Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wheeleriella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Whiston-White
172
de rent måleriska egenskaperna ger så
mycket af mänskligt djup, af besjälad
karaktärsframställning. Han är en af de
själfständigaste bland tidens genombrottsmän inom
konsten, individualist både i sin miljö och sin
verksamhet. Som etsare har han med någon öfverdrift
blifvit kallad den främste efter Rembrandt; äfven
hans litografier tillhöra konstartens mästerverk -
en fullständig samling af dem skänktes af hans
universalarfvinge till nationalbiblioteket i
Paris. Den främsta samlingen af hans etsningar
torde finnas i New Yorks allmänna bibliotek,
andra samlingar i Eritish museum m. fl. st. -
Jfr monografier af W. G. Eowdoin ("W., the man
and his work", 1902), Hubbard (s. å.), Singer
(s. å.), Way och Dennis ("The art of J. M. W.",
1903), R. Muther (1904), T. Duret (s. å.),
E. R. och J. Pennell (1908), artikel af S. Pauli
i "Ord och bild" (1904) - dessutom F. Wedmore,
"W:s etchings" (1886 och 1899), och den 1905 i
London utgifna katalogen öfver hans litografier.
G-g N. Whiston [<wi’st8n], William, engelsk teolog
och matematiker, f. 166? i Norton, Leicestershire,
d. 1752 i London, fick ett fellow-skap vid
Cambridges universitet 1693, var kyrkoherde i
Lowestoft 1698-1701 och efterträdde 1703 Newton
på den matematiska lärostolen vid universitetet i
Cambridge och skref en rad matematiska arbeten. Sedan
han öppet uppträdt mot treenighetsläran, blef han
1710 afsatt från sin professur som "arian". Med sin
antitrinitarism drogs han till den äldsta kristna
tiden före treenighetsläran och skref därom Primitive
christianily remved (5 bd, 1711-12), med delvis
mycket skarpsinnig kritik. En tid därefter höll
han under mycket bifall astronomiska föreläsningar
i London. Han öfvergick 1747 till baptismen och
var ifrig anhängare af läran om det tusenåriga
riket. W. var en excentrisk, i diskussionen hänsynslös
och för paradoxer fallen man, men botten-ärlig
och heroiskt osjälfvisk. Hans arbeten i fysik,
t. ex. Prœlectiones physico-matliematicœ (1710), hvari
han populariserade Newtons system, äro längesedan
glömda, medan hans värdefulla öfv. (jämte kommentar)
af Josefos’ arbeten (1737) har upplagts gång efter
annan. W:s själfbiografi (i 3 bd) utgafs 1749-50
(2:a uppl. 1753). (Hj. H-t.) Whitaker O^toke],
J o se p h, engelsk bokförläggare, grundläggare
af firman J. Whitaker, f. 1820, d. 1895, började
1858 utge den stora bok-handelstidskr. "The
bookseller" och 1869 den berömda årligen utkommande
referensboken "Whi-taker’s almanack". Äfven firmans
engelska adels-och ordenskalender, "W:s peerage,
baronetage, knightage and companionage", är en högt
värderad uppslagsbok med stor spridning. Firmans
ledare är nu W:s son George Herbert W. (f. 1862).
J. C. Whitbread [cu^tbred]. Samuel, engelsk poli-
tiker, f. 1758 i Cardington, Bedfordshire, d. 6
juli 1815 i London genom själfmord. var son till
en rik bryggare, ärfde dennes affär och kom in i
politiken genom sitt giftermål med en syster till
whigledaren earl Grey (se G r e y 8). Han blef
1790 led. af underhuset, slöt sig där till Fox och
ifrade ständigt för fred med Frankrike. 1805-06
ledde han underhusoppositionen mot Dundas, men hans
fredsyrkanden framkallade till sist splittring bland
oppositionen. \V. var en af underhusets flitigaste
talare och fick af Byron smädenamnet "den dåliga
smakens Demosthenes". V. S-g.
Whitby [ío^tbi], sjöstad och badort i engelska
grefsk. York, North Riding, vid Esks utlopp
i Nordsjön. 11,139 inv. (1911). På branterna
ö. om floden befinner sig den äldre stadsdelen
("East-the-Water"); däremot är den moderna spaden
byggd v. om floden på West Cliff. Anmärkningsvärd
är i den äldre staden ruinen af kyrkan till det
fordom präktiga, af konung Oswy i Northumberland
658 byggda benediktinklostret. I detta senare
bodde Englands förste store diktare Caedmon,
åt hvilken en minnesvård uppförts på kyrkogården
längre ned. Vid sidan af ruinen ligger Whitbyhall,
byggdt omkr. 1580 af material från klosterbyggnaden,
utvidgadt och befäst omkr. 1635 samt för ej länge
sedan restaureradt. Hamnen är bekväm och rymlig,
kustfarten alltjämt betydande. Sedan gammalt har
W. haft berömmelse för sitt skeppsbyggen. Där
byggdes t. ex. den berömde sjöfararen J. Cooks
fartyg; samma handtering bedrifves ännu i staden,
fast i mindre skala. Likaledes tillverkas
skeppståg och segelduk. Den aluntillverkning,
som på Elisabets tid lade grunden till stadens
välstånd, har upphört. En industri däremot, som
sedan urminnes tid ännu kvarlefver, är tillverkning
af smycken af jet eller beck-kol (se d. o.), funnet
i närheten af staden i de undre skikten af öfre
liasformationen. W. har på senare tid alltmera fått
anseende som eftersökt badort. Det bombarderades 16
dec. 1914 af tyska krigsfartyg, hvar-vid åtskilliga
af den civila befolkningen dödades och sårades.
A- N-d.
White OáYt], Robert, engelsk gravör, f. 1645 i
London, d. 1704, var tecknare och etsare. Hans
porträtt blefvo mycket omtyckta. Somliga äro
graverade i mezzotinto, andra tecknade på veläng
med pensel och därefter graverade i linjemaner. -
Hans son George W. (f. omkr. 1671, d. omkr. 1734)
var likaledes gravör och äfven porträttmålare.
ö-* N.
White [>áT’t], Gilbert, engelsk naturskildrare,
f. 1720, d. 1793 som kyrkoherde i Sel-borne
(grefsk. Hampshire), utgaf 1789 det högeligen
intagande arbetet Natural history and antiqui-ties
of Selborne (flera ggr omtryckt), i hvilket han med
lika skarpsynt som tålig och kärleksfull iakttagelse
upptecknat hvarje yttring af djur- och växtlif,
alla skiftningar i natursceneri och väderlek i sin
hembygd, tusen små dittills förbisedda detaljer, som
delvis bragte reell vinst åt naturvetenskapen. Äfven
stilens friska omedelbarhet utgör ett företräde
hos denna originella bok, om hvilken man sagt,
att den värfvat lika många ät naturforskningen som
"Robinson Crusoe" åt sjö-manslifvet. Se R. Holt-White,
"Life and letters of G. W. of Solborne" (1901).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
