olika områden, erhöll det, tack vare Scheffers bemedling, af Gustaf III kunglig sanktion 19 aug. 1778 under namn af "Kongl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället". 9 okt. s. å. trädde de nya, af konungen stadfästa statuterna i kraft. Ordf. blef då kommerserådet Patrik Alströmer, sekreterare lektorn, sedermera biskopen Wallenstråle, som innehade befattningen till 1780. Samhället verkade dels genom att sprida kunskap hos allmänheten i rent ekonomiska frågor (bl. a. om sillfisket), dels genom att utfästa pris för vetenskaplig och vitter verksamhet. Det var af detta samhälle, som Esaias Tegnér mottog sina första pris, 1802 och 1804. Det naturhistoriska intresset har alltid, vid sidan af det vittra, behärskat en stor del af samhällets verksamhet, och ett uttryck därför var bildandet af det naturhistoriska museum, hvartill embryo fanns redan under sällskapets första tider, men som egentligen anlades 1833 på dåv. ordf. O. I. Fåhræus' förslag och sedan uppgick uti det 1861 på förslag af S. A. Hedlund bildade "Göteborgs museum", i hvars styrelse samhället fortfarande inväljer två medlemmar. Samhället har utgett "Handlingar", af hvilka 1778--1806 utkommit 9 häften, 1808--22 under titeln "Nya handlingar", 5 häften, 1850--97 under titeln "Handlingar. Ny tidsföljd", 32 häften och från 1898 såsom "Fjärde följden" 20 häften. De innehålla afhandlingar i naturvetenskap, språkvetenskap, historia, litteratur och konsthistoria, skaldestycken m. m. Enligt nu gällande stadga, som stadfästes 9 mars 1906, har samhället till ändamål att befrämja vetenskap och vitterhet. Det utgöres af svenska led. (hedersled, samt högst 100 arbetande led.) och utländska led. (1920 58). Samhället sammanträder inför slutna dörrar en gång i hvar och en af månaderna sept.--maj. Offentlig sammankomst hålles på högtidsdagen, 24 jan. (Gustaf III:s födelsedag), hvarvid afgående ordf. håller högtidstal och sekreteraren föredrager minnesteckningar öfver aflidna inländska led., hvilka senare offentliggöras i handlingarna. De arbetande led. äro enligt arbetsordningen fördelade i två afdelningar: Vetenskapsafdelningen och Vitterhetsafdelningen. Den förra är delad i 6 klaser: matematik och mekanik; fysik, kemi, geologi och mineralogi; zoologi och botanik; medicinska vetenskaper; ekonomiska samt rätts- och statsvetenskaper; teologi, filosofi och språkvetenskap. Den senare omfattar representanter för historiska vetenskaper och skaldekonst. Samhällets fonder utgjorde 31 dec. 1919 142,000 kr. Sekreterare ha efter Wallenstråle varit lektor O. Westman 1780--1801, professor G. Rosén 1801--15, biskop K. F. af Wingård 1815--21, lektor A. Godhe 1821--48, lektor L. Rudgren 1848--59, med. d:r Ch. Dickson 1859--68, med. dir F. A. Ekström 1868--70, rektor N. A. Johansson 1870--74, tullkontrollören d:r J. J. Biörklund 1874--92, professor J. Paulson 1892--99, professor J. Vising 1899--1907, byråchefen V. Berg 1907--08 samt professor O. Nordenskjöld sedan 1908. Samhället inväljer en led. i Göteborgs högskolas styrelse äfvensom i styrelserna för Göteborgs stadsbibliotek och Göteborgs botaniska trädgård. Jfr J. J. Biörklund, "Berättelse om Göteborgs k. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle afgifven vid sekularfesten 1878" (i samhällets "Handl. Ny tidsföljd", XVI), S. Aberstén, "Förteckning öfver Göteborgs k. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles ledamöter 1774--1901" (1902; i samhällets "Handl. 4:e följden", IV) och "Förteckning öfver skrifter utgifna af Göteborgs k. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle" (i "Handl. 4:e följden", IX). K. W-g.* Vetenskapssocieteten, Finska. Se Finska Vetenskapssocieteten. Vetenskapssocieteten i Lund, bildad vid konstituerande sammanträde 6 maj 1920, har till uppgift att främja humanistisk vetenskaplig forskning, särskildt genom att i sina handlingar befordra framstående vetenskapliga verk till trycket, genom att lämna understöd till mera betydelsefulla vetenskapliga undersökningar och genom att ta initiativ till och planlägga forskningsföretag samt anordna föredrag öfver vetenskapliga ämnen. Societetens ledamöter, män och kvinnor, indelas i 3 grupper: a) stiftande ledamöter (ej öfver 30), personer, som gjort sig kända för lifligt intresse för humanistisk vetenskap och kultur, hvilka betala en inträdesafgift af 1,000 kr. och under hvartdera af de fem följande åren en afgift af 1,000 kr.; b) arbetande led., dels inländska (högst 40), dels utländska (högst 20) och c) seniores, arbetande led., som uppnått 55 års ålder. Endast stiftande och arbetande led. (ej seniores) kunna inväljas i societetens styrelse och nämnder samt ega deltaga i förhandlingar och beslut. Bestämmelserna om seniorernas uteslutning ur styrelse och från förhandlingar afse att tillförsäkra societetens yngre krafter behörigt inflytande samt att möjliggöra inval af yngre forskare. Stiftande led., hur gammal han än blir, åtnjuter däremot arbetande led:s rättigheter. Äfven hedersledamöter (högst 7) kunna väljas. Societetens styrelse består f. n. af 9 personer, af hvilka 1 preses, 1 vice preses, 1 sekreterare, 1 skattmästare och 1 bibliotekarie. Första högtidssammankomsten hölls 4 dec. 1920. I sammanhang därmed utdelades 1:a numret af societetens Årsbok, en publikation, som är afsedd att innehålla korta, populärt hållna uppsatser med nya vetenskapliga uppslag, samt de tvenne första numren af "Skrifter utgifna af Vetenskaps-Societeten i Lund". Vetenskapssocieteten i Upsala leder sin upprinnelse från de sammankomster mellan lärda män i Uppsala, som universitetsbibliotekarien Erik Benzelius d. y. 1710 föranstaltade hemma hos sig eller på biblioteket och vid hvilka samtalades i vetenskapliga ämnen. Deltagarna voro professorerna H. Vallerius, J. Upmarck (Rosenadler), P. Elvius, O. Rudbeck d. y., L. Roberg och J. Wallerius samt dennes broder G. Wallerius, hvarjämte Kr. Polhammar (Polhem) och E. Swedberg (Swedenborg) förenade sig med sällskapet, fastän de icke bodde i staden. Sällskapet, som antog namnet Collegium curiosorum ("de vettgiriges gille"), fortsatte sina vetenskapliga arbeten några år, utan att allmänheten kände så mycket därom; men 1716 offentliggjorde E. Swedberg ett litet häfte af tidskriften "Dædalus hyperboreus", som fortsattes t. o. m. 1718. Af dess innehåll finner man, att matematik, fysik, astronomi och ekonomi utgjorde hufvudföremålen för sällskapsmedlemmarnas studier, och diskussionsämnen lämnade Polhammar i stor mängd. Några stadgar för detta sällskap ha icke anträffats. Efter Karl XII:s