- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
205-206

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viborg, hufvudstad i Viborg amt, Nörrejylland, Danmark - Viborg (fi. Viipuri). 1. Socken i Viborgs län, Finland - Viborg. 2. Stad i Karelen, Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under det följande samt därefter flera gånger tillbyggd med kapell. Illa åtgången genom eldsvådor 1567 och 1726, blef den föga omsorgsfullt restaurerad och såg tämligen förfallen ut, hvarför dess fullständiga återställande i den ursprungliga romanska basilikestilen beslöts 1862. Arbetet utfördes 1864--76, och nu är domkyrkan (se fig.) en af de vackraste i Danmark. Materialet är granit och tegel. Formen är en korskyrka med hufvudskepp och två sidoskepp samt afrundadt kor med spira. Öfver västra flygeln höja sig två torn 42 m. och öfver koret två lägre. Den yttre längden är omkr. 70 m.; bredden är i skeppet nära 23 m. och i korset omkr. 31 m. samt höjden till takryggen 22 m. Det flata taket i kyrkans inre prydes af bibliska taflor i medeltidsstil. Målaren J. F. Skovgaard och andra ha 1901--19 prydt kyrkan med präktiga freskomålningar, framställande hela den bibliska historien från Adam och Eva till Kristi himmelsfärd (se pl. I och II till art. Skovgaard). Den gamla kryptan under koret förskrifver sig från 1100-talet. I kyrkan äro begrafna konungarna Sven Grathe och Erik Klipping. Äfven stadens andra kyrka, urspr. svartbrödernas, är af intresse och har en präktig altartafla i förgylldt skulpturarbete från tiden omkr. 1500. Det gamla tukthuset inrättades 1875 till hem för obotligt sinnessjuka. V. har ett minnesmärke af reformatorn Hans Tausen, rest 1836, och ett af skalden Sten Blicher, sedan 1866. -- Staden, hvars ursprungliga namn var Viberg ("det heliga berget", se Vi), är en af de äldsta och i historiskt afseende märkligaste i landet. I forntiden var den troligen det förnämsta offerstället i Jylland och likaledes den viktigaste tingsplatsen. Under hela medeltiden valdes konungarna där, först för Jylland, men sedan för hela riket (till 1340), och där hyllades också konungarna ända till 1655. V. var skådeplatsen för de viktigaste händelserna under inbördeskriget 1147--57, och till stadens historia höra Erik Klippings kröning i domkyrkan 1259 och dråpet på honom 27 år därefter i byn Finderup i närheten, Kristofer II:s handfästning 1320 och uppbrännandet af Kristian II:s humana reformlagar såsom "skadliga och stridande mot goda seder" 1523. Adeln i Nörrejylland höll sina årsmöten i V. ända till envåldstiden, och landstinget samlades där till 1805, då det ersattes af landsoverretten. Det bekanta "snapstinget" (Sessiones novi anni primæ, d. v. s. de första sammanträdena på nyåret), vid hvilket stora omsättningar af penningar egde rum för hela Nörrejylland, upphörde i början af 1800-talet. Under medeltiden hade V. 12 sockenkyrkor och 6 kloster. Ett af Danmarks helgon, S:t Kjeld (d. 1150), var domprost där, och biskop där var den lärde Gunner (d. 1251), författare till Valdemar II:s jutska lag. V. blef en af härdarna för reformationen genom Hans Tausens predikoverksamhet (1525--29). V., som före 1660 var Jyllands största stad, hade 1769 blott 2,000 inv., af hvilka sjundedelen lefde i armod. 1836--48 var staden mötesplats för Nörrejyllands provinsialständer och har sedan 1860 märkbart förkofrat sig. Bref och aktstycken till Viborg stads och stifts historia för tiden 1200--1559 har A. Heise utgett under titeln "Diplomatarium vibergense" (1879). E. Ebg.

illustration placeholder Fig. 1. Viborgs vapen.

Viborg (fi. Viipuri). 1. Socken i Viborgs län, Finland, 890 har, 44,405 inv. (1918), finsktalande. Befolkningens storlek beror därpå, att många förstäder uppstått invid gränsen till staden V. Kyrkan, belägen i staden, är till sitt ursprung medeltida klosterkyrka. 2. Stad i Karelen, Finland, den 4:e i ordningen af landets städer, säte för landshöfdingen i Viborgs län, Viborgs hofrätt och grekisk-katolska kyrkans styrelse, belägen i innersta delen af Viborgska viken och vid järnvägen Helsingfors--Riihimäki--Petersburg och är ändpunkt för Karelska banan till Sordavala, Joensuu och Nurmes. Areal 501 har, hvaraf 263 har äro indelade till stadsplan; dessutom eger staden 2,110 har jord i angränsande kommuner. 30,040 inv. (dec. 1919), till öfvervägande del finsktalande (1910 voro 6,5 proc. svensk- och 10,7 proc. rysktalande). Utanför stadsområdet befinna sig i V:s landskommun flera förstäder, företrädesvis bebodda af arbetarbefolkning; deras invånarantal är större än stadens, hvarför de äfven vållat staden mycket bekymmer, då deras inkorporering stött på svårigheter. De för kommunal inkomstskatt taxerade inkomsterna uppgingo 1919 till 169 mill. mark; per 100 mark taxerad inkomst uppbars 1920 8 mark 25 penni. Stadens utgifter stego 1919 till 12 mill. mark; dess skulder belöpte sig till 22 mill. mark. Den äldre delen af staden bär en ålderdomlig prägel med gamla byggnader och trånga gator. Ända till 1918 var staden fästning, omgifven på flera sidor af vallar, hvilka utgjort ett betydande hinder för dess utveckling. Af äldre byggnader märkas främst slottet, vidare det s. k. Runda tornet på Salutorget samt Viborgs landsförsamlings från medeltiden härrörande kyrka, af nyare offentliga byggnader finska församlingens kyrka i gotisk stil (1893) samt det några år gamla stationshuset. I staden finnas en (af V. Vallgren mod.) staty af Tyrgils Knutsson (se d. o., där afbildning m. m. meddelas) och en (af E. Wikström mod.) byst af Mikael Agricola. (En staty af Peter den store nedvräktes i juli 1918 af en soldathop och krossades fullständigt.) De industriella inrättningarnas antal i staden med förstäder var (1917) 73 med 2,719 arbetare och ett tillverkningsvärde af 301 mill. mark. De förnämsta fabrikerna äro Havis tvålfabrik och firman Sergejeffs tobaksfabrik. V. utgör ett betydande affärscentrum, där handeln på östra Finland är koncentrerad. Stadens läge vid Saima kanals södra inlopp gör, att importvarorna här omlastas på smärre fartyg för att vidare befordras till de vid Saima-sjösystemet belägna orterna, medan å andra sidan största delen af trävaruexporten från sågarna vid Saima och från stora delar af Karelen går öfver uthamnen Trångsund, omkr. 12 km. från staden. Äfven sjöfarten är därför liflig. I staden finnas vattenledning, elektrisk belysning och spårväg. Staten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free