- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
529-530

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Villemin, Jean Antoine - Willemit - Willemoes, Peter - Willems, Jan Frans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

529 Willemit-Willems 530 Endast genom ett specifikt sjukdomsgift och icke på något annat sätt kan tuberkulosen framkallas. Den uppstår aldrig af sig själí; svaghet, fattigdom, yrke, ärftlighet och andra sådana inflytelser stå icke i något direkt orsaksförhållande till densamma. V. framlade sina resultat dels i smärre afh., dels i sina böcker Du tubercule au point de vue de son siége, de son evolution et de sa nature (1862) och Études sur la tuberculose, preuves rationelles et expérimentales de sa spéci-jicité et de son inoculaWité (1867). R. T-dt. Willemit (uppkalladt efter konung Willem I af Nederländerna), miner., Zn2 Siö4, ett färglöst, gulaktigt eller brunt, romboedriskt mineral, tillhörande olivingruppen. ortosilikat af zink, förekommer sparsamt på malmgångar tillsammans med andra zinkmineral, såsom zinkblände och zinkspat. K. A. G. Willemoes [-mös], Peter, dansk sjöhjälte, f. 11 maj 1783, d. 22 mars 1808, blef löjtnant 1800 och visade som chef på ett flytande batteri med 24 kanoner i striden på Köpenhamns redd 2 april 1801 så stor tapperhet, att han vann icke blott sina landsmäns, utan också amiral Nelsons beundran samt dennes särskilda rekommendation hos kronprinsen. W. upptog nämligen kampen både med Nelsons eget skepp och två andra engelska, och först sedan 50 af hans 127 man stupat eller blifvit sårade, drog han sig tillbaka och förde sitt fartyg ur elden. 1807 befordrades han till premiärlöjtnant. Han stupade på linjeskeppet "Prins Kristian" under Själlands Ödde. Ett minnesmärke restes of ver honom på öddens kyrkogård 1883. Jfr 0. Lütken. "Om Peter W." (1883). E. Ebg. Willems [vinterns], Jan Frans, belgisk språkforskare, historiker och skald, den förnämste främ-jaren af den s. k. flamländska rörelsen, f. 11 mars 1793 i Bochout vid Antwerpen, d. 24 juni 1846 i Gent. Som medlem af ett sällskap för "taal- en dichtkunde" i Antwerpen och redan som fjortonåring i en "re-derijkerskamer" i Lier uppträdde W. först som skådespelare och diktare, men öfver-gick mer och mer till historiska och språkliga studier och vann berömmelse långt utom hemlandets gränser. Genom odet A an de Belgen (1818), hvari han besjöng återvaknandet af den belgiska nationaliteten under holländsk spira, framträdde han som förkämpe för flamländska national-medvetandet i dess strid mot det franska öfver-väldet och blef den erkände ledaren för alla, som ifrade för språklig enhet mellan Belgien och Holland. Af konungen belönades han 1821 med en tjänst som "ontvanger der registratie" i Antwerpen, där han tidigare erhållit en arkivariesyssla. Banbrytande, om'ock numera otillräcklig var hans 1819-24 utgifna Verhandeling över de neder-duitsche taal- en letterkunde, den första vetenskapliga framställningen af den nederländska litteraturen i Belgien och beviset för, att den rika medelnederländska litteraturen där haft sitt ursprung. Denna afhandling, inledd af odet till belgerna, förskaffade honom vänner bland Hollands lärde samt 1820 och 1828 medlemskap af Het koninklijk instituut (vet. akad.) i Amsterdam och 1826 af Nederländernas nygrundade historiska kommission, men ådrog honom ock såväl de belgiske fransksinnades som de flamländske för ett mot Holland själfständigt skriftspråk ifrande kle-rikales ogunst, h vilken efter julirevolutionen och Belgiens lösslitande från Holland 1830 ledde till, att han på grund af sina holländska sympatier förflyttades till en småstad. 1835 återfick han dock en syssla som "ontvanger" i Gent. Där och under förvisningen var W. ifrigt verksam med af-skrifning och utgifning af flamländska medeltidshandskrifter och historiska dokument. Han verkställde 1834 en modern bearbetning af det berömda djureposet "Eeinaert de vos" med ett förord, som vardt signalen till "de vlaamsche beweging". den kulturhistoriskt märkvärdiga och allt större terräng vinnande flamländska rörelsen, som i Tyskland möttes af den nyromantisk-historiska riktningens pangermanistiska stämning och senast under det tysk-flamländska Gent-universitetets korta tillvaro (1916-18) gjorts till ett led i den s. k. alltyska rörelsen. 1836 offentliggjorde han på nytt den medelnederländska diktens originaltext jämte bevisen för dess flandriska ursprung och samtidigt "De rym kronyk van Jan van Heelu". åtföljd af Jan Boen-dales rimkrönikor "Van den derden Edewaert, coninc van Engelant" (1840) och "De brabantsche yeesten" (1839-43). Efter att 1836 ha tills, med J. B. David stiftat föreningen Maatschappij ter bevordering der nederduitsche taal- en letter-kunde utgaf han å dess vägnar 1837-46 tidskr. "Belgisch museum", där han bl. a. genom af-tryck af en mängd medeltidstexter ådagalade, att nederländskan, "het dietsch". varit de flamländska provinsernas allmänna och enda skriftspråk och hvari af ven nyflamska dikter af Pr. van Duyse och K. W. Ledeganck m. fl. sågo dagen. W. var under mer än ett fjärdedels sekel personifikationen af den nederländska litteraturen i Belgien och den flamländska rörelsen, men var i allmänhet fri från en partikularistisk rörelses öfverdrifter och författade äfven på franska. Hans samling af flamländska folkvisor och melodier utgafs af F. A. Snellaert ("Oude vlaamsche liederen", 1848), hans of riga kvarlåtenskap 1856, hans bref och dikter m. m. 1874-75. W:s lifsverk fortsattes af bl. a. Snellaert, J. B. David, J. H. Bormans, Ph. M. Blommaert och C. Ph. Serrure, som gaf hans tidskrift en fortsättning i "Vaderlandsch museum" (1855-63). En minnesvård of ver W. restes 1848 på kyrkogården S:t Amandsberg vid Gent och i hans födelseort, en ny, af Holland och Belgien i förening, för några år sedan i Gent. Den till W:s åminnelse 1851 stiftade s. k. Fillems/onds utger sedan 1853 en omfattande serie folkskrifter af litterärt och populärvetenskapligt innehåll. Lefnadsteckning af Snellaert (i "Belgisch museum" 1846), af M. Rooses (1874) m. fl., bibliografi i "Belgisch museum" och i "Bibliographie nationale" (1910). Jfr M. Rooses m. fl. "J. F. W." (i "Uitgaven van het Willemsfonds", 1893), P. Frédéricq, "Schets eener geschiedenis der vlaam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free