Ungefär samtidigt hade hofmarskalken frih. G. von Paijkull som gåfva till staten erbjudit sina rika, på Vallox-Säby i Uppland förvarade zoologiska samlingar för att utgöra början till ett riksmuseum. Detta anbud blef af K. M:t mottaget, och 16 juni 1819 fick akad. uppdraget att mottaga samlingarna samt uppställa och vårda dessa i sammanhang med akad:s eget museum; fr. o. m. 1820 utgingo kostnaderna för det därmed förenade zoologiska riksmuseet delvis af statsmedel. Samlingarnas snabba tillväxt gaf den närmaste anledningen till akad:s beslut, 1828, att inköpa Westmanska huset (se nedan); öfverflyttningen dit verkställdes af Sven Nilsson, hvilken under sin intendentstid (1828--31) grundlade museets åt den nordiska faunan egnade afdelningar. Dessa förkofrades ytterligare af hans efterträdare B. F. Fries (1831--39), särskildt med föremål representerande den svenska hafsfaunan. Under hans tid öppnades museet efter fullbordadt ordningsarbete i nov. 1831 för allmänheten. På grund af vid riksdagen 1840--41 beviljade förhöjda anslag blef det dittills varande zoologiska museet från 1841 förändradt till Naturhistoriska riksmuseet, fördeladt i 5 afdelningar under hvar sin intendent: samlingarna af vertebrerade djur (K. J. Sundevall), de entomologiska samlingarna (K. H. Boheman), de helmintologiska och malokologiska samlingarna (S. Lovén), de mineralogiska samlingarna (K. G. Mosander) och de botaniska samlingarna (J. E. Wikström). De båda sistnämnda afdelningarna tillkommo därigenom, att med riksmuseet införlifvades akad:s egna motsvarande samlingar, af hvilka de mineralogiska från 1828 haft en särskild vårdare med titel af amanuens, de botaniska, som förvarats i Bergianska stiftelsens egendom, stått under vård af denna stiftelses föreståndare. Som villkor för statens öfvertagande af ett för riksmuseets räkning af akad. verkställdt fastighetsköp bestämdes 1849, att akad:s samlingar äfven formellt skulle betraktas som statsverkets egendom. Riksmuseet har sedan dess fått nya afdelningar för samlingarna af fossila djur 1864 (N. P. Angelin), för samlingarna af arkegoniater och fossila växter 1885 (personlig intendentur för förste innehafvaren A. G. Nathorst) samt för de etnografiska samlingarna 1900 (Hj. Stolpe). Museets utomordentligt stora tillväxt på alla områden har föranledt de byggnadsföretag, hvarför nedan redogöres; dock är den etnografiska afdelningens lokalfråga ännu olöst, och dess samlingar, till större delen magasinerade i lägenheter inom kv. Grönlandet södra, äro sedan 1918 stängda för allmänheten. Nu gällande instruktion för naturhistoriska riksmuseet är af 23 april 1920. Enligt densamma består museet, som är ställdt under Vet. akad:s inseende och vård, af följande 8 afdelningar: a) mineralogiska afd., för de mineralogiska och petrografiska samlingarna; b) paleobotaniska och arkegoniat-afd., för samlingarna af växtfossil, gymnospermer, kärlkryptogamer och mossor; c) botaniska afd., för samlingarna af angiospermer, alger, lafvar och svampar; d) paleozoologiska afd., för samlingarna af djurfossil; e) evertebratafd., för samlingarna af lägre ryggradslösa djur; f) entomologiska afd., för samlingarna af spindeldjur. myriopoder och insekter; g) vertebratafd., för samlingarna af ryggradsdjur; samt h) etnografiska afd., för de etnografiska och antropologiska samlingarna. Hvarje afdelning förestås af en intendent med titeln professor, som på förslag af akad. utnämnes af K. M:t. Bland dem utser akad. för en tid af tre år i sänder en förste intendent samt en ersättare för denne med åliggande att ha allmänt öfverinseende öfver museets tomtområde och för allmänheten tillgängliga lokaler, utöfva tillsyn öfver dessas förevisning och bevakning samt, under akad:s förvaltningsutskott, besörja för museet gemensamma ekonomiska angelägenheter. Vid alla afdelningar finnas af akad. för viss tid tillsatta assistenter med vetenskaplig kompetens, hvilka biträda intendenterna vid samlingarnas ordnande och bearbetning, dessutom kvinnliga biträden, preparatorer m. fl. samt vid vertebratafd. en förste konservator och en konservator, förnämligast för djurs uppstoppande, skelettering och montering m. m. Föremålen äro inom hvarje afd. fördelade på en skådesamling, innehållande de för allmänheten mest instruktiva föremålen, vidare en hufvudsamling särskildt afsedd för vetenskaplig forskning, och slutligen en duplettsamling, som hufvudsakligen används till byte, men från hvilken lämpliga exemplar äfven kunna öfverlämnas till inhemska undervisningsanstalter. Skådesamlingarna (utom f. n. den etnografiska afd.) hållas tillgängliga för allmänheten, vissa tider fritt, under andra mot stadgad afgift; de besökandes antal uppgick 1920 till 60,327 personer. Inom samlingarna äro den skandinaviska nordens djur- och växtvärld samt mineralrike representerade i största fullständighet; från främmande länder och världsdelar har museet riktats företrädesvis genom många från Sverige utgångna expeditioner och enskilda forskningsfärder; tack vare de svenska polarexpeditionerna torde riksmuseet i afseende på arktiska föremål vara det rikaste i världen. Ansenliga förvärf ha äfven gjorts genom byten och inköp, till en ej ringa del bekostade af enskilda mecenater, samt genom ett stort antal donationer af större och mindre samlingar. Resultaten af samlingarnas vetenskapliga bearbetning äro till en hufvudsaklig del offentliggjorda i akad:s skrifter. Se "Naturhistoriska riksmuseets historia, dess uppkomst och utveckling", utg. af K. Vet. akad. (1916), samt intendenternas årsberättelser i akad:s "Årsbok". Lokaler. Akad:s första sammankomst hade hållits på Riddarhuset i "auditorium illustre", en vid en senare omändring försvunnen sal i byggnadens öfre våning. Denna och några angränsande rum fick akad. disponera till 1764, då hon efter uppsägning måste afflytta från Riddarhuset. Efter att under några år ha hållit sina sammankomster dels i "gamla banken" (numera Finansdepartementet), dels i Bergskollegii sessionsrum (i nuv. kanslihuset), inflyttade akad. 1771 i för ändamålet upplåtna och på akad:s bekostnad inredda lokaler i "Grefve Pers hus" på Helgeandsholmen. Biblioteket hade under tiden förvarats på Observatorium och samlingarna varit inhysta på skilda ställen. De härmed förknippade olägenheterna bidrogo att göra frågan om anskaffning af ett eget hus för akad. aktuell, och tack vare den nedan omnämnda Rosenadlerska donationen såg man sig i stånd att