Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg, eller, såsom dess officiella titel lyder, Göteborgs kungl. vetenskaps och vitterhetssamhälle - Vetenskapssocieteten, Finska. Se Finska vetenskapssocieteten - Vetenskapssocieteten i Lund - Vetenskapssocieteten i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika områden, erhöll det, tack vare Scheffers
bemedling, af Gustaf III kunglig sanktion 19
aug. 1778 under namn af "Kongl. Vetenskaps- och
Vitterhetssamhället". 9 okt. s. å. trädde de nya,
af konungen stadfästa statuterna i kraft. Ordf. blef
då kommerserådet Patrik Alströmer, sekreterare
lektorn, sedermera biskopen Wallenstråle, som
innehade befattningen till 1780. Samhället verkade
dels genom att sprida kunskap hos allmänheten i
rent ekonomiska frågor (bl. a. om sillfisket), dels
genom att utfästa pris för vetenskaplig och vitter
verksamhet. Det var af detta samhälle, som Esaias
Tegnér mottog sina första pris, 1802 och 1804. Det
naturhistoriska intresset har alltid, vid sidan af
det vittra, behärskat en stor del af samhällets
verksamhet, och ett uttryck därför var bildandet
af det naturhistoriska museum, hvartill embryo
fanns redan under sällskapets första tider, men som
egentligen anlades 1833 på dåv. ordf. O. I. Fåhræus’
förslag och sedan uppgick uti det 1861 på förslag
af S. A. Hedlund bildade "Göteborgs museum", i
hvars styrelse samhället fortfarande inväljer två
medlemmar. Samhället har utgett "Handlingar", af
hvilka 1778–1806 utkommit 9 häften, 1808–22 under
titeln "Nya handlingar", 5 häften, 1850–97 under
titeln "Handlingar. Ny tidsföljd", 32 häften och från
1898 såsom "Fjärde följden" 20 häften. De innehålla
afhandlingar i naturvetenskap, språkvetenskap,
historia, litteratur och konsthistoria, skaldestycken
m. m. Enligt nu gällande stadga, som stadfästes 9
mars 1906, har samhället till ändamål att befrämja
vetenskap och vitterhet. Det utgöres af svenska
led. (hedersled, samt högst 100 arbetande led.) och
utländska led. (1920 58). Samhället sammanträder
inför slutna dörrar en gång i hvar och en af
månaderna sept.–maj. Offentlig sammankomst hålles på
högtidsdagen, 24 jan. (Gustaf III:s födelsedag),
hvarvid afgående ordf. håller högtidstal och
sekreteraren föredrager minnesteckningar öfver
aflidna inländska led., hvilka senare offentliggöras
i handlingarna. De arbetande led. äro enligt
arbetsordningen fördelade i två afdelningar:
Vetenskapsafdelningen och Vitterhetsafdelningen. Den
förra är delad i 6 klaser: matematik och mekanik;
fysik, kemi, geologi och mineralogi; zoologi och
botanik; medicinska vetenskaper; ekonomiska samt
rätts- och statsvetenskaper; teologi, filosofi och
språkvetenskap. Den senare omfattar representanter
för historiska vetenskaper och skaldekonst. Samhällets
fonder utgjorde 31 dec. 1919 142,000 kr. Sekreterare
ha efter Wallenstråle varit lektor O. Westman
1780–1801, professor G. Rosén 1801–15, biskop
K. F. af Wingård 1815–21, lektor A. Godhe 1821–48,
lektor L. Rudgren 1848–59, med. d:r Ch. Dickson
1859–68, med. dir F. A. Ekström 1868–70, rektor
N. A. Johansson 1870–74, tullkontrollören d:r
J. J. Biörklund 1874–92, professor J. Paulson
1892–99, professor J. Vising 1899–1907, byråchefen
V. Berg 1907–08 samt professor O. Nordenskjöld
sedan 1908. Samhället inväljer en led. i Göteborgs
högskolas styrelse äfvensom i styrelserna för
Göteborgs stadsbibliotek och Göteborgs botaniska
trädgård. Jfr J. J. Biörklund, "Berättelse om
Göteborgs k. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle
afgifven vid sekularfesten 1878" (i samhällets
"Handl. Ny tidsföljd", XVI), S. Aberstén, "Förteckning öfver
Göteborgs k. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles
ledamöter 1774–1901" (1902; i samhällets "Handl. 4:e
följden", IV) och "Förteckning öfver skrifter utgifna
af Göteborgs k. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle"
(i "Handl. 4:e följden", IX). K. W-g.*
Vetenskapssocieteten, Finska. Se Finska
Vetenskapssocieteten.
Vetenskapssocieteten i Lund, bildad vid konstituerande
sammanträde 6 maj 1920, har till uppgift att främja
humanistisk vetenskaplig forskning, särskildt
genom att i sina handlingar befordra framstående
vetenskapliga verk till trycket, genom att lämna
understöd till mera betydelsefulla vetenskapliga
undersökningar och genom att ta initiativ till och
planlägga forskningsföretag samt anordna föredrag
öfver vetenskapliga ämnen. Societetens ledamöter,
män och kvinnor, indelas i 3 grupper: a) stiftande
ledamöter (ej öfver 30), personer, som gjort sig
kända för lifligt intresse för humanistisk vetenskap
och kultur, hvilka betala en inträdesafgift af
1,000 kr. och under hvartdera af de fem följande
åren en afgift af 1,000 kr.; b) arbetande led.,
dels inländska (högst 40), dels utländska (högst
20) och c) seniores, arbetande led., som uppnått 55
års ålder. Endast stiftande och arbetande led. (ej
seniores) kunna inväljas i societetens styrelse
och nämnder samt ega deltaga i förhandlingar och
beslut. Bestämmelserna om seniorernas uteslutning ur
styrelse och från förhandlingar afse att tillförsäkra
societetens yngre krafter behörigt inflytande samt
att möjliggöra inval af yngre forskare. Stiftande
led., hur gammal han än blir, åtnjuter däremot
arbetande led:s rättigheter. Äfven hedersledamöter
(högst 7) kunna väljas. Societetens styrelse
består f. n. af 9 personer, af hvilka 1 preses,
1 vice preses, 1 sekreterare, 1 skattmästare och 1
bibliotekarie. Första högtidssammankomsten hölls 4
dec. 1920. I sammanhang därmed utdelades 1:a numret
af societetens Årsbok, en publikation, som är afsedd
att innehålla korta, populärt hållna uppsatser med nya
vetenskapliga uppslag, samt de tvenne första numren af
"Skrifter utgifna af Vetenskaps-Societeten i Lund".
Vetenskapssocieteten i Upsala leder sin upprinnelse
från de sammankomster mellan lärda män i Uppsala,
som universitetsbibliotekarien Erik Benzelius
d. y. 1710 föranstaltade hemma hos sig eller på
biblioteket och vid hvilka samtalades i vetenskapliga
ämnen. Deltagarna voro professorerna H. Vallerius,
J. Upmarck (Rosenadler), P. Elvius, O. Rudbeck
d. y., L. Roberg och J. Wallerius samt dennes broder
G. Wallerius, hvarjämte Kr. Polhammar (Polhem) och
E. Swedberg (Swedenborg) förenade sig med sällskapet,
fastän de icke bodde i staden. Sällskapet, som
antog namnet Collegium curiosorum ("de vettgiriges
gille"), fortsatte sina vetenskapliga arbeten några
år, utan att allmänheten kände så mycket därom;
men 1716 offentliggjorde E. Swedberg ett litet
häfte af tidskriften "Dædalus hyperboreus", som
fortsattes t. o. m. 1718. Af dess innehåll finner
man, att matematik, fysik, astronomi och ekonomi
utgjorde hufvudföremålen för sällskapsmedlemmarnas
studier, och diskussionsämnen lämnade Polhammar i
stor mängd. Några stadgar för detta sällskap ha icke
anträffats. Efter Karl XII:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
