som normaldag, så att de områden, som då voro katolska, skulle förbli det, de åter, som då voro sekulariserade, skulle fortfara att så vara. I de enskilda länderna skulle invånare af annan religion än statens få rätt till samvetsfrihet, husandakt och utvandring. 2) Statsrättsliga bestämmelser. En ständig riksdag skulle inrättas, i Regensburg, där de katolska och protestantiska ständerna skulle vara alldeles likställda. Den skulle utöfva hela lagstiftnings- och beskattningsrätten; men då därvid enstämmighet skulle fordras emellan de tre kurierna (jfr Tyskland, sp. 661) ooh meningsstrider emellan de olika religionsgrupperna i hvar kuria ej skulle afgöras genom röstpluralitet, utan genom uppgörelse i godo, så innebar denna bestämmelse, att de sista spåren af en tysk centralstyrelse då utplånades. Dessutom fingo de olika riksständerna full "landshöghet" i inre angelägenheter samt rätt att ingå förbund med hvarandra och med utländska makter, dock ej mot kejsaren. 3) Territoriella bestämmelser. Sverige fick hela Vor-Pommern med öarna Rügen och Usedom, af Hinter-Pommern Stettin, Garz, Damm, Gollnow och ön Wollin jämte mellanliggande vatten samt en sträcka af östra Oderstranden, som skulle bestämmas genom underhandlingar mellan Sverige och Brandenburg, hvarjämte, om den brandenburgska manslinjen utslocknade, Sverige skulle erhålla äfven hela det öfriga Hinter-Pommern med Kammin. Vidare erhöll det staden Wismar med fästet Hvalfisken samt amten Poel och Neukloster, ärkebiskopsstiftet Bremen (men ej staden Bremen) och biskopsstiftet Verden samt amten Wildeshausen och Thedinghausen. Por dessa områden erhöll det säte och stämma som riksstånd på riks- och kretsdagar samt skulle omväxlande med Brandenburg ega direktorium i Nedersachsiska kretsen. Slutligen erhöll det 5 mill. riksdaler för att betala sina trupper samt några andra penningsummor. Frankrike fick full besittningsrätt till stiften Metz, Toul och Verdun, som det faktiskt egt sedan 1552, samt alla österrikiska besittningar i Elsass, nämligen Sundgau, Öfre och Nedre Elsass, Breisach och de 10 riksstäderna i detta land. Brandenburg erhöll återstoden af Hinter-Pommern och stiften Halberstadt, Minden, Kammin och Magdeburg (från 1680). Mecklenburg fick stiften Schwerin och Ratzeburg. Bajern fick behålla Öfre Pfalz och kurfurstevärdigheten, men Nedre Pfalz skulle återlämnas till Fredrik V:s son, för hvars räkning en ny (åttonde) kurvärdighet inrättades. Äfven Hessen-Kassel och Braunschweig-Lüneburg fingo några små områden. Schweiz och Nederländerna skildes

Fig. 1. Fredskongressen i Münster 1648, G. Ter Borchs berömda målning. (National gallery, London.)