171 Whiston-White 172 de rent måleriska egenskaperna ger så mycket af mänskligt djup, af besjälad karaktärsframställning. Han är en af de själfständigaste bland tidens genombrottsmän inom konsten, individualist både i sin miljö och sin verksamhet. Som etsare har han med någon öfverdrift blifvit kallad den främste efter Rembrandt; äfven hans litografier tillhöra konstartens mästerverk - en fullständig samling af dem skänktes af hans universalarfvinge till nationalbiblioteket i Paris. Den främsta samlingen af hans etsningar torde finnas i New Yorks allmänna bibliotek, andra samlingar i Eritish museum m. fl. st. - Jfr monografier af W. G. Eowdoin ("W., the man and his work", 1902), Hubbard (s. å.), Singer (s. å.), Way och Dennis ("The art of J. M. W.", 1903), R. Muther (1904), T. Duret (s. å.), E. R. och J. Pennell (1908), artikel af S. Pauli i "Ord och bild" (1904) - dessutom F. Wedmore, "W:s etchings" (1886 och 1899), och den 1905 i London utgifna katalogen öfver hans litografier. G-g N. Whiston [<wi'st8n], William, engelsk teolog och matematiker, f. 166? i Norton, Leicestershire, d. 1752 i London, fick ett fellow-skap vid Cambridges universitet 1693, var kyrkoherde i Lowestoft 1698-1701 och efterträdde 1703 Newton på den matematiska lärostolen vid universitetet i Cambridge och skref en rad matematiska arbeten. Sedan han öppet uppträdt mot treenighetsläran, blef han 1710 afsatt från sin professur som "arian". Med sin antitrinitarism drogs han till den äldsta kristna tiden före treenighetsläran och skref därom Primitive christianily remved (5 bd, 1711-12), med delvis mycket skarpsinnig kritik. En tid därefter höll han under mycket bifall astronomiska föreläsningar i London. Han öfvergick 1747 till baptismen och var ifrig anhängare af läran om det tusenåriga riket. W. var en excentrisk, i diskussionen hänsynslös och för paradoxer fallen man, men botten-ärlig och heroiskt osjälfvisk. Hans arbeten i fysik, t. ex. Prœlectiones physico-matliematicœ (1710), hvari han populariserade Newtons system, äro längesedan glömda, medan hans värdefulla öfv. (jämte kommentar) af Josefos' arbeten (1737) har upplagts gång efter annan. W:s själfbiografi (i 3 bd) utgafs 1749-50 (2:a uppl. 1753). (Hj. H-t.) Whitaker O^toke], J o se p h, engelsk bokförläggare, grundläggare af firman J. Whitaker, f. 1820, d. 1895, började 1858 utge den stora bok-handelstidskr. "The bookseller" och 1869 den berömda årligen utkommande referensboken "Whi-taker's almanack". Äfven firmans engelska adels-och ordenskalender, "W:s peerage, baronetage, knightage and companionage", är en högt värderad uppslagsbok med stor spridning. Firmans ledare är nu W:s son George Herbert W. (f. 1862). J. C. Whitbread [cu^tbred]. Samuel, engelsk poli- tiker, f. 1758 i Cardington, Bedfordshire, d. 6 juli 1815 i London genom själfmord. var son till en rik bryggare, ärfde dennes affär och kom in i politiken genom sitt giftermål med en syster till whigledaren earl Grey (se G r e y 8). Han blef 1790 led. af underhuset, slöt sig där till Fox och ifrade ständigt för fred med Frankrike. 1805-06 ledde han underhusoppositionen mot Dundas, men hans fredsyrkanden framkallade till sist splittring bland oppositionen. \V. var en af underhusets flitigaste talare och fick af Byron smädenamnet "den dåliga smakens Demosthenes". V. S-g. Whitby [ío^tbi], sjöstad och badort i engelska grefsk. York, North Riding, vid Esks utlopp i Nordsjön. 11,139 inv. (1911). På branterna ö. om floden befinner sig den äldre stadsdelen ("East-the-Water"); däremot är den moderna spaden byggd v. om floden på West Cliff. Anmärkningsvärd är i den äldre staden ruinen af kyrkan till det fordom präktiga, af konung Oswy i Northumberland 658 byggda benediktinklostret. I detta senare bodde Englands förste store diktare Caedmon, åt hvilken en minnesvård uppförts på kyrkogården längre ned. Vid sidan af ruinen ligger Whitbyhall, byggdt omkr. 1580 af material från klosterbyggnaden, utvidgadt och befäst omkr. 1635 samt för ej länge sedan restaureradt. Hamnen är bekväm och rymlig, kustfarten alltjämt betydande. Sedan gammalt har W. haft berömmelse för sitt skeppsbyggen. Där byggdes t. ex. den berömde sjöfararen J. Cooks fartyg; samma handtering bedrifves ännu i staden, fast i mindre skala. Likaledes tillverkas skeppståg och segelduk. Den aluntillverkning, som på Elisabets tid lade grunden till stadens välstånd, har upphört. En industri däremot, som sedan urminnes tid ännu kvarlefver, är tillverkning af smycken af jet eller beck-kol (se d. o.), funnet i närheten af staden i de undre skikten af öfre liasformationen. W. har på senare tid alltmera fått anseende som eftersökt badort. Det bombarderades 16 dec. 1914 af tyska krigsfartyg, hvar-vid åtskilliga af den civila befolkningen dödades och sårades. A- N-d. White OáYt], Robert, engelsk gravör, f. 1645 i London, d. 1704, var tecknare och etsare. Hans porträtt blefvo mycket omtyckta. Somliga äro graverade i mezzotinto, andra tecknade på veläng med pensel och därefter graverade i linjemaner. - Hans son George W. (f. omkr. 1671, d. omkr. 1734) var likaledes gravör och äfven porträttmålare. ö-* N. White [>áT't], Gilbert, engelsk naturskildrare, f. 1720, d. 1793 som kyrkoherde i Sel-borne (grefsk. Hampshire), utgaf 1789 det högeligen intagande arbetet Natural history and antiqui-ties of Selborne (flera ggr omtryckt), i hvilket han med lika skarpsynt som tålig och kärleksfull iakttagelse upptecknat hvarje yttring af djur- och växtlif, alla skiftningar i natursceneri och väderlek i sin hembygd, tusen små dittills förbisedda detaljer, som delvis bragte reell vinst åt naturvetenskapen. Äfven stilens friska omedelbarhet utgör ett företräde hos denna originella bok, om hvilken man sagt, att den värfvat lika många ät naturforskningen som "Robinson Crusoe" åt sjö-manslifvet. Se R. Holt-White, "Life and letters of G. W. of Solborne" (1901).