Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westfaliska freden - Westfaliska kretsen (Neder-rensk westfaliska kretsen) - Westfaliska porten (Porta Westphalica). Se Weser - Westfeldt (Westfelt), adlig ätt. Se Wästfelt - Westfield, stad i nordamerikanska staten Massachusetts - Vestfirdingafiórðungr. Se Island, sp. 936 - Vestfjorddal, dalgång i Telemark. Se Norge, sp. 1382 - Vestfjorden - West-Flandern (Väst-Flandern), belgisk provins. Se Flandern - Vestfold - Vestfold fylke, sedan 1919 namn på Jarlsberg og Larvik amt (se d. o.), Norge - Vestfossen - Vestfossens vasdrag. Se Norge, sp. 1387 - Westgate-on-sea - West Ham - West-Hartlepool. Se Hartlepool - West Hoboken - West Horsham, stad. Se Horsham - Westhoughton - West Humboldt mountains, berg. Se Humboldt river - Vestiarium - Vestibul. 1. I det romerska huset den lilla passagen mellan porten mot gatan och atriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullständigt från Tyska riket. Alla furstar f. ö.,
som under kriget förlorat sina länder, skulle
återfå dem. – Efter freden förhandlades i
Nürnberg från sept. 1649 till juni 1650 om
fredsbestämmelsernas verkställande, hvarefter den
definitiva exekutionsrecessen utfärdades. Sveriges
ombud i Nürnberg var pfalzgrefven Karl Gustaf. –
Af den rika litteraturen öfver kongressen må här
påpekas J. G. v. Meiern, "Acta pacis Westfalicæ
publica" (6 bd, 1734–36), J. J. Moser, "Erläuterung
des Westfälischen friedens" (2 bd, 1775–76),
Woltmann, "Geschichte des Westfälischen friedens"
(2 bd, 1868), K. T. Odhner, "Sveriges deltagande
i Westfaliska fredskongressen och grundläggningen
af det svenska väldet i Tyskland" (1875), och
A. Boppe, "Journal du congrès du Münster par
F. Ogier, aumonier du comte d’Avaux" (1893).
J. F. N.*
Westfaliska kretsen (Neder-rensk westfaliska kretsen),
en af de 10 kretsarna i det forna Tyska riket,
upprättad 1512, omfattade landet mellan Nordsjön,
Weser och nedre Rhen till Lahn i s. (med undantag
af kölnska hertigdömet Westfalen) samt på vänstra
Rhenstranden en landsträcka fram till franska
gränsen. Arealen uppgick till 57,430 kvkm. Kretsen
omfattade 1792 bl. a. biskopsstiften Münster,
Paderborn, Osnabrück och Lüttich (urspr. äfven
Utrecht), hertigdömena Kleve, Geldern, Jülich,
Berg och Oldenburg, furstendömena Minden, Verden,
Ostfriesland, Mörs, Siegen, Wied, Sayn, Schaumburg,
Lippe, Hoya, amten Thedinghausen och Wildeshausen,
grefskapen Mark och Ravensberg, riksstäderna Köln,
Aachen och Dortmund, sammanlagdt 87 territorier,
med en befolkning af 2,9 mill. Kretsdagar plägade
hållas i Köln. Direktorer för kretsen voro växelvis
biskopen af Münster och hertigen af Jülich-Kleve,
hvars plats under 1600-talet intogs af kurfurstarna
af Brandenburg och Pfalz. I Lunéville-freden 1801
förlorade kretsen sina väst-renska områdesdelar till
Frankrike, och 1806 upphäfdes kretsförfattningen.
Westfaliska porten (Porta Westphalica). Se Weser.
Westfeldt (Westfelt), adlig ätt. Se Wästfelt.
Westfield [ωe’stfīld], stad i nordamerikanska staten
Massachusetts, vid floden W., omkr. 16 km. v. om
Springfield. 16,044 inv. (1910). Dess tillverkning
af piskor, som begynte i början af 1800-talet,
är en af de största i världen. W. har äfven stora
gjuterier samt fabriker för tillv. af papper och
velocipeder. Den där belägna Woroneco park är berömd
för sin naturskönhet. W. grundlades som handelsplats
med det indianska namnet Woronoco omkr. 1640 och
afsöndrades 1669 från Springfield som egen kommun.
E. A-t.
Vestfirdingafiórðungr. Se Island, sp. 936.
Vestfjorddal, dalgång i Telemark. Se Norge,
sp. 1382.
Vestfjorden, stor hafsvik i norra Norge, intränger
på en sträcka af öfver 100 km. mellan Lofotens
öar och fastlandet och har vid mynningen en bredd
af omkr. 50 km. Yttersidan begränsas af öarna Röst,
Væröy och Moskenesöy, mellan hvilka båda sistnämnda
den bekanta Malströmmen eller Moskenströmmen går fram. En färd öfver V. från Bodö
erbjuder ett storartadt skådespel, i synnerhet
vid belysning af midnattssolen och med utsikten åt
den s. k. Lofotvägs fjäll. Utmed V. ligger en hel
rad af fiske- och handelsplatser, såsom Balstad,
Henningsvær, Kabelvaag och den nya staden Svolvær;
n. om Bodö träffas Steigen (det gamla Steig), hvarest
lagmannen i Nordlanden residerade till 1797. V. är
platsen för det bekanta Lofotenfisket. (K. G. G)
West-Flandern (Väst-Flandern), belgisk provins. Se
Flandern.
Vestfold, gammalt namn på distrikten v. om
Kristianiafjorden i Norge, motsvarar ungefär det
nuv. Vestfold fylke (förr Jarlsberg og Larvik
amt). V. var under 700–800-talen ett fylke med
konungar af Ynglingaätten. Där låg, jämte Tönsberg
(Norges äldsta stad), Skiringsal, ö. om Larvik vid
Viksfjorden, hvarest gårdsnamnet Kaupanger ännu
påminner om den forna handelsplatsen. Ett par af de
många grafhögarna i V. är fyndorten för Gokstads-
och Osebergsskeppen (se Drake, sp. 818–819).
K. G. G.
Vestfold fylke, sedan 1919 namn på Jarlsberg og
Larvik amt (se d. o.), Norge.
Vestfossen, norsk fabriksort vid den 17 m. höga
Vestfossen i Vestfosselven, som från insjön
Eikern flyter till Dramselven v. om Drammen.
K. G. G.
Vestfossens vasdrag. Se Norge, sp. 1387.
Westgate-on-sea [ωestge͡ıt ån sī’], badort i
östra delen af engelska grefsk. Kent, 3 km. v. om
Margate. 3,538 inv. (1911). Vackert beläget vid en
halfcirkelformig hafsvik, rivaliserar W. med Margate.
A. N-d.
West Ham [ωest hä’m], stadsdel i östra London på
vänstra stranden af Thames, midt emot Greenwich
och Woolwich (se kartan "Londons omgifningar"
till art. London). 289,030 inv. (1911). Dit höra
stadsdelarna Stratford town, West och East Ham,
Plaistow, Canningtown, Silvertown och North
Woolwich. I södra delen ligga Victoria docks och
Albert docks. Tillverkning af kemikalier, tvål,
gummivaror, juteväfnader m. m. A. N-d.
West-Hartlepool [ωe’st hā’tlpōl]. Se Hartlepool.
West Hoboken [ωe’st həbå͡u’kən l. hå͡u’bəkən], stad
i nordamerikanska staten New Jersey, midt emot New
York, en nordvästlig fortsättning af Hoboken. 35,400
inv. (1910). Betydande silkesproduktion.
A. N-d.
West Horsham [ωe’st hå̄’ʃəm], stad. Se Horsham.
Westhoughton [ωe’st hå͡u’tn], stad i engelska
grefsk. Lancaster, 8 km. v. s. v. om
Bolton. 14,377 inv. (1901). I W. finnas
sidenfabriker, kattuntryckerier och
bomullsspinnerier samt i dess närhet kolgrufvor.
E. A-t.
West Humboldt mountains [ωe’st ha’mbå͡ult ma͡untins],
berg. Se Humboldt river.
Vestiarium (af lat. vestis, dräkt), klädkammare,
särskildt det rum eller den plats (i en kyrka),
där den kyrkliga skruden med sina tillbehör
förvaras, således i många fall likbetydande med
sakristia. Vårdaren af vestiariet kallas vestiārius.
Vestibul (lat. vesti’bulum). 1. I det
romerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
