443 Wilda-Vilddjuret i Uppenbarelseboken 444 ningar har en sackarimeter blifvit mycket känd. Af värde äro ock hans termoelektriska undersökningar och hans nybestämning af den praktiska motståndsenheten ohm (se d. o.). W. var redaktör för "Annalen des physikalischen observatoriums fur Russland" (sedan 1870) och "Neues repertorium fur meteorologie" (1869-94, utg. af ryska vet. akad., hvars led. han var). W. förordnades 1870 till medlem af internationella meterkommissionen. Jämte Bruhns i Leipzig och Jelinek i Wien tog W. initiativet till sammankallande af mellanfolkliga meteorologiska kongresser (se d. o.) och vardt vid den första (i Wien 1873) medlem af den då tillsatta "Permanenta kommittén" samt vid den andra (i Rom 1879) president i "Internationella meteorologiska kommittén". W. var led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg och af Yet. akad. (1891). Wilda, Wilhelm Eduard, tysk rättslärd, f. 1800 i Altona, d. 1856 i Kiel, studerade vid tyska och, för att inhämta kännedom om nordisk rätt, vid Köpenhamns universitet, egnade sisr tid åt advokatverksamhet i Hamburg, kallades 1831 till e. o. professor i Halle samt bl ef ord. professor 1842 i Breslau och. 1854 i Kiel. W. egnade sig hufvudsakligen åt studiet af den germanska rätten och intar en mycket framstående plats bland ger-manisterna. Af hans arbeten må nämnas Das gil-denwesen im mittelalter (1831) och Strafrecht der germanen (1842). 1839-40 utgaf han jämte A. L. Reyscher "Zeitschrift fur deutsches recht und deutsche rechtswissenschaft". Under sina vidsträckta resor besökte W. af ven Sverige (1834). Vilda folk. detsamma som naturfolk (se d. o.), i motsats till civiliserade folk. Vilda jakten. Se Oden, sp. 476-477. Vildand, zooZ,, en stundom använd benämning på gräsand (se A n d f å g l a r, sp. 963-964). Vilda västern, de i väster belägna af Nord-Amerikas förenta stater. Wildbad [viltbat; eg. aí naturen skapad varm källa]. 1. Stad och badort i württembergska Schwarzwaldkretsen, vid Neckars biflod Enz, i en romantisk omgifning, 48 km. v. om Stuttgart. 3,734 inv. (1906). Tillverkning af trämassa, papper och cigarrer. W. är mest bekant för sitt alkaliska mineralvatten, som har en värmegrad af 33-37° G. och används till drickning mot mag-och njursjukdomar, men framför allt till bad för botande af gikt, reumatism, neuralgi o. d. Staden omnämnes i urkunderna redan 1367; dess källor kommo tidigt i bruk, och kuranstalterna ha under senare år blifvit alltmer utvidgade och moderniserade. 1892 byggdes det s. k. König-Karls-bad. Före Världskriget besöktes W. årligen af omkr. 15,000 badgäster. I omgifningen märkes den romantiska W i l d e r se e, hvars vatten ständigt bibehåller samma nivå, ehuru den saknar synligt till-och aflopp.-2. W.-Gast ei n. SeGastein. - 3. W. In n iche n. Selnnichen.-4. W. in Kreuth. SeKreuth. 1. A. N-d. Wildbrunn [vi;ltbronn], H e l e n e, österrikisk operasångerska, född Wehrenfennig, f. 1882 i Wien, utbildad vid konservatoriet där, anställdes 1907 vid stadsteatern i Dortmund och utförde där de större mezzosopran- och altpartierna, of ver gick till de högdramatiska sopranpartierna, sedan hon 1914 fästs vid hofteatern i Stuttgart, där hon uppbar sådana Wagnerroller som Isoide, Brünn-hilde och Kundry samt vidare Fidelio, Rezia i "Oberon", Ifigenia på Tauris, Valentine i "Hu-genotterna" m. fl. Hon utnämndes 1918 till würt-tembergsk kammarsångerska och är sedan s. å. anställd vid Berlins nuv. statsopera (f. d. hof-operan) samt företar därjämte gästspelsresor. I Stockholm uppträdde hon 1920 och 1921 som Isoide, Brünnhilde i "Valkyrian" och Fidelio, hvilka gästprestationer hört till de yppersta man här på länge bevittnat, med hänsyn till sångens skönhet och den dramatiska framställningens gripande styrka. Hon är gift med en sångare Karl Wildbrunn. E. F-t. Vilddjur, eg. i naturtillståndet lefvande djur, otämdt djur ("vildt djur"), t. ex. vildand, vildgås, vildhäst, vildkatt, vildren, vildsvin, vildåsna; i mera inskränkt och numera ensamt bruklig mening djur af ofvannämnda slag, särskildt däggdjur, som är för människan eller hennes husdjur farligt (i äldre tider ock kalladt odjur). Zoologiskt bilda djur i senare mening ordningen r of d j ur (se d. o.). Om åtgärder för infångande och dödande af sådana se Jakt. Vilddjuret i Uppenbarelseboken, som hufvudsakligen beskrifves i Uppb. 13: 1-10, men af ven omtalas i senare delen af samma kapitel och i flera följande kapitel, i synnerhet i kap. 17, betecknar, helt allmänt taget, den antikristiska världsmakten, men särskildt romarriket under Nero, hvari den antikristiska världsmakten på den apostoliska tiden tagit gestalt. Detta framgår af 13:18, där det talas om "betydelsen af vilddjurets tal, som är en människas tal. Och dess tal är sexhundra sextiosex (666)". I denna apokalyptiskt dunkla anvisning ligger den meningen att, om man sammanställer de bokstäfver, hvilka, använda som siffror, bilda talet 666, så får man vilddjurets namn. Greker och hebréer hade nämligen inga särskilda siffror, utan använde bokstäfverna med åsätt talvärde (a = l, b = 2 o. s. v.) som siffror. Men menas här grekiska eller hebreiska bokstafs-siffror? Denna fråga är viktig, ty de båda språken ha delvis mycket olika alfabet. Käknar man med grekiska siffror, som väl är det naturliga, då Uppenbarelseboken är skrifven på grekiska, får man namnet L a t e i n o s (latinare, romare), såsom den betydande kyrkofadern Irenæus, som lefde ej långt efter Uppenbarelsebokens författande, tolkade det mystiska talet, en tolkning, som alltså synes ha varit den äldsta tidens. Begagnar man hebreiska bokstäfver, kan man få Neron kesar (kejsar Nero), en långt senare tids tolkning, som har sina filologiska brister, men slagit an på de fleste nyare exegeterna, ehuru några af de förnämste bland dem tvifla på tolkningens riktighet. Äfven flera andra försök till tolkning ha gjorts (jfr Antikrist). - Vilddjuret stiger upp ur hafvet, d. v, s. ur folkhaívet (13:1), men har sitt ursprung i afgrunden (11:7) och får sitt slut i samma eld- och svafvelsjö, dit djäfvulen sedan blir kastad (20:10). Bekant är, att Gustaf IV Adolf ansåg Napoleon I vara Uppenbarelsebokens vilddjur, inkarnationen af den antikristiska världsmakten. Uppenbarelseboken talar också om ett annat vilddjur, af lägre slag, ett lammliknande vilddjur