- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
99-100

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskap - Vetenskapliga rådet. Se Rättsmedicinalväsendet - Vetenskapsakademien (Kungl. svenska Vetenskapsakademien)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För främjande af det vetenskapliga arbetet, i hvilket de unge invigas vid universitet och högskolor, ha uppstått sammanslutningar af lärde under namn af akademier (se Akademi, äfven i Suppl.), sällskap, samfund, hvilkas ledamöter genom personligt umgänge, föredrag och skrifter verka för sina uppgifter. Dessa akademier m. m. ha ej inskränkt sig till det egna landet allenast. De ha trädt i förbindelse med främmande lärde genom att invälja dem till ledamöter, vanligen som ett utmärkelsetecken, de ha utbytt sina utgifna handlingar med utländska likartade institutioner, och 1901 skapades en Association internationale des académies. Det vetenskapliga arbetet hade således till sin båtnad blifvit verkligt internationellt. En sorglig förändring i detta tillstånd inträdde som en följd af Världskriget, i det att ententemakternas lärde helt eller delvis afbröto samarbetet med centralmakternas, ja t. o. m. lärde i neutrala länder, som misstänktes för eller ådagalagt sympatier för centralmakterna, uteslötos ur de allierades akademier eller fråndömdes dem förlänade utmärkelser. I sammanhang härmed upphörde ock utbyte af handlingar de stridande nationernas akademier emellan. I enlighet med statuter, som antagits af de allierades vetenskapssamfund på konferenser 1918--19 i London, Paris och Bruxelles, ha alla lärda sammanslutningar af internationell natur fr. o. m. 1 jan. 1920 ersatts med ny grupperingar, bestående endast af medlemmar från de allierade nationerna och från de neutrala nationer, som på vissa villkor tillstädjas att få vara med. (Se Akademi. Suppl.) Planer ha framlagts för att i neutrala länder skapa institutioner med uppgift att verka för ett biläggande af den ”stora schismen” inom den lärda världen. Vetenskapliga rådet. Se Rättsmedicinalväsendet. Vetenskapsakademien (Kungl. svenska Vetenskapsakademien), ett samfund, som ”har till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap”. Akad:s nu gällande grundstadgar äro af 15 april 1904 med ändringar af 8 dec. 1905 och 23 april 1920. Enligt dessa stadgar består akad. af högst 100 svenska och lika många utländska led., fördelade i följande klasser: 1. för ren matematik (6 led.); 2. för tillämpad matematik och astronomi (6 led.); 3. för fysik och meteorologi (10 led.); 4. för kemi (10 led.); 5. för mineralogi, geologi och fysisk geografi (8 led.); 6. för botanik (9 led.); 7. för zoologi (9 led.); 8. för medicinska vetenskaper (14 led.); 9. för tekniska vetenskaper (8 led.); 10. för ekonomiska, statistiska och sociala vetenskaper (6 led.); 11. för öfriga vetenskaper och för framstående förtjänst om vetenskaplig forskning (14 led.). Förslag till nya led. upprättas af de särskilda klasserna. Äfven kvinnor kunna inväljas; Nobelpristagarinnan fru Marie Curie är för närvarande akad:s enda kvinnliga led. Konungen är akad:s ”beskyddare”; till svensk hedersled. eger akad. kalla medlem af svenska konungahuset och till utländsk hedersled. högt stående person, som gjort sig synnerligen förtjänt om svensk vetenskaplig forskning (hittills endast ryske storfursten Konstantin Konstantinovitj, d. 1915). Ordet föres af preses och vid förfall för honom af vice preses; båda väljas för 1 år och kunna omväljas, men enligt vedertaget bruk sker detta aldrig med den förstnämnde. Den närmaste befattningen med akad:s angelägenheter utöfvas af den ständige sekreteraren och vid förfall för honom af en för 4 år utsedd vice sekreterare. Akad:s tjänstemän i öfrigt äro 1 astronom, 1 fysiker, 1 föreståndare för Bergianska stiftelsen (dessa tre, jämte sekreteraren, ega titel af professor), 1 föreståndare för Kristinebergs zoologiska station, 1 bibliotekarie, 1 kamrerare, 1 redaktör af statskalendern, 1 notarie, 1 ombudsman, 1 arkitekt, ett antal amanuenser vid observatoriet och biblioteket samt 1 trädgårdsmästare vid Bergianska stiftelsen. De ekonomiska angelägenheterna ombesörjas af ett förvaltningsutskott (12 led.), öfriga ärenden, som icke omedelbart kunna framläggas till afgörande, af ett beredningsutskott (13 led.); preses och sekreteraren äro själfskrifna led. af båda dessa utskott, vice preses och vice sekreteraren af det förstnämnda. Akad:s sekreterare ha varit: A. J. v. Höpken 1739--41 (Augustin Ehrensvärd april--juni 1740, då Höpken var preses), J. Faggot 1741--44, P. Elvius 1744--49, P. V. Wargentin 1749--83, J. K. Wilcke och H. Nicander 1784--96, D. Melanderhjelm och H. Nicander 1796--1803, J. Svanberg och K. G. Sjöstén 1803--08, J. Svanberg 1809--11, O. Swartz 1811--18, J. Berzelius 1818--48, P. F. Wahlberg 1848--66, D. G. Lindhagen 1866--1901 och Chr. Aurivillius sedan 1901. Akad:s hufvudsakliga inkomst härleder sig från arrendet af almanacksprivilegiet (se Almanack, sp. 657); detta arrende innehas sedan 1905 af Almqvist & Wiksells boktryckeri-a.-b. i Uppsala, som efter senast af K. M:t fastställda prisförhöjning å den s. k. lagliga almanackan (till 35 öre) därför betalar en för 1921 till 316,400 kr. bestämd summa, hvilken summa stiger med 1,500 kr. om året. Ett stort antal donationer ha för olika ändamål tillfallit akad. Den viktigaste af dessa är den, som grundar sig på Alfred Nobels testamente af 27 nov. 1895 och som gett akad. rätt att utdela tvenne Nobelpris, i fysik och kemi, samt beredt tillgångar för upprättandet af ett Nobelinstitut, hvaraf en afdelning för fysikalisk kemi kommit till stånd 1905. Stiftelsens medelförvaltning och öfriga för samtliga prisgrupper gemensamma ärenden besörjas af en särskild styrelse under inseende af fullmäktige, af hvilkas 15 ledamöter 6 tillsättas af akad. Frågor om den akad. tillkommande prisutdelningen förberedas af Nobelkommittéer för fysik och kemi samt behandlas af akad., jämte öfriga Nobelärenden, vid särskilda sammankomster (se Nobelstiftelsen). Vidare är att märka Letterstedtska donationen (1862), som står under akad:s förvaltning, men af hvars afkastning hon omedelbart disponerar hufvudsakligen blott de delar, som anvisats till de Letterstedtska prisen och, växelvis med andra institutioner, de Letterstedtska resestipendierna, under det att hufvudparten går till Letterstedtska föreningen att för dess särskilda ändamål användas (se Letterstedtska föreningen, prisen och resestipendiet). Makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse, grundad genom testamente af 1916 och konstituerad 9 febr. 1919, då ett belopp af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free