
till regementspastor vid Yästman-lands regemente,
1767 till e. o. och 1774 till ord. hofpredikant
samt blef 1779 kyrkoherde i Kamsberg, s. å. prost
och 1800 teol. doktor. Han var fullmäktig för
Västerås stifts prästerskap vid riksdagarna i
Gäfle (1792) och Norrköping (1800). 1801 blef
han kyrkoherde i Arboga samt kontraktsprost
och 1812 filos. jubeldoktor i Uppsala. W. har
gjort sig mest känd genom arbetet Svenska
kongl. hofclereciets historia (bd I-III, 1799 -1814),
omfattande tiden fr. o. m. Gustaf I t. o. m. 1799
(forts. fr. 1800 till 1850 af K. E. Wenström, 1850).
J. H. B.*
Westend Oe’st ernd], "väständan", stadsdel i London
(se d. o., sp. 1047).
Westende, kustby i belgiska prov. Väst-Flandern,
4 km. n. ö. om Nieuwpoort. hade under Världskriget
besatts af tyskarna och bombarderades 26 juli 1915
af fransmännen som repressalier för tyskarnas
bombardemang af Furnes och Oostdun-kerke. Sedan
bombarderades W. 1915-16 vid 10 tillfällen af de
allierades stridskrafter till lands eller siöss.
L. W .son M.
Westenhiefm, Tobias, historisk forskare, ämbetsman,
f. 4 juli 1649 inom en köpmansfamilj i Västervik,
efter hvilken stad han tog sig namnet Wester. d. 3
okt. 1718. Efter studier i Uppsala 1668-76 och
bildande resor i England och Frankrike under
två års tid utnämndes Wester 1681 till assessor
i Antikvitetskollegium och 1683 därjämte till
häradshöfding i Salbergs och Väsby län (1692 fråntogs
honom assessorslönen). Han sammanskref en historia
om Gustaf I:s lef-
nad och regering, omfattande 7 digra band (det
renskrifna manuskriptet finnes nu i Kungl. biblioteket
i Stockholm), hvars af Karl XII 1712 anbefallda
tryckning genom k. resol. 1715 inställdes af brist på
medel. W. författade af ven en skildring af en del
af Erik XIV:s regering. 0. Celsius d. y. säger sig
till "oförliknelig nytta" för sin historia om Gustaf
I ha begagnat W:s arbete, men inför en senare tids
kritik har det stått sig sämre, och man har ej aktat
nödigt att befordra det till trycket. W., hvilken
1689 adlades med namnet Westenhielm. utnämndes till
lagman 1713 i Västmanlands och Stora Kopparbergs läns
lagsaga och 1718 i Västerås läns lagsaga.
Westenholz, Regnar, dansk affärsman och politiker,
f. 1815, d. 1866, var 1842-48 köpman i Hamburg och en
kort tid dansk generalkonsul, flyttade till London,
där han dref spannmålshandel, till dess han 1853
återvände till Danmark och köpte herresätet Mattrup
vid Horsens. Han deltog i anläggningen af järnvägen
Flensburg-Tönning och förde också, som representant
för den store engelske järnvägsbyggaren Peto,
underhandlingar med danska regeringen om anläggning af
en bana upp genom mellersta Jylland. W. var mycket
angelägen att knyta direkta handelsförbindelser
mellan England och Jylland. Han ifrade ock för
Jyllands inre framsteg och var 1865 en af stiftarna
af Hedesel-skabet (se d. o.). Han hade flera
gånger under korta perioder säte i íolketinget samt
1856-57 i riksrådet och var 1859-60 finansminister
i Rot-witts tremånadersministär. I denna ställning
gaf han uppslaget till den senare anläggningen af
Jyllands järnvägsnät. - Hans son A a ge W., f. 1859,
polyteknisk kandidat 1884, for till Siarn, där han i
Bangkok ledde flera industriella företag och dessutom
tjänstgjorde som kapten i siamesiska flottan. Varmt
nitisk för Danmarks försvar, kunde han 1908 uppsätta
en efter honom uppkallad frivillig skyttekår.
E. Ebg.
We’stenrieder [-rider], Lorenz von, tysk historisk
och geografisk författare, f. l aug. 1748 i
München, d. där 15 mars 1829, blef professor
1774 i poesi i Landshut och s. å. i retorik i
München, 1786 domkapitelsmedlem där och adlades
1813. W. inlade stora förtjänster om förbättringen af
skolundervisningen i Bajern, särskildt på historiens
och geografiens område. 1854 restes hans (af Widnmann
modellerade) staty i München. En del af hans skrifter
utgafs 1831-38 i 10 bd. Jfr A. Kluckhohn "Aus dem
handschriftlichen nachlasse L. v. W:s" (2 bd, 1882)
och "über L. v. W:s leben und schriften" (1900).
(V. S-g.)
Vester-, i ortnamn. Se Y ä s t e r-
Wester, Tobias. Se Westenhielm.
Wester, svensk släkt, hvars äldste kände stamfader
är bruksegaren och rådmannen i Kristinehamn Peder
Andersson W. (d. 1703) och som delat sig i flera
grenar.
1. Arvid Magnus Teodor Evald W., härstammande
från den ofvannämnde Peder W:s äldre son, militär,
f. 20 aug. 1861 på kaptensbostället Liden, Säters
socken, Skaraborgs län, d. 6 april 1910 i Falun, blef
underlöjtnant 1882 i Vendes artilleriregemente, 1883
i Västgöta-Dals regemente, kapten vid generalstaben
1901, major där 1904 och vid Värmlands regemente
1905,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
