- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
515-516

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Villard de Honnecourt - Villa Real - Villaresia - Villaret, Foulques - Villaret, Étienne Godefroy Timoléonde - Villaret de Joyeuse, Louis Thomas - Villari, Pasquale - Villa Rica - Villarosa - Villa Rotonda - Villarreal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

515 Villa Real-Villarreal 516 skriptet några fakta. Han har arbetat på koret till katedralen i Cambrai (som byggdes 1230-51) och har gett teckning till ett korkapell i Reims. Han reste vida omkring, först i Frankrike (där han tecknat efter katedralerna i Laon, Reims, Chartres och Meaux), i Schweiz (detaljer af olika slag från domen i Lausanne) och sedan till Ungern, där han uppehållit sig längre tid. Manuskriptet, som är i hög grad märkvärdigt för den inblick det ger i medeltidens konstnärliga arbete, innehåller en mångfald af uppgifter, ämnen och studier. Blandade med anteckningar finnas teckningar aí olika art, bl. a. arkitekturdetaljer, äfven lösning af själívalda svåra problem, t. ex, konstruktion af ett hvalf som en åttkantig stjärna of ver en kvadrat samt med ett stöd i midten, således ett fullständigt "stjärnhvalf", långt innan dessa bleívo vanliga. Af alla dessa utkast ses, att konsten att teckna ännu är mycket ung: planerna äro geometriskt framställda, men i dem finnas inblandade perspektiviskt tecknade delar. Många blad äro egnade åt plastiska former och bilder, såväl bladornament och djurslingor som kristliga personligheter, kyrkofìgurer, utkast till statyer - äfven antika figurer och reliefer äro där aíbildade. Ej minsta intresse erbjuda de studier efter naturen, som här finnas och som genom underskrifter uttryckligen betecknas som sådana. Teckningssättet visar frigörelse från det bysantinska schemat, teckningen är fri, otvungen, hastig. Bäst lyckas tecknaren i draperade figurer, där svaghet i människogestaltens anatomiska byggnad skyles af omhöljets flytande, ledigt uppdragna linjer. För teckning af figurer anbefalles som hjälpmedel att använda geometrien genom inskrif-ning af enkla geometriska figurer i den naturliga formen, t. ex. korset för ett ansikte, triangeln för ett hästhufvud. C. R. N.* Villa Re?l [vi'18]. 1. Distrikt i Portugal, utgörande västra delen af prov. Träs os Montes. 4,447 kvkm. 245,687 inv. (1911). Distriktet är bergigt; såväl höjddragen som floderna ha riktning från n. ö. till s. v. Högst är Serra de Mar?o (1,415m.). Området vid Duerofloden, som utgör gräns is., är bördigt och berömdt för sin vinodling ("Paiz do Vinho"). - 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, på östra sluttningen af Serra de Marao, 17 km. n. om Duero. Omkr. 6,900 inv. (1911). Odling af vin, oliver och apelsiner. V. är bekant genom migueliternas in-surrektion under grefve Amarante (Chaves) 23 febr. 1823 och genom general Cazals seger öfver insurgenterna 28 okt. 1846. - 3. (V. de Santo Antonio) Stad i portugisiska distriktet Faro (Algarve), vid Guadianas mynning, midt emot spanska staden Ayamonte. Omkr. 4,000 inv. (1911). Staden har under 1800-talet fått en ringa betydelse som utskeppningsplats för den kopparmalm, som bry tes vid S. Domingo-grufvorna högre uppför Guadiana (nära Mertola). - 4. V. d e C o n c e p-ción. Se Concepción 6. - 5. Y. do S a-b a r a. Se S a b a r a. 1-3. A. N-d. Villar?sia, bot. Selcacinaceæ. Villaret [-rä], F o u l q u e s, stormästare för jo-hannitorden, d. 1329, efterträdde 1308 sin broder G u i 11 a u m e V. som stormästare och satte redan 1309 i verket broderns plan att från venezianerna eröfra Khodos, hvilket företag lyckades trots bysan- tinske kejsarens väpnade mellankomst, hvaxefter Khodos blef ordens residens i öfver 200 år. 1310 försvarade V. ön och staden framgångsrikt mot osmanerna. Trots sin duglighet blef V. till följd af sitt despotiska lynne och sina utsväfningar afsatt. Efter att sedermera nominellt ett par år ha innehaft värdigheten af sade han sig densamma 1325. Villaret [-ra], Étienne Godefroy Timo-1 é o n de, fransk militär, f. 17 febr. 1854 i Saint-Laurent (dep. Löt), officer vid en jägarbataljon. 1874 befordrades han efter hand till öfverste. 1884 -87 var han instruktör vid japanska armén, och i april 1914 sändes han till Grekland för att uppgöra förslag till dess armés omorganisation. Yid Världskrigets utbrott i aug. 1914 blef han brigadgeneral och befälhafvare för 14:e infanterifördelningen. I nov. s. å. blef han chef för 7:e armékåren, som han med utmärkelse förde under striderna i Champagne, och vid årsskiftet 1914-15 chef för 7:e armén (på Elsass-fronten). 1917 blef han svårt sårad och placerad i arméns reserv, där han i nov. 1918 utnämndes till divisionsgeneral. H. J-dt. Villaret de Joyeuse [-r? da jrøajos], Louis Thomas, fransk sjömilitär, f. 1750, d. 1812, ingick i flottan 1766, utmärkte sig under Suffren samt blef 1793 konteramlral och högste befälhafvare öfver franska flottan, 25 linjeskepp och 16 fregatter stark, med hvilken han utkämpade det ryktbara sjöslaget l juni 1794 utanför Ouessant. Generalkapten på Martinique 1802, försvarade han kolonien tappert mot engelsmännen. Han slutade sina dagar som grefve (sedan 1808) och generalguvernör öfver Venezia (från 1811). H. W-l. Villan, P a s q u a l e, italiensk historiker och politiker, f. 3 okt. 1827 i Neapel, d. 5 dec. 1917, blef 1859 professor i filosofi vid universitetet i Pisa och var 1866-1909 professor i nyare historia vid Istituto di studi superiori i Florens. Han var 1867-81 (konservativ) medlem af deputeradekammaren, blef 1884 senator och var undervisningsminister i Rudinis kabinett 1891-92. Han författade på skilda områden arbeten, bland hvilka de mest framstående äro Storia di Girolamo Savonarola e de' suoi tempi (2 bd, 1859-61; 3:e uppl. 1898) och Niccolò Machiavelli e i suoi tempi (3 bd, 1877 -81; 2:a uppl. 1895). Vidare må nämnas Antiche leggende e tradizioni che illustrano la Divina com-media (1865) och I primi due secoli della storia di Firenze (2 bd, 1894-98; 2:a uppl. 1905). V. verkade mycket för reformering af den högre undervisningen i Italien och egnade sig med ifver åt studium af den sociala frågan. Villa Rica. 1. [vi'lo] Stad. Se Ouro Preto. - 2. V. del Espirito Santo [vi'lja], stad i Paraguay, på järnvägslinjen, som från Asunción för mot s. ö. till argentinska gränsen. Med kringliggande distrikt omkr. 26,000 inv. (1919). Odling af matte, tobak och apelsiner. - 3. V. de vera cruz [vrtja]. stad. Se Vera cruz 2. 1-3. A. N-d. Viliarosa [-rasa], stad i italienska prov. Caltanis-setta, Sicilien, 10 km. v. om Castro Giovanni. 12,415 inv. (1901). Svafvelgrufvor. A. N-d. Villa Roto'nda. Se P al l a di o. sp. 1328, och fig. 2 i art. Vicenza. Villarre?l [viljar-], stad i spanska prov. Castel-lón de la Plana, 6 km. från Medelhafvet, på en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free