Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
487
Vilhelmina-Vilhelm Lejonet
Aug. Wilhelmj, se denne), elev af konservatoriet
där, tjänstgjorde som konsertmästare i Bonn,
Leipzig och Riga, i Bonn och Riga af ven som
kon-servatorielärare, och är sedan 1915 fäst vid
Konsertföreningen i Stockholm, där han 1920 blef
konsertmästare. Han har med framgång uppträdt som
solist samt som primarie i trio (sedan 1915) och i
violinkvartett vid konserter i Stockholm. I Tyskland
har han bl. a. framfört svenska tonverk i Berlin,
likaså i London. E- F-t-
Vilhelmina. 1. Socken i Västerbottens län,
Åsele lappmarks tingslag. 8,751 kvkm. 9,199
inv. (1919). V. utgör ett pastorat i
Luleå stift, Lappmarkens första kontrakt. –
2. Municipalsamhälle (enl. k. bref 23 mars 1917)
i ofvannämnda socken, f. n. slutpunkt för den
s. k. Inlandsbanan (linjen V.–Östersund). 244 km. från
Östersund. 52 har. 668 inv. (1919). Taxeringsvärde
å bevillningsskyldig fast egendom 702,400 kr.,
tax. inkomst af kapital och arbete 1,078,417
kr. (1920). Municipalskatt (1920) 1,00
kr. pr 100 kr. inkomst (förutom kommunalskatt
12,00 kr.). Samhället har provinsialläkare,
medikamentsförråd, postkontor, telegrafstation och
afdelningskontor af Svenska handelsbanken. Åtskilliga
handlande och handtverkare finnas på platsen.
Vilhelmina (ty. Wilhelmine}, markgrefvinna af
Baireuth, dotter till konung Fredrik Vilhelm I i
Preussen, syster till drottning Lovisa Ulrika, f. 1709
i Berlin, d. 1758 i Baireuth, förmäldes 1731 mot sin
vilja med dåv. arfprinsen, 1735 markgrefven Fredrik af
Baireuth (d. 1763). Äktenskapet blef mindre lyckligt,
och V. sökte tröst i litterära sysselsättningar,
särskildt i en vidsträckt brefväxling med framstående
män och kvinnor. De under hennes namn utgifna memoarer
(2 bd, 1810; "En konungadotters själfbiogran",
1900, of v. af G von Düben) äro enligt Ranke och
Droysen alldeles förvrängda och som historisk källa
alldeles värdelösa; de stå i fullkomlig motsats till
innehållet i hennes bref. Man anser dem skrifna under
ett tillstånd af förbittring. Jfr af ven Festers "Die
Bayreuther schwe-ster Friedrichs des grossen" (1902).
Vilhelmina (da. Vilhelmine), Maria, dansk prinsessa,
f. 18 jan. 1808 i Kiel, d. 30 maj 1891 på Glücksborg,
dotter till konung Fredrik VI, blef 1828 gift
med prins Fredrik (sedermera konung Fredrik VII),
men skildes från honom i sept. 1837. I maj 1838
förmälde hon sig med sin kusin hertig Karl af
Glücksborg, efter hvilken hon blef änka 24 okt. 1878.
E. Ebg.
Vilhelmina (höll. Fillemina) Helena Paulina Maria,
drottning af Nederländerna, f. 31 aug. 1880 i Haag,
är dotter till konung Vilhelm III och hans andra
gemål, Emma af Waldeck-Pyr-mont, en systerdotter till
drottning Sofia af Sverige och Norge. Hon uppsteg
på tronen efter sin faders död, 23 nov. 1890, under
förmynderskap af sin
moder som regentinna. l sept. 1898 öfvertog hon själf
regeringen som myndig och hyllades i Amsterdam. 7
febr. 1901 förmälde hon sig med prins Henrik af
Mecklenburg-Schwerin (f. 19 april 1876). Den stora
popularitet, som hon alltid åtnjutit bland sitt folk,
ökades ytterligare, sedan hon 30 april 1909 gett
lifvet åt en tronarfvinge, prinsessan Juliana.
Wilhelmina, pseudonym för författarinnan
K. V. Stålberg.
Wilhelmineoord [-ård]. Se Frederiksoord.
Vilhelm?ter, eremitförening. Se Augustiner.
Wilhelmj,’ August, tysk violinvirtuos, f. 1845
i Usingen i Nassau, d. 1908 i London, studerade
violinspelet för K. Fischer i Wiesbaden och
sedan (1861-64) för Ferdinand David i Leipzigs
konservatorium. Efter slutade studier började han
sina konsertresor, hvilka under 1860-talet sträckte
sig öfver nästan hela Europa och följande årtionden
öfver nästan hela världen (Nord- och Syd-Amerika,
Australien, Asien). Sverige besökte han 1871 och
1885. Han utnämndes 1871 till professor och blef 1872
led. af Mus. akad. i Stockholm. W. medverkade som
konsertmästare vid festspelen i Baireuth 1876. Han
innehade länge ett violinìnstitut i Biebrich, bodde
1886-94 i Blasewitz vid Dresden och var därefter
lärare vid Guildhall-musik-skolan i London. Han utgaf
1903 en större Violin-schule. W. hörde till sin tids
främsta violinister och egde, jämte en fullt modern
teknik, särskildt en imponerande stor och skön ton,
hvarvid han underhjälptes af ett sällsynt utmärkt
instrument, en äkta Stradivari från bästa tiden
A. L.*
Vilhelm Lejonet, konung af Skottland, í. 1143,
d. 4 dec. 1214 i Stirling, var son till David I:s
andre son, Henrik, earl af Huntingdon (d. 1152), och
efterträdde 1165 på Skottlands tron sin äldre broder
Malkolm IV. Vid en gränskonflikt med England 1168 slöt
V. allians med Ludvig VII af Frankrike, det första
af de många mot England riktade förbundsfördragen
mellan Skottland och Frankrike. Han stödde 1173-74
Henrik II:s af England söner vid deras resning mot
fadern, men råkade därvid under ett härjningståg i
Northum-berland vid Alnwick i engelsk fångenskap
(13 juli 1174) och måste köpa sig friheten med
fördraget i Falaise (8 dec. s. å.), hvari han jämte
sina baroner och Skottlands prästerskap erkände
Englands öfver-höghet och som pant öfverlämnade flera
gräns-fästen. En tvist med påfven om besättandet af
biskopsstolen i S:t Andrews ledde till bannlysning och
interdikt (1181), men slöts 1183 genom en uppgörelse,
och 1188 förklarade påfven Klemens III de skotska
stiften oberoende af engelsk öfverhöghet. V:s eget
och de skotske baronernas vasallskap under England
upphörde genom fördraget i Canterbury 5 dec. 1189,
hvari V. som lösesumma anslog 10,003 mark till Rikard
Lejonhjärtas kors-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
