- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
499-500

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilkes, John - Wilkes, Charles - Wilkesbarre - Wilkes’ land - Wilkie, sir David

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

499 Wilkes-Wilkie 500 tidningsnumrets "författare, tryckare och utgif-vare" skulle häktas och deras papper beslagtagas. 49 personer häktades, och W. sattes i svårt fängelse i Tower, men frigafs efter en vecka. Såväl han som en mängd af de åtalade vände sig till domstolarna, och Court of common pleas förklarade, att W. såsom parlamentsledamot ej kunde hållas häktad samt att det vore olagligt att utfärda allmänna häktningsorder och lägga beslag på personers papper vid anklagelse för smädeskrifveri. Nu lät W. omtrycka alla nummer af sin tidning. Samtidigt tryckte han i en enskild press i sin bostad för utdelning bland vänner i 13 exemplar en till en del af Th. Potter författad smutsskrift "An essay on woman", en parodi på Popes "An essay on man". Underhuset befallde (15 nov.), att n:r 45 såsom en smädeskrift skulle brännas af bödeln, och öfverhuset anhöll, att W. skulle för "An essay on woman", hvaraí ett exemplar genom en indiskretion framlagts för lorderna, åtalas för hädelse. Parlamentet förklarade vidare, att parlamentsprivilegierna ej gällde i fråga om "författande och ut-gifning af samhällsfördärfvande flygskrifter". W. utstöttes 19 jan. 1764 ur underhuset; 21 febr. s. å. dömde King's bench honom skyldig för omtryck-ningen af n-.r 45 samt för tryckning af "An essay on woman". Under tiden hade W., sårad i en duell, begett sig till Paris, och som han ej inställde sig för att höra domen, ställdes han utom lagen. I Paris firades W. som en upplysningens martyr af encyklopedisterna, företog sedan en italiensk resa, besökte Voltaire på Ferney och återkom 1768 till England. Han sökte nu kunglig nåd, naturligtvis förgäfves, då konungen personligen drifvit på förföljelsen mot honom. Middlesex' valmän gåfvo honom mars 1768 en plats i underhuset, och han lyckades hos King's bench få fridlöshetsdomen förklarad ogiltig (juni). Kort därpå dömdes han emellertid för smädeskrifveri till 22 månaders fängelse, 1,000 pd st. i böter och sju års förlust af medborgerligt förtroende. Då han fördes till fängelset, anställde massorna ovationer för honom. När underhuset 4 febr. 1769 ånyo utstötte honom, började emellan det af ministären ledda parlamentet och valmännen en kamp, som dittills saknat motstycke i Englands historia: ytterligare tre gånger omvald under de första månaderna af 1769, ratades han tre gånger af underhuset, som sista gången förklarade den besegrade motkandidaten vald. W. kom mer än någonsin att framstå som en martyr för friheten. "Wilkes och friheten" blef oppositionens lösen, och Pitt framslungade en kraftig protest mot det inkonstitutionella i parlamentets tillvägagående. W. hyllades i sin cell af whig-partiets chefer, stora summor insamlades till hans förmån, och då han 17 april 1770 lämnade fängelset, illuminerades London. Trots hofvets alla bemödanden valdes W. till ålderman i Londons city (1769) och till sheriff i London och Middlesex (1771). 1774 valdes han till lord mayor och s. å. till representant för Middlesex i underhuset, där han intog en aldrig synnerligen framstående plats till 1790. Huset samtyckte maj 1782 till, att dess mot honom 1769 riktade beslut utplånades ur protokollet. W. var kamrerare i city - en mycket indräktig befattning - från 1779 till sin död. Hans Letters lo his daughter utgåfvos 1804 i 4 bd och hans Correspondence with his jriends 1805 i 5 bd. W:s stora popularitet motsvarades ej af några framstående karaktärsegenskaper; han var en lättsinnig, kvick och humoristisk man på modet, i politiken närmast en dilettant i saknad af fasta principer. Jfr biogr. af P. Fitzgerald (1888) och H. Bleackley (1917), J. E. Th. Kogers, "Historical gleamings", II (1870), och W. F. Rae, "W., Sheridan and Fox" (1874). (V. S-g.) Wilkes [ωi'lks], Charles, nordamerikansk sjöofficer, f. 1798 i New York, d. 1877 i Washington, ställdes 1830 i spetsen för kart- och instrumentsamlingen i Washington, hvilken af honom organiserades till ett astronomiskt institut, och utsändes 1838 på en expedition för att undersöka Stilla hafvet och Södra ishafvet samt Amerikas nordvästkust. Han kartlade Samoaöarna, undersökte Viti-arkipelagen samt seglade 70 längdgrader längs antarktiska kontinenten, hvarunder han upptäckte det efter honom uppkallade Wilkes' land. Hemkommen 1842, utarbetade han berättelsen A narrative of the United states exploring expedition (6 bd, 1845; ny uppl., 5 bd, 1850). Han blef kapten 1845. 1861 tillfångatog han i Bahamakanalen två af sydstaternas kommissarier, som på en engelsk postångare ämnade sig till Europa, och erhöll därför kongressens tack, ehuru de på Englands reklamation måste lösges. 1862 befordrades han till commodore, utmärkte sig under inbördeskriget (bl. a. intog han City point vid Jamesfloden 28 aug. 1862) och befordrades till konteramiral efter krigets slut 1866. S. å. tog han afsked. (H. J-dt.) Wilkesbarre [ωi'lksbäri], stad i nordamerikanska staten Pennsylvania, vid Susquehannas nordliga källflod, ej långt från den plats, där denna gör ett knä och ändrar sin riktning från sydöstlig till sydvästlig. W. är en af Pennsylvanias mest framåtgående städer; befolkningen, som 1880 utgjorde 23,339 pers., hade 1890 stigit till 37,718 och 1900 till 51,721 pers. 1917 räknade staden 78,334 inv., och 1919 uppskattades antalet till 80,000. Orsaken till den snabba utvecklingen ligger däri, att W. är medelpunkt för ett af världens rikaste antracitfält. I följd häraf har också industrien kunnat uppblomstra; den omfattar järnverk samt tillverkning af järnvägsvagnar, maskiner, knifvar, silke-, ylle- och bomullsvaror, cigarrer m. m. W. är äfven säte för ett historisk-geologiskt sällskap med ett omfattande bibliotek. A. N-d. Wilkes' land [ωi'lks]. Se Polarexpeditioner, sp. 1171, och Polarländer, sp. 1190. Wilkie [ßà'lki], sir David, skotsk målare, f. 1785 i Fife, d. 1841, började sina konststudier i Edinburgh 1799 och belönades 1803 för Kallisto i badet med Diana. 1805 blef han elev i Royal academy i London samt väckte uppseende med Bypolitikern (1806), Den blinde violinspelaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free