au Gap Thordsen, Spitzberg, par l'expédition suédoise, 1882--83" (2 bd, 1886--91), "L'éclipse totale de soleil des 20--21 août 1914" (fr. 1918, ej fullb.), K. von Linnés "Ungdomsskrifter" (2 bd, 1888--89) och valda "Skrifter" (5 bd, 1905--13), E. Swedenborgs "Opera quædam de rebus naturalibus" (3 bd, 1907--11), J. Berzelius, "Själfbiografiska anteckningar" (1901), "Reseanteckningar" (1903) och "Bref" (7 häften 1912--20, fortsättes), El. Fries' svampverk (1860--84), N. P. Angelins paleontologiska arbeten (1878--80) m. fl. Dessutom har akad. genom större eller mindre belopp bidragit till bekostandet af ett flertal vetenskapliga publikationer. Innehållsförteckningar öfver akad.s Handlingar för 1739--1825 ha utgetts af A. J. Ståhl (1831) och öfver akad:s Skrifter för 1826--1917 af E. Colliander (1917). Kostnaderna för akad:s publikationer äro i stat för 1921 upptagna till ett belopp af 98,500 kr., hvartill kommer af statsmedel ett belopp af 6,000 kr. till planschers bekostande. Institutioner. Akad:s egna institutioner äro f. n.: ett astronomiskt observatorium (se nedan), fysiska institutionen (sedan akad. utrymt den förut disponerade lokalen, äro det fysiska kabinettets samlingar magasinerade och institutionens verksamhet tills vidare inställd), Bergianska stiftelsen (se d. o.), Kristinebergs zoologiska station (upprättad 1877), som varit af stor betydelse för utforskningen af djurvärlden i de Sverige omgifvande hafven (se vidare Zoologiska stationer), biblioteket och ett Berzelius-museum, innehållande föremål, som tillhört eller på annat sätt erinra om J. Berzelius och hans lifsgärning. Af akad.s utgifter för dessa institutioner är den vida största delen anvisad till biblioteket, hvars uppehållande och utvidgning betraktas som en af hennes hufvudsakliga uppgifter. Ledande sitt ursprung ända från akad:s stiftelsetid, har det tillvuxit genom inköp, gåfvor och skriftbyte med andra in- och utländska institutioner och samfund. Det ord. årsanslaget till böckers inköp och bindning utgår nu med 22,400 kr., och därutöfver ha under en följd af år särskilda belopp anvisats till komplettering af äldre litteratur. Bibliotekets bytesverksamhet omfattar f. n. omkr. 850 institutioner. Antalet band uppgår till omkr. 125,000 jämte omkr. 150,000 småskrifter och 5,000 kartblad. Samlingen, som i afseende på matematisk-naturvetenskaplig litteratur är utan jämförelse den största i Skandinavien, anlitas i stor utsträckning af forskare i hela landet. I den dithörande handskriftsafdelningen märkas Swedenborgs manuskript, bref af och till Linné, Wargentin, Berzelius och andra akad:s led. och tjänstemän, "Bergianska brefsamlingen" (20 bd afskrifter, utförda under 1700-talet af bankokommissarien Bengt Bergius efter numera till stor del förlorade original af företrädesvis naturvetenskapligt, historiskt och kulturhistoriskt innehåll) samt af utlänningars skrifter den berömde matematikern Jean Bernoullis originalbref. Stockholms observatorium (om dess tillkomst se nedan. sp. 114) är beläget vid 59° 20' 32" n. br. och 18° 3' 30" ö. lgd fr. Greenw. Det står under ledning af akad:s astronom, hvilken biträdes af 2 amanuenser. Den instrumentella utrustningen består af en meridiancirkel af Ertel, 11 cm. (äldre konstruktion), hvarmed sedan början af 1870-talet s. k. zonobservationer för observatoriets stjärnkataloger utföras; 1877 uppställdes på statens bekostnad en för den tiden modern refraktor af Repsold, 19 cm., som sedermera försetts med astro-fotografisk tub, 16 cm., och sedan 1903 fotografiskt objektiv af nyare konstruktion (tre linser); 1915 tillkom ett på statens bekostnad inköpt spegelteleskop, 250 mm., af Zeiss, Cassocrains konstruktion, med spektrograf af U. S.-typ, jämte tillhörande kupolbyggnad med elektrisk belysningsinstallation m. m., bekostad af enskild donator, med.-filos. kandidaten K. F. Björn. Resultaten af vid observatoriet utförda vetenskapliga arbeten offentliggöras i den särskilda publikationsserien "Astronomiska iakttagelser och undersökningar anställda på Stockholms observatorium" samt i öfriga af akad. utgifna skrifter. Äfven af akad. utgifna almanackor och kalendarier utarbetas på observatoriet. Undervisning i astronomi meddelas där, efter af akad. för ett år i sänder lämnadt medgifvande, åt lärjungar vid Stockholms högskola. * Under akad:s inseende och vård äro ställda : Naturhistoriska riksmuseet (se nedan), Nobelinstitutet för fysik och kemi, afd. för fysikalisk kemi (se Nobelinstitut) samt Sveriges nationalparker och fridlysta naturminnesmärken. Akad:s befattning med sistnämnda föremål grundar sig på lagar af 25 juni 1909 ang. nationalparker samt ang. naturminnesmärkens fredande; hithörande ärenden förberedas af en kommitté bestående af 3 akad:s led. En "Förteckning å svenska nationalparker samt å naturminnesmärken, som blifvit fridlysta under åren 1910--18" har af akad. utgetts (se vidare Naturskydd). Naturhistoriska riksmuseet. Redan från början hade akad. fått mottaga gåfvor af hvarjehanda naturföremål, och vid en af de första sammankomsterna beslöts att inköpa ett skåp för dessas förvaring. Samlingarna växte snabbt, men ledo genom täta lokalbyten både skada och förskingring. Bättre förhållanden härutinnan inträdde, sedan akad. 1778 fått eget hus och sedan samlingarna året förut erhållit en särskild aflönad vårdare, zoologen J. Sparrman. Denna efterträddes 1798 af Konrad Quensel, som inlade stora förtjänster om föremålens vetenskapliga ordnande och förtecknande. De viktigaste förvärfven hade utgjorts af några till akad. donerade mineralsamlingar, hofmarskalken frih. Ch. De Geers stora entomologiska och andra zoologiska samlingar (1778) samt provinsialläkaren L. J. Montins herbarium (1785); under Quensels tid tillkom genom k. beslut (1801) öfverlämnandet till akad. af en del af de på Drottningholms slott förvarade naturaliesamlingar, som tillhört drottning Lovisa Ulrika. Redan 1784 hade bestämts, att akad:s museum vissa tider skulle hållas öppet för allmänheten och att samlingarna därvid af föreståndaren skulle demonstreras. Sedan O. Swartz (1807--18) besörjt vården om museet i sammanhang med sina befattningar som föreståndare för Bergianska trädgården och akad:s sekreterare, fick det förstnämnda ånyo (1818) en särskild intendent i J. V. Dalman.