hufvudstäder. De flesta ligga vid eller i närheten af Ringstrasse, som tillsammans med Franz Josefs-kajen utmed Donaukanalen omsluter hela den inre staden och säkerligen är en af de ståtligaste gator någon stad kan uppvisa. Utgående från norra ändan af kajen, kommer man först till Börsen (fig. 25; C 3) t. v. (byggd i renässansstil af Tietz och dansk-österrikiske arkitekten Hansen 1872--77), innehållande jämväl ett museum för folklore; därefter till den nya Votivkyrkan l. Heilandskirche (BC 3; se pl. XIX till art. Byggnadskonsten), byggd 1856--79 af Ferstel till minne af kejsarens räddning ur mördarhand 1853 ; universitetet (fig. 10; C 3), likaledes af Ferstel 1873--84, i ungrenässans, öppnadt 1886, en väldig fyrkant, som upptar en yta af 21,412 kvm.; stadshuset l. "rådhuset" (Rathaus; fig. 13 o. 14; B 4), en rikt utsmyckad gotisk byggnad, uppförd 1872--82 af Fr. v. Schmidt (se denne), gotikens främste bärare i W., liksom Hansen och Semper äro ledare för de klassiska och renässansstilarna. Öfver byggnaden, som äfven innehåller det 1856 grundlagda stadsbiblioteket, med omkr. 66,000 bd, och stadens historiska museum, reser sig ett 107 m. högt torn, krönt af en i koppar drifven banerförare. Midt emot rådhuset på inre sidan af Ringstrasse ligger Burgteatern (fìg. 12; C 4; i senrenässans, af Semper och Hasenauer, öppnad 1888). På yttre sidan ligga längre fram riksråds- l. parlamentsbyggnaden (B 4; Reichsratshaus, se fig. 20 och 21 samt helvy af byggnaden å pl. XX till art. Byggnadskonsten), i grekisk stil, af Hansen (1883), som jämte stadshuset, i v., och universitetet, i n., begränsar den med åtta marmorstatyer prydda ståtliga stadshusparken; justitiepalatset (fig. 11; B 4, 5), i tysk-italiensk renässans, af Wielemans (1875--81); samt midt emot Hofburg och Burgtor, på ömse sidor om Maria-Theresienplatz (C 5; med kejsarinnans sittande staty af Zumbusch, 1888; fig. 16), hofmuseerna (C 5; i n. v. det naturhistoriska -- fig. 4 --, i s. ö. det konsthistoriska museet), två till det yttre hvarandra fullt lika byggnader i italiensk högrenässans, byggda 1872--81 af Hasenauer, delvis med begagnande af Sempers planer; och längre bort de bildande konsternas akademi (C 5; i renässansstil, af Hansen, 1872--76) och på Ringstrasses inre sida Operahuset (fig. 15; C 5; byggdt 1861--69 i fransk ungrenässans af van der Nüll och v. Siccardsburg), hvars lika rika som smakfulla inre dekoration täflar med operans i Paris. Utmed Ringstrasses östra del ligga stadsparken (D 5), anlagd 1863, med kursalong och flera statyer; österrikiska museet för konst och industri (D 4) och Kunstgewerbeschule (E 4), byggda 1868--77 i italiensk renässans af Ferstel; samt längst i n. ö. krigsministeriet, byggdt 1909--12 af L. Baumann, med Radetzkys ryttarstaty, af Zumbusch 1892, framför. Äfven stadsdelarna utanför Ringstrasse ega många framstående moderna byggnader. I Landstrasse ligger lustslottet Belvedere (fìg. 19; D 6, 7), två jämförelsevis låga byggnader i barockstil (uppf. 1713--16 för prins Eugen af Savojen); den södra (Oberes B.) var 1776--1904 kejserligt tafvelgalleri och blef sedermera till 1914 tronföljarens residens, den norra (Unteres B.) inneslöt till 1889 antikviteter, kuriosa och vapen (Amras-samlingen) och inrymmer sedan 1903 österrikiska statsgalleriets tafvelsamling samt åtskilliga marmorfynd från Efesos. I Wieden ligga tekniska högskolan (C 6), Teresianska riddarakademien (D 7; fordom k. k. lustslottet Favorite) samt den af J. B. Fischer v. Erlach 1715 påbörjade, 1737 fullbordade och 1910 restaurerade, med en väldig kupol krönta Karlskyrkan (S:t Karl Borromæus, fig. 7; D 6), hvars midtparti prydes af två 33 m. höga, efter Trajanuspelaren i Rom imiterade, som klocktorn använda kolonner, en på hvardera sidan om den af sex korintiska pelare utåt begränsade förhallen till hufvudingången. I Favorite märkas den ofantliga arsenalen (fig. 22; E 8) med museum, kadettskola och verkstäder af olika slag; i Josefstadt: Militärgeografiska institutet (A 4), Czerninska palatset (B 4, med tafvelgalleri); i Alsergrund: allmänna sjukhuset (B 3), ett af de största i Europa (det upptar en areal af 10 har och har 2,224 sängar, 1914), Josefinum (B 2; den medicinsk-kirurgiska Josefsakademien, stiftad 1785 af kejsar Josef II), med ett 1812 uppr. anatomisk-patologiskt museum, samt Liechtensteinska tafvelgalleriet (BC 1, 2), det största enskilda i W.; i Fünfhaus distriktets gotiska kupolkyrka (synlig å fig. 2), byggd 1867--75 efter ritningar af Fr. v. Schmidt, hvilken utöfvat stort inflytande på yngre kyrkoarkitekter i staden. Utom redan nämnda statyer finnas i W. monumentala sådana resta öfver Haydn, Mozart (fig. 17), Beethoven (fig. 18), Schubert, Brahms, Bruckner, J. Lanner--J. Strauss, Goethe, Schiller, Grillparzer, Raimund, Anzengruber, M. v. Schwind, Canon, Makart, Schindler, G. R. Donner, Fr. v. Schmidt, Velazquez, Gutenberg, uppfinnaren Ressel, K. Schwarzenberg (ryttarstaty) och amiral Tegethoff m. fl. Staden är dessutom särdeles rik på skulpturalt smyckade springbrunnar. Undervisningsväsen. W. är ett af Europas viktigaste bildningscentra. Dess universitet stiftades 1365, har 4 fakulteter (teol., rätts- och statsvetenskaplig, med. och filos.) samt 720 lärare och 10,441 studenter (1914). Dit höra bl. a. det 1775 stiftade universitetsbiblioteket, med 969,539 bd (1918), hvaraf 1,033 handskrifter och 664 inkunabler; rektoratsbiblioteket, inr. 1911 som fackbibliotek för universitetshistoria; ett stort antal naturvetenskapliga och medicinska institut; flera berömda kliniker; en mängd samlingar inom olika vetenskaper; en 1775 anlagd botanisk trädgård (E 7), med ett 1904 byggdt botaniskt institut, samt ett 1878 af Fellner och Helmer byggdt observatorium. Andra högskolor äro: tekniska högskolan (CD 6), byggd 1818 af Schemerl, som innehåller stora facksamlingar och 1914 hade 217 lärare samt 2,976 ord. studerande (hvaraf 294 utländska); Konsularakademien (före 1898 kallad Orientaliska akademien ; B 2); landtbrukshögskolan (Hochschule für bodenkultur), upprättad 1872, med 95 lärare och 194 studerande (s. å.); evangelisk-teol. fakulteten; israelitisk-teol. läroanstalten; de bildande konsternas akademi (C 5), grundlagd 1692 af Leopold I, med 21 lärare och 233 elever (1914); musikaliska akademien (Akademie für musik und darstellende kunst), upprättad 1817 som musikkonservatorium och 1909 ombildad till akademi, med 93 lärare och 946 elever (1914); en akademisk specialskola för medaljörskonst, st. 1905; veterinärhögskolan (Tierärztliche hochschule; E 5), st. 1777, som till 1919 var förbunden med en då upplöst