- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
455-456

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vildktatten - Wildkirchen - Vild lemon - Vildlök - Vildmarksortstillägg - Vildmose - Vildmän - Vildokkårtje - Vildoxe - Vildpersilja - Vildris - Wildspitze - Vildstam - Vildsvinet - Wildungen (Nieder-Wildungen) - Vildvin - Vild vinranka - Wild von Hohenborn, Johann Heinrich Adolf - Vildåsnor - Vile

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wildkirchlein-V.le 456 seende likna vildkatten). Kroppsfärgen är of van gulgrå, med mörka band, under och på benens insida rostgul. (Jfr ock Huskatten.) Vildkatten, som fordom var talrik i större delen af Europa, förekommer numera företrädesvis i några af södra Europas (dock äfven Skottlands och Schweiz') skogstrakter, där den kan anställa stor förödelse på matnyttigt villebråd. L-e- Wildkirchlein [viltkirchlajn]. Se Ebenalp. Vild lemon, bot. Se P o d o p h y 11 u m. Vildlök, bot. Se Löksläktet. Vildmarksortstiliägg. Se Kallortstillägg (äfven i Suppl.). Vildmose benämnas två stora mossar i Nörre-jylland, af hvilka Store vildmose ligger i Vendsyssel n. om Limíjorden, omkr. 13 km. från Nordsjön, och upptar 69 kvkm. af Aalborg och Hjörring amt; Lille vildmose 1. Lindenbcrgs mose ligger s. om Limfjorden, utmed Kattegatt, och mäter 55 kvkm. Haf-vet har fordom sträckt sig of ver båda två, men efter hand bekläddes de med björkskog (hvaraf många lämningar ännu finnas), och slutligen öfvergingo de till mossar. Torfbildningen pågår ännu. och stora mossbränder ega rum som oftast. E. Ebg. Vildmän (ty. wilde männer, waldmenschen, fr. sauvages), her., kallas de kraftiga, nakna, vanligen håriga och långskäggiga, med löfkrans kring hufvud och midja försedda samt med en "herkulesklubba" beväpnade manliga gestalter, hvilka ofta användas som sköldhållare. För Lappland (se d. o.) och Yillmanstrand (se d. o.) är vapnet en vildman. Vildokkärtje, vattenfall i Pite älf mellan sjöarna Vildok (476 m. ö. h.) och Buoktsasauvon (470- 464 m.) inom Arjepluogs socken, Norrbottens län, har 4,7 m. fallhöjd, 1,550 kvkm. vattenområde, hvaraf 143 kvkm. sjöar, en lågvattenmängd af 3,i kbm. per sek. och en högvattenmängd af minst 154,9 kbm. per sek. För sommarlågvattenmängden (31 kbm. per sek.) beräknas styrkan till 1,457 hkr. Fallet, som nedstörtar med omkr. 30 m. bredd genom en fjällklyfta ung. 9 km. n. ö. om norra ändan af Tjäggelvas, ligger of vanför odlingsgränsen och är ännu outnyttjadt. E. A-t. Vildoxe, zool., är ett namn hämtadt väl när-mest från den engelska beteckningen wild ox, som betyder u r o x e (se d. o.). Tyskarnas w i l d- r i n d är i de flesta fall att uppfatta som en kollektivbeteckning för de i fritt tillstånd lef-vande nötkreatursarterna (se Bos och Nötkreaturen). L-c. Vildpersilja, bot. Se Æ t husa. Vildris, òot. Se O ry z a. Wildspitze [vilt-], bergstopp. Se Tyrolen. Vildstam, trädg. Se Grundstam. Vildsvinet, zool. Se Svindjuren. Wildungen (N i ed er-W.), stad och badort i sydligaste delen af tyska fristaten Waldeck, vid ån Wilde, nära dess mynning i Eder. 3,717 inv. (1905). W. har flera berömda mineralkällor (Georg Victorquelle, Helenenquelle, Königsquelle o. a.), som innehålla kolsyra samt salter af kalk, magnesium och järn. Vattnet används mot blodbrist samt mag- och njursjukdomar. Baden besöktes redan på 1400-talet, men råkade sedan alltmera ur bruk; först efter midten af 1800-talet blefvo de åter mera flitigt använda. A. N-d. Vildvin, òot., namn på Parthenocissus quinque-jolia (se Parthenocissus). Vild vinranka, oot. Se Parthenocissus. Wild von Hohenborn [vilt fann], Johann Heinrich Adolf, tysk general, f. 8 juni 1860, blef 1883 officer, 1910 chef för ett grenad j ärregemente, 1912 generalmajor och vid krigsutbrottet 1914 direktor för allmänna krigsdepartementet i krigsministeriet. Han förordnades nov. s. å. till generalkvartermästare i stora högkvarteret, var jan. 1915- okt. 1916 med generallöjtnants grad krigsminister och förflyttades därpå till befälet of ver 16 :e armékåren på den franska krigsskådeplatsen. C. O. N. Vildåsnor, zool., gemensam beteckning för några i Asien och Afrika lefvande vilda, mer eller mindre åsneliknande hästformer. Jfr Dschiggetai och Häst d j ur e n, sp. 172. Vile, isl. myt., är enligt den jämförelsevis sena eddadikten Lokasenna och Snorres förmodligen därpå stödda uppfattning en broder till Oden. Ordet betyder "vilja", "själ". För sin tillvaro har denna gudomlighet troligen att tacka en missuppfattning af den hos de gamle skalderna Tjodolf från Hvin och Egil Skallagrímsson - där dock namnet har den mycket afvikande formen Víler - förekommande benämningen på vindguden Oden: "viljans (själens) broder", ett uttryck, som har sin förklaring i de gamles tro, att själen ("anden") bestod af luft ("anda"; jfr uttrycket "ge upp andan", d. v. s. dö, eg.: låta andedräkten utströmma) och att själen efter döden uppehöll sig i vindgudens sällskap. Sedan Oden på detta sätt fått en broder Vile, erhöll han snart en annan vid namn Ve ("den helige"), detta säkerligen på grund af kristet inflytande under vikingatiden. Enligt kristna skriftställares vittnesbörd benämndes Kristus redan under den äldre medeltiden ofta "Guds vilja" (lat. voluntas, ty. wille). Det låg då nära till hands för spekulativa nordbor att jämte öfverguden Oden och hans broder Yile ("vilja") uppställa som en tredje broder Ve ("den helige"; jfr "den helige ande"). Då vidare enligt en den tiden förekommande krass uppfattning af den kristna skapelsehistorien de första människorna skapats af de tre gudar, i hvilka treenigheten upplöstes, så få i den nordiska skapelsehistorien, sådan Snorre framställer den. Oden, Yile och Yé ersätta Oden, Höner och Lodur, hvilka i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free