- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
519-520

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Willaumez, Philibert - Villaverde, Raimundo Fernandez - Villaverde Fernandez, José - Villaviciosa - Villaviciosa, José de - Villaviciosa, Sebastián de - Villa Viçosa - Villa-Viçosa-orden l. Conceição-orden - Villberga - Willdenow, Karl Ludwig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

519 Villaverde-Willdenow 520 under republiken och kejsardömet. 1819 utnämndes han till vicearniral och 1837 till pär. W. författade en god Dictionnaire de marine (1820-31). En adoptivson till W. var den bekante amiralen Bouet-Willaumez (se denne). (H. W-l.) Villave^de [vilja-]. Raimundo Fernandez, spansk politiker, f. 20 jan. 1848 i Madrid, d. där i juli 1905. blef redan 1872 deputerad, verkade under republiktiden 1873-74 ifrigt för en monarkisk restauration, blef sedermera understatssekreterare i finansministeriet och visade stor energi som prefekt i Madrid 1884-85 och inrikesminister under Cáno-vas en kort tid 1885. I)å de konservative 1890 åter kommo till makten, blef V. i ministären Cáno-vas först justitie- och därpå (1892) inrikesminister, af gick 1892 med Cánovas och bildade då jämte Silvela en oberoende moderatkonservativ partigrupp. Efter det för Spanien olycksdigra kriget med Förenta staterna 1898 reorganiserade V. som finansminister 1899-1900 under Silvela med stor skicklighet Spaniens skatteväsen och bragte hjälplig reda i de af kriget förstörda statsfinanserna. Under Silvela var han dec. 1902-maj 1903 ånyo finansminister och bildade, då ministären föll på söndringen bland dess främsta ledamöter, juli s. å. en ny konservativ ministär med sparsamhet och finansreformer främst på programmet. Den störtades redan dec. s. å., men efter general Azcarragas af gång jan. 1905 blef V. ånyo konseljpresident, stödd på den icke-klerikala flygeln af det i smågrupper söndrade konservativa partiet. Motarbetad både af Maura och af liberalerna, af gick han i juni och dog plötsligt några veckor senare. Påbörjandet af betydelsefulla finansreformer hade skapat hans rykte som klok och framsynt politiker, men den starka partisöndringen och kotteririvaliteten inom cortes hindrade honom att till fullo genomföra dem. V. S-g. VillaveYde Fernarndez [vilja- -deth], José, spansk komediförfattare, f. 1763 i Ciudad real, d. 1825 i Salamanca, skref ett antal loas och entremeses, som icke utkommit i tryck. Vis komedier El bastardo de Suecia, Zoraida, Alfonso VIII en Alarcos och El carbonero de Ciudad real ha däremot publicerats och gingo på sin tid ofta öfver scenen. Ad. H-n. Villaviciosa [Yi'ljavithiå'sa], städer och byar i Spanien. 1. V. de C ó r d o b a, stad i prov. Córdoba, vid Guadalquivir, 23 km. n. ö. om Cór-doba. 4,336 inv. (19GO). Vinodling. - 2. Hamnstad i spanska prov. Oviedo, 21 km. s. ö. om Gijon. 22,018 inv. (1910). God fiskehamn, men som exporthamn vida underlägsen Gijon, som står bättre i förbindelse med inlandet. - 3. By i prov. Guadalajara, Nya Kastilien. 85 km. n. ö. om Madrid. Omkr. 200 inv. (1900). V. är bekant genom den seger, som franske marskalken hertigen af Ven-dóme där vann öfver österrikarna under Starhem-berg 10 dec. 1710. Genom denna seger tryggades Filiü V:s komingadöme. 1-3. A. N-d. Villaviciosa rvi'ljavithiå'sa], José de, spansk skald, f. 1589 i Siguenza, d. 1658 i Cuenca, där han blef inkvisitor efter att ha aflaet jurisdoktors-examen och blifvit prästvigd. V:s litterära bagage utgöres endast af den parodiska hjältedikten La mosquea (5 uppl.), som har till ämne en strid mellan myror och flugor, hvilken skildras i 12 sånger. Dikten, som Y. skref i sin ungdom, är en eíterbildning efter Hcmeros' "Batrachomyc-machia" (striden mellan grodor och råttor) och anses som en af de bästa burleska dikter på kastili-anska. Se f. ö. "Ensayo de una biblioteca espa-nola de libros raros y curiosos" (1889) och Kivade-neiras "Biblioteca de autores espanoles", bd 17. Vis namn är upptaget i Spanska akad.s "Catálogo de autoridades de la lengua". Ad. H-n. Villaviciosa [vi^javithiå^a], Sebastian de, spansk komediförfattare, lefde i midten af 1600-talet. V. var en af de mest uppfinningsrike och produktive "entremesistas" på sin tid. Antalet af hans komedier är stort; en del skref s i samarbete med Moreto, Avellaneda och andra, men större delen har han författat ensam. Som de förnämsta räknas La corte en el valle, Cuantas veo tantas quiero, Amor hace kablar á los mudos, El si y la almoneda, La tia y la sobrina, La sortìja de Flor enda, El amor puesto en razón, Honrado, noble y valiente, La chillona, El ham-briento, Las visitas, El sacristán Chinela, Los poetas locos, El santísimo sacramento (loa) och La casa de vecìndad. V:s namn är upptaget i Spanska akad.s "Catálogo de autoridades de la lengua". Ad. H-n. Villa Vicosa [vi'l9 viså'sa]. 1. Stad i portugisiska distriktet Evora (Alemtejo), 22 km. s. v. om Elvas, 16 km. från Guadiana och spanska gränsen. Omkr. 3,900 inv. Marmorbrott. Odling af vin och oliver. I närheten besegrade portugiserna under franske generalen Schomberg spanjorerna 1665. - 2. Stad. Se Gam et á. 1. A. N-d. Villa-Vicosa-orden [vi'19 visade] 1. Concei-9 ä o-ord en. Se Ordnar (Portugal), sp. 835. Villberga. socken i Uppsala län, Trögds härad. 2,721 har. 1,202 inv. (1919). V. utgör ett pastorat i Uppsala stift, Trögds kontrakt. Framdeles skall pastoratet omfatta äfven Hacksta och Löt. Willdenow [-å], Karl Ludwig, tysk botanist, f. 22 aug. 1765 i Berlin, d. där 10 juli 1812, en af sin tids lärdaste och ledande män inom växtsystematiken, aflade apo-tekarexamen 1785, blef 1789 med. doktor i Halle, s, å. läkare i Berlin, 1798 professor i naturhistoria vid me- IjjS^ °V J|iHHB"^%\ diko-kirurgiska kolle- /•»% .^•••.•r '.$\ giet och 1801 botanist vid vet. akad. i Berlin samt, då Berlinuniversitetet 1809 inrättades, professor i botanik och trädgårdsföreståndare vid detta. 1811 blef han filos. hedersdoktor där. W. skref Prodro-mus florœ berolinensis (1787), Grundriss der kräu-terkunde (1792; många uppl.) och Hortus berolinensis (1816, med 110 kolorer. taflor, utg. af H. F. Link) samt påbörjade utgifningen af Linnés "Species plantarum", som han ökade mer än dubbelt (dock blott 5 dir, 1797-1810, utgörande detta verks 5:e upplaga, sedan fortsatt af Link m. fl. 1821-30). W. var äfven mycket verksam inom botanikens tillämpade områden. Han insåg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free