217 Vibo Valentia-Viburnum 218 Vibo Vale^tia, romersk koloni. Se M o n t e-leone di G a l a b r i a. Vibrakul?rier, zool. Se M o s s d j u r, sp. 1195. Vibration (lat. vìbr?tio], svängning, dallring. Fys., oscillation (se d. o.), molekylernas svängande rörelse i ett i vågrörelse försatt medium. - Vibrationsmaxima, svängningsbukar. Se Buk 4 och Vågrörelse. - Vibrationsmikroskop. Se Lissajous' kurvor. - Vibrationsriktning, den riktning, i hvilken molekylerna röra sig i en vågrörelse i motsats till fortplantningsriktning, d. v. s. den riktning, i hvilken vågrörelsen sprider sig från ett rörelsecentrum. - Vibrationstal, svängningstal, är det antal vibrationer (svängningar) hvarje molekyl gör på tidsenheten. - Vibrationsteorien. Se Undulation. - Vibrationstid, svängningstid, den tid, på hvilken en i vibration försatt kropp eller molekyl gör en svängning. Se vidare Vågrörelse. (T. E. A.) Vibr?tö [-tå; se V i b r e r a], it., mus., darrande, dallring, sväfning på tonen. Se Trernulera. Vibrat?risk rörelse, fys. Se Translation. Vibr?torn (af lat. vibr?re, dallra, darra), namn på en af gymnastikdirektören C. H. Liedbeck 1890 uppfunnen lätthandterlig apparat (beskrifven i hans broschyr "Vibratorn" 1891), som på ett praktiskt sätt utför skaknings- och darrnings-rörelser vid sjukgymnastisk behandling. Apparaten drifves medelst handkraft. Den har sin största betydelse såsom inverkande på nerverna och är mycket lämplig, när en skakning skall appliceras utefter en nervstam eller på vissa nervknutar. Hvarje sjukgymnast lär snart känna, huru otillräcklig handkraften är vid ofta återkommande långvariga skakningar, och idén att utföra skak-ningsrörelser medelst apparater är ingalunda ny. Så införlifvade Zander redan 1865 skakningar som en viktig del af den mediko-mekaniska gymnastik-behandlingen, och 1877 uppfann engelske läkaren M. Granville en nervperkutör, som drifves med elektricitet. Granvilles arbete om nervvibrationen utgafs i London 1883. Skakningsrörelsens verkan på de sjuka väfnaderna känna vi ej ännu i dess finaste detaljer. Den har redan länge varit studerad af Zander och hans lärjungar. En af dem, doktor K. Hasebroek i Hamburg, utgaf 1890 ett litet förträffligt arbete om skakningens inflytande på hjärtverksamheten och på blodcirkulationen. Erfarenheten har bekräftat, att dessa rörelser ha stor smärtlindrande verkan. I alla händelser måste de dock begagnas med en viss försiktighet, och de kunna ej göra de aktiva motståndsrörelserna eller sjukgymnastiken umbärliga. Att med handen utföra dylika nervskakningar är karakteristiskt för Kjellgrenska gymnastikskolan. På senare tider ha bekvämare, såväl med handkraft som med elektricitet drifna vibratorer konstruerats och kommit i ganska allmänt bruk. Ln. P. Hgld. Vibrera (lat. vibr?re], svänga, dallra, darra; vara stadd i en svängande rörelse (se Vibration och Vibrato). - Om vibrerande ljud 1. dallerljud se Tremulant 2. Vrbriö, 6ot., ett till skrufbakterierna hörande släkte. Se Bakteriologi, sp. 708. Vibri'sser (lat. vibri'ssœ}, anat. a) De vanligen styfva hår. som hos människan finnas vid näshålans mynning; äfven de fåglarnas näsöppningar betäckande borsten benämnas vibrisser. b) Känselför-medlande, mer eller mindre långa och styfva hår, som förekomma hos många däggdjur, vanligen på öfverläppen. men ock på andra delar af hufvudet; hos halfapor finnas sådana äfven å främre extremiteten. _ k-e. Vibrogr?f (af lat. vibr?re, svänga, och grek. grafféin, rista) 1. Vibrosk?p (af grek. sko-péì'n, se), fys., en af Duhamel konstruerad apparat för bestämning af en ljudande kropps svängningstal genom jämförelse med en samtidigt vibrerande stämgaffel, hvars svängningstal är bekant. Vibrografen består af en kring en vertikal axel roterande cylinder (C, fìg.), hvars yta är sotad. Cylindern vrides rundt antingen medelst en vef eller med tillhjälp af en motor, hvarvid den för-skjutes åt sidan, emedan axeln utgöres af en skruf rörlig i en fast sittande mutter (m). Såväl på stämgaffeln som på den kropp, hvars svängningstal skall bestämmas fästes ett lätt stift, hvars spets berör cylindern och således, när cylindern sättes i rotation och kroppen svänger, på den sotade ytan tecknar en vågformig linje. Förhållandet mellan antalet vågor på de båda af spetsarna tecknade linjerna för samma vridningsvinkel hos cylindern är lika med förhållandet mellan kroppens och stämgaffelns svängningstal. Om stämgaffelns svängningstal är bekant, kan apparaten användas äfven för uppmätning af korta tider genom att bestämma, huru många svängningar soni utföras under den sökta tiden, t. ex. under den tid, som förflyter mellan de Ögonblick, då en vid en elektromagnet fäst spets föres åt sidan och sålunda åstadkommer hack i den linje, som spetsen ritar på kurvan. I fig. ange h1 och fe2 hack i en linje, som tankes ritad af en dylik spets. E. S. (T. E. A.) Vibroskop [-skåp], fys. Se V i b r o g r a f. Viburnum L., òot., ett släkte af större eller mindre buskar,, hörande till fam. Caprifolìaceœ, med utbredning inom Sverige upp till Ume lappmark samt f. ö. inom mellersta och södra Europa jämte motsvarande jordbälten i Asien och Nord-Amerika samt på Anderna. Bladen äro motsatta, enkla, hela eller flikiga, ofta utan stipler. Blomställningen är ett knippe, i hvilket blommorna sitta jämnhögt utbredda. Blomfodret är mycket litet, 5-tandadt, och blomkronan är hjulformig, klocklik eller trattformig, 5-flikig. Ståndarna äro 5 och frukten en stenfrukt med ett enda, plattadt frö. Hos den svenska arten, V. Opulus L., olvon, snöbollsbuske (se fig.), äro de yttersta blommorna i knippets kant sterila, enär befruktningsdelarna äro högst ringa utvecklade, och i