493 Vilhelmsorden-Wilhjelm 494 senare inköptes af Göteborgs museum, 1896 Evangeliet läses och Moder och barn. S. å. flyttade han hem till Sverige, var 1897-1910 ledare af tecknings- och målarskolan i Göteborg, har därefter varit bosatt i Stockholm, där han från 1912 leder en elevateljé. Under en följd af år målade han uteslutande svenska motiv, I byhandeln (Nationalmuseum) och Det sjuka barnet (1896), Vid fädernas grafvar (1897), Väntan och Trött (konstnärens moder i sin hvilstol, 1898), Konstnärens syster (porträtt i interiör, 1899) och Fiskarkvinnor på väg till kyrkan (s. å.), de tre sistnämnda i Nationalmuseum, Lördagsafton (1900, Thielska galleriet). Juniafton (en fiolspelande bonddräng med sina åhörare ute en stilla sommarkväll, 1902), Gårdens dotter (1903), Flicfca i òlått (1904), På berget (några fiskargubbar sitta om aftonen på utkiksbergets krön, tysta seende ut mot hafvet, 1907), de fyra sistnämnda taflorna i Göteborgs museum, Jordarbetare (1907, Thielska galleriet), Grufar-òetare (motiv från Kiruna, utst. s. å.). Vårarbete (plöjning s. å., Köpenhamns konstmuseum). På stall-backen och Vid stalldörren (1908), Kyrkfolk i båt (1909, Nationalmuseum). Inom detta skede falla dessutom några större dekorativt hållna arbeten, en fresk i Göteborgs stadsbibliotek (landskap från Yärmland med allegoriska figurer, 1901), en annan väggmålning i en folkskola i samma stad och en i Posthuset i Stockholm (lastningsarbete vid Skeppsbron, 1907) samt många smärre oljemålningar och akvareller, studier från Göteborgs hamn, skärgårds-stämningar, landskap och karaktärstyper. - W. är framför allt Bohusläns målare, allvarlig och kärnfull i uppfattning och behandling; hans typer äro redbart och kärft studerade med största omedelbarhet och skärpa i karakteristiken. Miljön är noggrant utarbetad, antingen han skildrar en interiör eller låter fiskelägets brokiga stugor i solsken bilda en färgglad bakgrund för de mörka, allvarliga, tysta figurerna. I flera målningar har han nått en bred, ganska dekorativ hållning, och hans i de tidiga interiörerna grumliga, mörka, mindre känsliga kolorit ha ljusnat och vunnit betydligt i fasthet och glans. Från resor till södra Spanien 1910 och senare finnes en mängd folktyper, zigenerskor (en i Göteborgs museum), toalettscener på gatan (Las pulgas) och stadsmotiv med energiskt solstudium. Bland hans vid denna tid utförda målningar äro Svensk flicka (liksom den tidigare Flicka i blått belysande för hans uppfattning af det typiskt svenska, 1911), Sommar (små flickor leka vid fjordstranden, s. å.., Göteborgs museum) och Päronet (1912, galleriet i Helsingfors). Det intensiva solljuset är numera först och sist föremål för hans studium. Det mosaikartade fläckmaner, som han äfven tidigare användt, genomförs med mycken virtuositet i uteslutande ljusa, tunna, skimrande färger, bleka och liksom urtvättade, uppslukade af solljuset (Sommar - naken gosse bland klippor - Sommarflickor, Afton m. fl. från 1915, Vid brunnen, folktyper från Fiskebäckskil. 1917, Utsegling, 1918, Bo g evig sv äg en, 1919, Badgäster, 1921). Inom de senast gångna åren falla, förutom bohuslänska motiv, nakna figurer, barn, landskap, stämningar - studier från Norge (Lofoten, Nordland). Lappland, Uppsala och nya spanska studier. Bland af Y. målade porträtt märkas doktor Hj. Lundbohm (1906), professor Knut Kjellberg (1916, Göteborgs nation. Uppsala) m. fl. Han har äfven utfört etsningar. - V. är f. n. representerad i Nationalmuseum af 7 nummer; dessutom äro 5 af museet deponerade i Riksdagshuset. Göteborgs museum eger 9 af hans oljemålningar och flera studier, Köpenhamns konstmuseum 4 målningar i olja och en akvarell. G-g N. Vilhelmsorden, en nederländsk och en (efter revolutionen 1918 afskaffad) preussisk orden. Se Ordnar, sp. 835-836. Vilhelmsro, Sveriges äldsta epileptikeranstalt, belägen omkr. l km. n. om Jönköping vid Vätterns västra strand, grundlades af fru Ebba Gustava Ramsa y, född Karström (f. l okt. 1828 i Göteborg). Där anordnade hon 1874 ett hem för vanföra barn, men sedan en större anstalt för sådana med Eugeniahemmets öppnande kommit till stånd, ombildade hon 1889 Y. till en anstalt för fallaudesjuka barn. Till en början vårdades där både bildbara och obildbara, men på 1890-talet, då anstalten öfvertogs af en förening med stiftarinnans dotter, fröken Helene Ramsay, som föreståndarinna, omändrades den till att bli uteslutande uppfostringsanstalt, mottagande allenast bildbara epileptiska barn. Sedermera har anstalten utvidgats med särskilda arbetshem för till vuxen ålder komna fallandesjuka af bådadera könen. Det kvinnliga arbetshemmet, som har ett 20-tal platser, öppnades 1914 och är förlagdt till en fru Ramsay tillhörig villa i Bankeryd, beläget omkr. 10 km. från Y. För äldre manliga fallandesjuka uppfördes under 1916 å Y. en nybyggnad, rymmande 35 platser. Anordnandet af detta arbetshem hade möjliggjorts genom en större donation af enskild person. Ännu i sena ålderdomen har fru Ramsay varit verksam för den vidare utvecklingen af epileptikervården i vårt land, till hvilken hon hos oss tagit det första initiativet. A. Petrén. WFIhelmstadt, förstad. Se M a g d e b u r g. sp. 453. WMhelmstein [-stajn]. Se Steinhudermeer. Wilhelmus van Nassouwe [-mös fann nassaVo], nederländsk nationalhymn. Se Nationalsång. Wilhelm von Innsbruck [-fann-], tysk arkitekt, skall tills, med Bonanno 1174 ha börjat bygga det lutande tornet i Pisa (se d. o.). Uppgiften om hans födelseort härleder sig från en skotte Dempster, som under 1600-talet var professor i Pisa. C.R.N.» Wühem [viläVL fransk musiker. Se B o e-q u i 11 o n och O r p h é o n. Wilhjelm. Johannes, dansk målare, f. 1868 vid Nakskov, blef studont 1887 och filos. kandidat 1888, slog sig på konststudium, var till en början elev af H. Foss, fortsatte vid akademien och i Kröyers skola, följde 1893 Zahrtmann till Italien och blef starkt påverkad af dennes konstnärskap. I Italien tillbragte han flera år och målade där några uppmärksammade taflor (ßön om regn, procession i Apenninerna, 1896, Konstmuseet, Vinsfcord i Abruzzerna, 1897) samt utförde dessutom goda kopior efter renässansmästarna. Bland hans målningar med danska motiv äro Idyll på heden (1908, Konstmuseet), Fiskarbåtar i fara (s. å.. Ribe museum) och Fiskarna vända hemåt (1913). Han har äfven