- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
489-490

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm Lejonet - Wilhelmsbad - Vilhelmsborg - Wilhelmsdorf - Wilhelmshaven l. Wilhelmshafen - Wilhelmshütte - Wilhelmshöhe - Wilhelmson, Karl Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tågskostnader. Det är omtvistadt, huruvida V. under sina konflikter med Rikards efterträdare, Johan utan land, 1212 ånyo erkände den engelske konungen som länsherre för hela Skottland. Han gifte sig 1186 med Ermengarde de Beaumont, en släkting till engelska konungahuset, och hans båda döttrar Margareta och Isabella förmäldes med engelska stormän (Hubert de Burgh och Roger Bigod), hvarigenom förbindelsen mellan England och Skottland ytterligare stärktes. V. befäste genom härnadståg till Caithness sitt välde i norra Skottland och var en ifrig stadsgrundläggare. Sitt tillnamn torde den statskloke konungen snarare ha fått af det vapen han förde än på grund af några ovanliga krigiska dygder. Jfr E. W. Robertson, "Scotland under her early kings" (1862), och A. Lang, "History of Scotland", I (1900). V. S-g. Wilhelmsbad [-båt]. 1. Hälsobrunn n. v. om Hanau i preussiska reg.-omr. Kassel. Orten erhöll sitt namn efter sedermera kurfursten Vilhelm I af Hessen, som vid de 1709 upptäckta källorna (tre svaga järnkällor) lät anlägga en 30 har stor park. W. besökes af stadsbor från Frankfurt och Hanau, dock mera för sina anläggningar och som förlustelseort än för sina mineralkällor. -- 2. Badort vid Aschersleben (se d. o.). l o. 2. A. N--d. Vilhelmsborg, Jyllands enda baroni, stiftades 1673 af Vilhelm Marselis, baron Güldenkrone. Till hufvudgården. 10 km. från Aarhus, höra 87 tnr "hartkorn" och ett ndeikommisskapital af kr. 913,000. Vid baron Ove Güldenkrones död, 1920, öfverdck fideikommisset till staten. E. Ebg. Wilhelmsdorf, arbetarkoloni i preussiska reg.-omr. Minden, Westfalen, grundlagd 1882 af pastor v. Bodelschwingh och mönstret för of riga tyska arbetarkolonier. Se Arbetarkoloni och Bodelschwingh. Wilhelmshaven [-hafen] l. Wilhelmshafen, stad och krigshamn på västra stranden af Jadeviken, tillhörande preussiska reg.-omr. Aurich, men omsluten af Oldenburg. 35,044 inv. (1910). Staden står genom Ems--Jade-kanalen i förbindelse med Emden. Den 1855--69 i rörlig sand gräfda hamnen har en längd af 2,135 m. och består af en frihamn (188 m. lång, 125 m. bred), en utrustningsbassäng (1,168 m. lång, 136 m. bred) samt den 377 m. långa och 236 m. breda inre hamnen ("Bauhafen"), till hvilken sluta sig tre torrdockor (af hvilka två äro 138 m. långa, 26 m. breda och 9 m. djupa), upphalningsbäddar m. m. Denna inre hamn, dockorna samt de omkring dem liggande byggnaderna: maskin- och andra verkstäder, smedjor, magasin m. m., bilda det af en mur omgifna varfvet. S. v. om utrustningsbassängen befinner sig den nya hamnen. Den har en areal af 70,000 kvm., är 8 m. djup och står i förbinlelse med Jade genom ett särskildt hamninlopp; en sluss förmedlar öfvergången till Ems--Jade-kanalen. En svängbro, den största i Tyskland, färdigbyggdes öfver nya hamnen 1907. Hela hamnanläggningen försvaras mot sjö- och landsidan af starka fästningsverk. A. N-d. Wilhelmshütte, järnverk. Se S p rott a u. Wilhelmshöhe, ett 5 km. v. om Kassel, preussiska prov. Hessen-Nassau, på Habichtwald beläget lustslott, berömdt för sina parkanläggningar och storartade vattenkonster. En lindallé går från staden Kassel, med hvilken W. står i spårvägsförbindelse, till foten af den höjd, där anläggningarna börja. Det nuv. slottet byggdes under landt-grefve, sedermera kurfurst Vilhelm I 1787-98, erhöll namn efter honom och bestod urspr. af en hufvudbyggnad och två genom täckta gallerier med denna sammanhängande flygelpaviljonger, tills kurfurst Vilhelm II 1829 i st. f. dessa gallerier lät sammanbinda de tre huivuddelarna genom i lika stil byggda massiva byggnader, så att det hela (fig. 1) bildar en sammanhängande båge af 230 m. längd, öfverst på höjden, 415 m. öfver Fulda, ligger "jätteslottet" (fig. 2), för sin åttkantiga form kal-ladt Oktogonen, bestående af tre of ver hvarandra upptornade båghvalf, med en genomskärning af 90 m. På dess plattform reser sig en af stora kvader-stycken uppförd 30 m. hög pyramid, på hvars spets står en 10 m. hög efterbildning i drifven koppar af den farnesiske Herakles (kallad "der grosse Christoph"). I Herakles klubba få 8 pers. rum, och genom en fönsteröppning i denna har man en vidsträckt utsikt öfver trakten. Kronan i anläggningarna bilda de oförlikneliga parkerna och vattenkonsterna. Från "jätteslottet" störta sig kaskader i tre afsatser utför berget med en bredd af 12-13 m. och en längd af 280 m. (fig. 2), afbrutna af stora vattenbäcken. På båda sidor om kaskaderna gå trappor. Bland de öfriga vattenverken förtjäna nämnas Steinhöferska fallet, vattenfallet vid Teuíelsbrücke, akvedukten, framställande en ruin af en fornromersk vattenledning, från hvars ändar vattnet störtar ned 33 m. och samlar sig i en damm. ur hvilken en 60 m. hög och nedtill 30 cm. tjock vattenstråle uppstiger, samt slutligen det nya vattenfallet, det största af alla. Nedanför Steinhöferska vattenfallet ligger riddarborgen L ö-wenburg (fig. 3), uppförd 1793-96 åt kurfurst Vilhelm I, som där fått sin grift. I borgens inre förvaras en fornsakssamling. Slottet var 1807-13 sommarresidens för konung Jéróme af Westfalen. Där vistades Napoleon III som fånge efter kapitulationen vid Sedan 2 sept. 1870 till 19 mars 1871. A. N-d.

illustration placeholder

Wilhelmson, Karl Vilhelm, målare, f. 12 nov. 1866 i Fiskebäckskil, Bohuslän, son till en sjöman, kom vid 14 års ålder till Göteborg, uppehöll sig där som litograf, studerade samtidigt i museets tecknings- och målarskola, där Carl Larsson var lärare från 1886, och begaf sig 1889 till Paris, där han förblef bosatt i sju år. Han försörjde sig som industriell tecknare, på samma gång som han fortsatte konststudierna, målade till en början folktyper från Bretagne, försökte sig äfven med bibliska ämnen samt med motiv från sin hemtrakt, frukter af ett sommarbesök där. På salongen i Paris utställde han 1893 7 kyrkan, 1894 Jesus före sin predikan, 1895 Fiskarkvinnor bindande nät, som belönades med mention honorable och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free