- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
531-532

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Willems, Jan Frans - Willems, Florent - Willems, Peter Kasper Hubert - Willemsoord - Willemstad - Villena - Villena, Enrique de - Willenberg - Willenbruch - Villeneuve - Villeneuve, Silvestre - Villenueve, M. de - Willenhall - Ville noire - Villenoy - Viller, Frederik - Villermé, Louis René

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

531 Willems-Villermè 532 sche beweging" (1906-09) samt art. Flamländska. Hj.P-r. Willems [vftlems], F l o r e n t, belgisk målare, f. 1823 i Liège, d. 1905 i Neuilly utanför Paris, studerade vid akademien i Mecheln de gamle nederländske mästarna och väckte stor uppmärksamhet 1840. Den framgång hans tafla Besök hos barnsängshustrun s. å. hade i Paris förmådde honom att slå sig ned där. Hans område var genremålningar ur de högre klassernas lif. i Ter Borchs och Metsus smak, mästerliga i tekniken, i synnerhet i behandlingen af stoffen. Till hans mest bekanta arbeten höra Besöket, Änkan, Butiken, Maria de* Mediet hos Rubens, Bruden klädes (i Bruxelles' museum), Vapensmeden och Förlof-ningsringen. (G-g N.) Willems [vi^lems], PeterKasperHubert, flamländsk historiker, f. 6 jan. 1840 i Maastricht, d. 23 febr. 1898 i Louvain, var sedan 1865 professor vid Louvains universitet i latinsk litteratur, epi-grafik, arkeologi och paleografi. Bland hans skrifter märkas Le droit public romaìn depuis la fondation de Rome jusqu'à Constantin (1870; 6:e uppl. 1898), och Le senat de la république romaine (3 bd, 1878-85). W. författade af ven en flamländsk Taalkunde och var en bland de ledande männen inom den flamländska rörelsen. V. S-g. WHIemsöörd [-ård]. 1. Fattigkoloni. SeFre-deriksoord. - 2. Marinetablissemang. Se H el d er. Willemstad. 1. Stad i holländska prov. Nord-Brabant, 26 km. n. v. om Breda, på södra stranden af viken Hollandsch diep. 2,030 inv. (1900). W. grundlades 1583 af Vilhelm af Oranien och försågs med befästningsverk för att kunna spärra tillträdet från hafvet. 1793 försvarade sig W. framgångsrikt mot fransmännen under Dumouriez. -- 2. Hufvudstad i nederländska kolonien Curaçao (Västindiska öarna), belägen på sydvästra kusten af ön Curaçao, vid en smal vik, S:t Anna baai, som ger goda hamnmöjligheter och senare vidgar sig till en bredare inre bassäng, Schottegat. 14,084 inv. (1915). Staden har ett säreget, prydligt utseende, som afviker från den vanliga typen af tropiska platser. Den påminner om någon gammaldags holländsk eller frisisk stad och anses som mönster af renlighet (kanske ej med rätta). Staden grundlades vid midten af 1600-talet och blomstrade raskt upp såsom viktig handelshamn; större delen af koloniens handel går öfver W., som hyser nära hälften af ön Curaçaos befolkning. 1--2. A. N-d. Villena [vilje'-], stad i spanska prov. Alicante, vid kustfloden Vinalapo, 45 km. n. v. om provinsens huívudstad Alicante. 14,099 inv. (1900). Vinodling. Saltberedning vid en omedelbart v. om staden belägen saltlagun. A. N-d. Villena [vilje'-], Enrlque de, infant af Ara-gonien, af ven kallad markisen af V., kastili-ansk och katalansk författare, f. 1384, d. 1445 i Catalayud, var icke någon betydande författar-talang, och hans språk är öfverlastadt och till-gjordt, men som tidstyp är han af stort intresse. Ehuru besläktad både med det kastilianska och aragonska konungahuset, kom han likväl icke att spela någon roll som krigare eller statsman. Han egnade sig åt litteraturen, sökte under sin vistelse i Barcelona återupprätta trubadurpoesien, stiftade till den ändan en akademi, sysslade med astrologi och samlade ett för sin tid stort bibliotek. Besjälad af den tidigare italienska renässansen, öfversatte han en del af Dantes "Divina com-media", hvilket arbete finnes i Nationalbiblioteket i Madrid. På katalanska skref V. Doce trabajos de Hercules (äfven öfv. till kastilianska), som är en skäligen långtrådig allegori. Af V:s arbeten må f. ö. nämnas La gaya ciencia och Arte de trovar samt en öfv. af Vergilius' "Eneid", som anses synnerligen undermålig. V. var en stor epikuró och skref äfven ett kulinariskt curiosum till vägledning för det kungliga köket: Arte cisoria och Libro del aojamiento ó fascino-logia, där han talar om tre sätt att undvika onda ögon. Litt.: E. Cotarelo, "Vida y obras de Don E. de V." Ad. H-n. Willenberg. ort. Se D i e p h o l z. Willenbruch. Se Wildenbruch. Villeneuve [vilnö'v], franska städer. 1. V.-d'Agen [daʃã'], stad i östra delen af dep. Lot-et-Garonne, vid floden Lot. 13,181 inv. (1911). Berömd odling af plommon. Tillverkning af läder och skodon. Af stadens gamla vallar från 1200-talet återstår en del äfvensom arkaderna från samma tid vid stadens förnämsta torg. Omkr. 1,5 km. från staden ligger det forna klostret Eysses (namnet härledt af en romersk stad Excisum), nu centralfängelse. -- 2. V.-lès-Avignon [läs-avinjå'], d. v. s. "V. bredvid Avignon", stad i dep. Gard, på högra stranden af Rhône, midt emot Avignon. 2,922 inv. (1901). Siden- och ylleväfverier; beredning af olivolja. V. hade sin egentliga blomstringstid under medeltiden, då påfvarna vistades i Avignon. I ett klosterkapell ligger Innocentius VI begrafven. -- 3. V.-sur-Yonne [-syriå'n], stad i dep. Yonne, vid Seines biflod Yonne, 13 km. s. om Sens. 4,877 inv. (1901). Båtbyggeri; garfveri. Handel med vin och spannmål. 1--3. A. N-d. Villeneuve [vilno'v], Si l v est re, fransk amiral, f. 1763, d. (genom själfmord) 1806, kommenderade arriärgardet i slaget vid Abukir (1798) och anförde jämte Gravina den fransk-spanska flotta, som af Nelson tillintetgjordes vid Trafalgar (1805). V. bleí fången i slaget, men frigafs 1806. (H. W-l.) Villeneuve [vilnöV], M. de. Se Ser ve t y R e v e s. Willenhall [ωi'lənhål], stad i södra delen af engelska grefsk. Staffordshire, 4,5 km. ö. om Wolverhampton. 18,844 inv. (1911). Stenkols- och järngrufvor i närheten ge upphof till järn- och mässingsgjuterier samt tillverkning af smiden af skiftande slag. A. N-d. Ville noire [vil nw?r], stad. Se A g d e, sp. 339. Vill en oy [viìnwa'], sockerbruk. Se M e a u x. Viller, Frederik, pseudonym. SeSparre2, sp. 590. r Villermè, Louis René, fransk hygieniker och statistiker, f. 1782, d. 1863, blef 1804 kirurg vid armén och sedermera med. doktor, men upphörde snart med sin praktik för att uteslutande egna sig åt studier. I skriften Des prisons telles qu'clles sont et telles qu'elles devraient ëtre (1820) framhöll han det usla tillstånd, hvari fän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free