- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
203-204

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wiberg, Martin - Wiberg, H. K. S., operettsångerska. Se Cysch (äfven i Suppl.) - Wibergh, Johan Olof - Wibergs sladdharf, landtbr. Se Sladd 1 - Vibert, Jean George - Wibert, motpåfven Klemens III:s (se denne) egentliga namn - Vibhvan, ind. myt. Se Ribhu - Vibilius, konung. Se Hermundurer, sp. 534 - Vibinum, stad. Se Bovino - Vibius, från osker och sabeller härstammande romersk släkt. 1. Cajus V. Pansa Cætronianus - Vibius. 2. Cajus V. Marsus - Vibius. 3. V. Sequester - Wibling, Karl Leonard - Viborg, hufvudstad i Viborg amt, Nörrejylland, Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

203 Wiberg-Viborg 204 långsträckt låda med skarpt tillspetsad framdel framdrifves medelst explosioner, hvilka af en lätt-antändlig vätska alstras i explosionskamrar") samt ett på "explosionsturbin". W. sysslade äfven med försök att bota sjukdomar medelst ljus, men måste upphöra härmed af brist på medel och på grund af det motstånd han såsom icke medicinsk fackman mötte. I likhet med ett stort antal andra uppfinnare var W. fullkomligt i saknad af affärssinne och förmåga att göra sina idéer fruktbärande för honom själf. T. B-l. Wiberg, H. K. S., operettsångerska. Se C y s c h (äfven i Suppl.). Wibergh, Johan Olof, pianist, f. 29 dec. 1890 i Stockholm (son till den genom mångsidig musikalisk verksamhet kände kantorn i Tyska kyrkan där J. Julius W., f. 1856), var elev af Lennart Lundberg vid konservatoriet 1906-13 och har därefter som Jenny-Lindsstipendiat studerat sin konst i utlandet, dels på egen hand, dels 1916 i Wien för Emil Sauer. W. har i hemlandet sedan 191? gett egna konserter och som solist samspelat med K. teaterns och Konsertföreningens symfoniorkestrar samt konsertföreningar i landsorten. Bland svenska pianister framstår han genom stilkänsla och högt utvecklad teknik, mäktig af stor kraft och bravur såväl som af mjuk finhet. E- F~t. Wibergs sladdharf, landtbr. Se S l a d d 1. Vibert [vibar], Jean George, fransk målare, f. 1840 i Paris, d. där 1902, elev af Barrias och Picot samt af École des beaux-arts, målade till en början antika och mytologiska ämnen (Narcissus, speglande sig i källan, 1864, Bordeaux' museum, Dafnis och Chloë, 1866), öívergick sedan till salongs- och kcstymgenre i olja eller akvarell och bleí på detta område en af Meissoniers bästa efterföljare. Hans små genrer, som ofta ega ett satiriskt drag, äro i regel framställda med spiritualitet och uddighet (Gulliver och lilliputerna, Den sjuke läkaren, Inspektion i klostret). Han målade äfven porträtt (Coquelin i en Molière-roll) och österländska typer (Paschans åtta systrar) samt en stor banal allegori, Thiers' apoteos (1878, Versailles). V. blef 1873 led. af svenska konstakad. Han uppträdde äfven som dramatisk författare. G-g N. Wibert. motpåfven Klemens III:s (se denne) egentliga namn. Vibhyan, ind. myt. Se Eibhu. Vibilius, konung. Se Hermundurer, sp. 534. Vib?pum. stad. Se Eovino. VFbius, från osker och sabeller härstammande romersk släkt. Bland dem, som burit namnet, märkas 1. G a j u s Y. Pansa Cætronianus, Julius Cæsars vän, hvilken började sin bana som riksämbetsman med kvesturen 59 f. Kr., var folk-tribun 51, pretor 48, ståthållare i Bitynien 47-46, i Cisalpinska Gallien 45 och blef konsul 43. Med sin ämbetsbroder Aulus Hirtius besegrade han Antonius vid Mutina 21 april 43; dödligt sårad, afled han dagen därpå i Bologna. - 2. Cajus V. Marsus, "consul suffectus" (konsul, vald efter en, som af gått före ämbetsårets slut) 17 e. Kr., general under Germanicus Cæsar (se d. o.), öfverbefälhafvare i öster 19 e. Kr., prokonsul i Afrika 27-30, anklagades 37 för majestätsbrott, men räddades genom Tiberius' död. 37-43 var han ståthållare i Syrien. - 3. Y. Sequester, geograf, lefde under senare delen af kejsartiden, troligen före slutet af 400-talet, och författade en geografisk handbok för sin son, Yirgilianus, hvari han med kommentarer sammanställt geografiska namn ur Yergilius, Silius Italicus, Lucanus och Ovidius (utg. af Bursian 1867, af Riese, "Geographi latini minores" 1878). Jfr Buechel, "De Y. Sequestris libelli geographici fontibus et compositione" (1907). - Två kejsare buro namnet V., nämligen Cajus Y. Trebon i-anus Gallus (se Gallus 3) samt hans son och medregent Cajus Y. Afinius Gallus Yeldumnianus Yolusianus. Dessutom må nämnas Yibia Sabina, kejsar Trajanus' syster (se S a b i n a Yibia). 1-3. J-C. Wibling, KarlLeonard, historiker, arkeolog, f. l jan. 1859 i Lannaskede, d. 6 febr. 1920 i Tillie prästgård, student i Lund 1880, filos. doktor där 1890, blef 1902 adjunkt i Hälsingborg och var 1910-19 lektor i historia och svenska i Ystad. Han skref bl. a. Sveriges förhållande till Sieben-bürgen 1623-48 (1890), Karl X Gustaj och Georg Rakoczy II (1891), Ur fältmarskalken Fabian Wredes papper (1894) samt ett stort antal uppsatser i arkeologi, särskildt Skånes, i bokform och i tiolskrifter. Viborg, hufvudstad i Viborg amt, Nörrejylland, Danmark, ligger midt inne i landet och är delvis uppfördt på en mot Viborg sjö sluttande höjd. Stadsplanen är en af de största i Danmark och innesluter ansenliga jordområden. 12,663 inv. (1916), hvilka jämte jordbruk idka fabriksrörelse och handel. Som stadens hamn är att anse lastageplatsen Hjarbek, som ligger omkr. 9 km. därifrån vid Limfjorden. Staden har 2 banker och 2 sparkassor. Sedan 1863 är V. genom järnväg i ö. förbundet med Randers och Aarhus, sedan 1866 med Skive och Struer i v. och sedan 1906 med Herning i s.; en järnväg till Aallstrup i n. v. (1893) förbinder staden med Lögstör, Nibe och Aalborg. Landsretten (förr landsoverretten) för Nörrejylland samt amtman och biskop ha säte i V.; vidare äro där landsarkiv, hufvudkontoret för kreditföreningen

illustration placeholder Viborgs domkyrka.

af jordegare och "det danske Hedeselskab" (sedan 1906); vidare ett högre latinläroverk och ett museum. V. är garnisonsort för en brigad infanteri. Den förnämsta byggnaden är domkyrkan (Vor Frue kirke), uppförd under 1000-talet och ombyggd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free