han vid sidan om naturen tog intryck af holländarnas landskaps- och genrekonst, såg troligen hvarken han själf eller hans samtid. I fråga om natursanning i konsten är han i alla fall mera än någon af hans svenska samtida uttrycket för ett ofantligt framsteg, och såsom konstnärsbegåfning hör han till de rikast utrustade vi egt i Sverige." (K. Wåhlin). - Skisser och teckningar af W. finnas i Nationalmuseum, i Lunds universitetsbibliotek, i Linköpings och Norrköpings museer. I utlandet är han representerad - utom i Leipzig m. fl. st. - i Frankfurt och i musée Fodor i Amsterdam (Vinterstycke med väderkvarn och åkande på isen). "Wickenbergs album", 13 litografier med text, utgafs 1847-48 af V. Wohlfart. Jfr Adlersparre, "Anteckningar om bortgångna samtida" (I, 1859), J. Kruses monografi "P. G. W." (1901) och densammes uppsats "Wickenbergs hjärtesorg" (i "Ord och bild", 1905). G-g N. Wickenburg, Wilhelmine von, född grefvinna Almásy, österrikisk författarinna, f. 1845 i Buda, d. 1890, sedan 1868 gift med öfversättaren grefve Albrecht W. (f. 1838, d. 1911) i Wien, skref formsäkra diktsamlingar, bl. a. Erlebtes und erdachtes (1873), och större episka dikter, bland hvilka Marina (1876) är förnämst. Med Mahnruf an die deutschen in Österreich (1886) deltog hon i sitt lands nationalitetsstrider. (R-n B.) Vickensta, socken. Se Vikingstad. Vicker, bot. Se Vicia. Vickerbladvifveln, Phytonomus varìabilis, zool., är gul- eller brungrå med längsränder af ljusa eller mörka, upprättstående hår; längd 5-7 mm. Larverna, som äro 8-10 mm. långa och till färgen ljust gulgröna med svartbrunt hufvud och många små svarta vårtor på kroppen, angripa under slutet af juni och i juli vickern, hvars skott och blommor söndergnagas. I. T-dh. Vickermögel, sjukdom på vicker, ärter, vial m. fl. närbesläktade baljväxtslag, framkallas af en svampart, tillhörande bladmögelsvamparnas grupp (se Bladmögel) samt benämnd Peronospora Viciæ. Svampen bildar spridda eller sammanflytande gråvioletta mögelfläckar å undersidan af bladen. Möglet består af upprepadt tugrenade trådar, i grenspetsarna afsnörande förökningsceller, som sprida sjukdomen under växttiden. Inuti den sjuka bladväfnaden utvecklas öfvervintrande hvilsporer. Ofta nedsättes skörden, särskildt hos flera vickerarter, ej obetydligt genom angreppet. J. E-n. Vickers, William, engelsk industriidkare, tillsammans med George Naylor och John Hutchinson, grundläggare 1829 af det stora engelska industriföretaget Vickers Limited. Det startades som ett privatföretag under benämning Naylor, Hutchinson, Vickers & Company samt ombildades 1867, sedan G. Naylor aflidit utan manlig afkomma, till ett aktiebolag under ledning af W. Vickers' bröder Edward V. och dennes tre söner. Bolaget antog härvid namnet Vickers Sons & Company samt utvecklades hastigt. I dess fabriker, hvilka hade sitt hufvudsäte i Sheffield, tillverkades stål samt hel- och halffabrikat af stål. E. V:s äldste son, George Naylor V., vistades i sin ungdom flera år i Sverige som firmans representant, den näst äldste, Thomas Edward V., erhöll sin utbildning i Tyskland, och den yngste, Albert V., studerade i Amerika. 1897 inköptes den engelska firman Maxim Nordenfelt Company, och bolaget antog härvid namnet Vickers Sons & Maxim, hvilket 1911 förenklades till det nuv. Vickers Limited. Bolaget har haft omfattande tillverkning af järnvägsmateriel, fartyg och maskiner för industriella ändamål. Mest bekant har det blifvit genom sin 1888 påbörjade tillverkning af krigsmateriel, förnämligast omfattande pansar, artilleripjäser och kulsprutor. Bolagets hufvudsäte är nu i London, hvarest äfven fabriker finnas. G. af Wdt. Vickleby (Veckleby), socken i Kalmar län, Algutsrums härad. 3,746 har. 606 inv. (1919). V. utgör f. n. ett pastorat i Växjö stift, Ölands Medelkontrakt, men skall framdeles såsom annex förenas med Mörbylånga i Ölands södra kontrakt. Wicklow [ωi'klåu]. 1. Grefskap i irländska prov. Leinster, mellan Dublin i n., Wexford i s. samt Kildare och Carlow i v. 2,024 kvkm. W. är ett af de bergigaste grefskapen på Irland, berömdt för sina växlande naturscenerier, högt belägna bergsträckor med hedar och däri djupt inskurna, fruktbara dalgångar med skogklädda sidor. Många småsjöar och torfmossar äro strödda öfver höjderna, som till trots af sin hednatur dock ge goda fårbeten. De högsta punkterna äro Luguaquilla (926 m.), nu militär öfningsplats, Kippure (754 m.) och Great sugar loaf (506 m.). De mest romantiska dalgångarna, omtyckta turistorter, äro Dargle och Downs i n., Devil's glen i midten och Ovoca i s. De förnämsta floderna äro Liffey på nordvästra gränsen, Vartry, som flyter genom Devil's glen till hafvet n. om Wicklow head, Avonmore och Avonbeg, som förena sig till Ovoca, hvilken därefter upptar Aughrim, samt Slaney, som går söderut genom Carlow och Wexford. Flera natursköna sjöar uppfylla de högre liggande dalgångarna, såsom Dan, Tay och Glendalough. Kusten är föga inskuren, och sandbankar utgöra hinder för sjöfarten. De längst utskjutande kustpunkterna äro Wicklow head och Mizen head. Låglandsremsan vid hafvet och dalgångarna äro bördiga, de högre liggande trakterna lämpa sig bäst till betesmarker. Omkr. 20 proc. af jorden äro odlade, 44 proc. äro gräsbärande mark, 4 proc. skog. Bly och koppar brytas i grefskapets midt, svafvel utvinnes i Ovocadistriktet, betydande granitbrott i v. Fisket har sin hufvudhamn i staden Wicklow (se W. 2). Folkmängden har som öfverallt på Irland gått starkt tillbaka sedan förra århundradets midt; den utgjorde 1841 126,143 pers., 1891 64,492, 1901 60,824 och 1911 60,711 pers. Sistnämnda år voro 79,1 proc. romerska katoliker, 18,4 proc. episkopaler, 1 proc. metodister och 0,9 proc. presbyterianer. -- 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, nära Vartrys utlopp i Irländska sjön. 3,243 inv. (1911). Fiskehamn. Export af blymalm och explosiva varor. 1--2. A. N-d. Wickman, Karl Gustaf Teodor, socialdemokratisk riksdagsman, f. 3 jan. 1856 i Skånela, Stockholms län, utbildade sig till möbelsnickare och kom snart in i det under 1880-talets