Veterinärinrättningen i Skara 132 rektionen framställde förslag 1900 till tillbyggnad och 1903 till fullständig ombyggnad, som dock ej antogs af vederbörande. Men direktionens förslag 26 okt. 1905 till nybyggnad på kronolägenheten Kräftriket eller Katrineberg utanför Koslags-tull föranledde en k. proposition om sådan nybyggnad för 2,5 mill. kr., som 21 maj 1906 bifölls af riksdagen. 190? beviljade riksdagen ny lönestat, hvarigenom professorernas löner höjdes, adjunkturen vid den ambulatoriska kliniken ombil-dades till lektorat, instruktionssmedsbefattningen förändrades till adjunktur och i st. f. den förutvarande adjunkturen inrättades 2 assistentbefattningar, den ena å anatomisk-fysiologiska af delningen, den andra vid klinikerna. Institutets stat steg i anledning däraf till 83,600 kr. Byggnadsarbetena började på hösten 1908, och redan höstterminen 1911 togos de nya lokalerna i användning för undervisningen, ehuru af syningen skedde först i jan. 1912 och invigningen 12 okt. s. å. Institutet (se fig. 3) omfattar 12 särskilda byggnader: Fig. 4. Veterinärhögskolans hiifvudbyggnad, gårdssidan. hufvudbyggnaden (fig. 4), som innehåller bibliotek och aula samt bostad för föreståndaren, efter 1914 benämnd rektor, tre lärarbostäder och några amanuensrum ; en byggnad för kirurgiska kliniken med tillhörande stallar och två operationssalar; en för med. kliniken och afdelningen för husdjurs-skötsel; en för kliniken för smärre husdjur; en för patologisk-anatomiska institutionen (tillika inrymmande Statens veterinärbakteriologiska anstalt); en för anatomiska och fysiologisk-kemiska institutionerna; en för institutionen för hofbeslag; stall för försöksdjur; ladugård; portvaktstuga (äfven inrymmande kamrerarkontor), maskinhus och reningsverk. Som ändringar i institutets stadgar med nödvändighet betingades af 1907 års stat, utfärdades 31 jan. 1908 nya stadgar, hvilka dock i allt väsentligt öfverensstämde med 186? års reglemente. För att emellertid institutet, hvars olika afdelningar utrustats i full öfverensstämmelse med veterinärvetenskapens nutida fordringar, skulle kunna fylla sitt ändamål, var en fullständig omläggning af planen för dess verksamhet nödvändig. Man måste genom en mera ändamålsenlig anordning af undervisningen befrämja en i såväl teoretiskt som praktiskt hänseende bättre utbildning af de studerande och äfven i möüisraste mån gynna det veterinärvetenskapliga forskningsarbetet. Där- för utfärdades 30 okt. 1914 nytt, nu gällande k. reglemente. I detta utbyttes benämningen Veterinärinstitut mot Veterinärhögskola. I dess § l anges, att högskolans ändamål är att meddela en på vetenskaplig forskning stödd undervisning. Därigenom och genom att för kompetens till lärarbefattningar ha uppställts samma fordringar som för professur vid universiteten har karaktären af högskola fastställts. Undervisningen har äfven ordnats i största möjliga öfverensstämmelse med den vid universiteten, dock med de inskränkningar, som betingas däraf, att studietiden är begränsad. Se J. Vennerholm, "Det nya veterinärinstitutet" (1912). E. T. N. Veterinärinrättningen i Skara har. enligt k. stadgan 2 okt. 1908, till ändamål "att vara en fullständig hofbeslagsskola för utbildning af civila och militära hofslagare samt sjukvårdsanstalt för husdjur, hvarest lämplig praktisk undervisning i behandling af enklare åkommor hos husdjuren meddelas dem, som vilja begagna sig däraf". Styrelsen utgöres af en af K. M:t på förslag af dess befallningshafvande i Skaraborgs län utsedd ordf. samt af 2 af K. M:ts befallningshafvande och 2 af länets hushållningssällskap utsedda led. Lärarpersonalen består af en föreståndare, benämnd lektor, och en instruktionssmed. Antalet hofslagarlärlingar för hvarje kurs får icke öfver-stiga 12 civila och 12 militära; kursen beräknas för civila till 4 månader och för militära till 6. Lärlingarna erhålla af giftsfritt undervisning, ved och ljus äfvensom bostad i den mån, som sådan kan beredas. Vid undervisningen meddelas upplysningar och råd ang. såväl friska som sjuka djur, och sjuka djur mottagas på inrättningens sjukstallar mot villkor, att egaren betalar för foder efter af styrelsen vid början af hvarje år bestämdt pris och för medikament, bandage m. m. efter räkning; för läkaråtgärder i såväl medicinskt som kirurgiskt afseende erlägges ingen afgift. Statsanslaget utgör endast 5,900 kr., men värdet af inrättningens fastigheter och lösegendom uppgår till sammanlagdt 252,976 kr. och däraf inflytande arrendemedel till 4,472,50 kr. och intressemedel till 1,646,43 kr. Inrättningen, Sveriges första veterinärskola, grundlades genom k. br. 8 maj 1775, hvarigenom prebendehemmanet Erogården invid Skara öfver-läts till en veterinärinrättning "för bättre befordran och verkställighet af artis veterinariæ fortplantande i riket". Dess förste föreståndare var P. Hernqvist (se denne), och på anstalten öfver-flyttades den uppgift, som Hernqvist genom k. br. 29 april 1774 fått sig förelagd, att hvart tredje år utexaminera minst två i veterinärkonsten in-öfvade personer, som kunde till det allmännas tjänst användas, hvarjämte på Brogården skulle underhållas en "lasarettsinrättning för sjuka husdjur". Med tillhjälp af ett ringa statsunderstöd ombestyrde Hernqvist hufvudsakligen af egna medel uppförandet af nödiga byggnader, och i årligt statsunderstöd för inköp af medikament, kol, dissek-tionsdjur m. m. anslogos från 1776 640 dal. smt. Hernqvist skötte ensam undervisningen till 1780, då anslag beviljades till en adjunkt (A. Thunberg 1780-95 och e-fter honom L. P. Lithander 1795 -1808). Undervisningen omfattade fundamenta